1Tacka Herren för allt gott han gör. Tala om det för alla folk.2Sjung lovsånger om honom och berätta om hans under.3Gläd er i Herren, ni som tillhör honom. Gläd er!4Vänd er till honom och räkna med hans kraft. Var uthålliga!5-6Tänk på vad han i sin makt har gjort för oss, som är ättlingar till hans tjänare Abraham, till Jakob, hans utvalde. Kom ihåg hur han dömde våra fiender. Han är Herren, vår Gud.7Överallt i hela världen är det han som har sista ordet.8-9Skulle tusen generationer komma och gå, så skulle han ändå aldrig glömma sitt löfte, det förbund som han slöt redan med Abraham och Isak,10-11och som han bekräftade med Jakob. Och detta är mitt förbund med Israels folk som kommer att vara för alltid: Jag ska ge er Kanaans land till att vara er egendom.12Han lovade detta medan de ännu var mycket få till antalet, och alltjämt levde som främlingar i Kanaan.13De var på den tiden spridda bland andra folk och vandrade från rike till rike.14Men Gud tillät inte någon att förtrycka dem, och han utplånade många kungar som försökte anfalla dem!15"Rör inte mina utvalda, skada inte mina profeter", varnade han.16Han sände hungersnöd över Kanaans land och förråden av säd och bröd tog snabbt slut.17Men Gud hade redan i förväg sänt Josef till Egypten, dit han såldes som slav.18I fängelset satte man bojor på hans fötter och en järnring runt hans hals.19Där fick han sitta tills den dag han uttydde sina medfångars drömmar, och allt det som han sagt inträffade. Guds ord gav honom rätt.20Då sände kungen äntligen bud efter honom och befriade honom.21Josef utnämndes till regeringschef och fick också förvalta kungens hela förmögenhet.22Alla höga tjänstemän var underställda honom och kungens rådgivare fick lära sig vishet av honom.23Sedan kom Jakob till Egypten och bodde där tillsammans med sina söner.24Under åren som följde förökade Gud sitt folk, ja, tills de slutligen blev mäktigare än sina fiender.25Därefter såg Gud till så att egyptierna började hata israeliterna och behandla dem illa.26Då sände Gud sina tjänare Mose och Aron,27för att de skulle utföra under och tecken i hela Egypten.28De gjorde som Gud befallt, och han lät ett tjockt mörker breda ut sig över hela landet.29Han förvandlade vattnet i deras floder till blod och förgiftade alla fiskar.30Därefter översvämmades landet av grodor, ja, till och med i kungens privata palats trängde grodorna in.31Och då Gud talade genom Mose, drog svärmar av flugor och andra insekter fram över hela landet,32och när egyptierna väntade på regn sände Gud hagel, och blixtar som plågade folket.33Deras vinträd och fikonträd förstördes, och alla träd vräktes omkull och låg kringspridda på marken.34På Guds befallning kom gräshoppssvärmar och35åt upp allt grönt och förstörde skörden.36Slutligen dödade Herren den äldste sonen i varje egyptiskt hem.37Sedan ledde han sitt folk tryggt ut ur Egypten och de förde med sig mängder av silver och guld, och det fanns inte en enda en bland dem som var sjuk, utan alla var friska.38Egyptierna var rädda för dem och var glada när de lämnade landet.39För att skydda dem från den heta solen satte Gud ett moln över sitt folk, och han gav dem en eldpelare om natten för att de skulle få ljus.40De bad om kött, och han sände fåglar in i deras läger. Och han lät dem äta manna, brödet från himlen, för att de skulle bli mätta.41Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram. Det flöt som en flod genom det torra, ödsliga landet -42för Gud håller sitt ord, och han kom ihåg sina heliga löften till sin tjänare Abraham.43På så sätt ledde han under sång och jubel sina utvalda in i det utlovade landet.44Han gav dem det land som tillhört andra folk. De fick skörda och äta vad andra hade planterat.45Alla dessa under lät han sitt folk uppleva för att de skulle lyda honom och hålla hans bud. Halleluja!
Psalm 105
English Standard Version
Tell of All His Wondrous Works
1Oh give thanks to the Lord; call upon his name; make known his deeds among the peoples! (1 Mos 4:26; 1 Krön 16:8; 1 Krön 16:34; Ps 99:6; Ps 106:1; Ps 116:13; Ps 116:17; Ps 145:4; Ps 145:11; Jes 12:4)2Sing to him, sing praises to him; tell of all his wondrous works! (Ps 77:12)3Glory in his holy name; let the hearts of those who seek the Lord rejoice!4Seek the Lord and his strength; seek his presence continually! (Ps 27:8; Ps 78:61)5Remember the wondrous works that he has done, his miracles, and the judgments he uttered, (2 Mos 6:6; 2 Mos 7:4; Ps 72:18; Ps 77:11)6O offspring of Abraham, his servant, children of Jacob, his chosen ones! (Ps 105:42; Ps 105:43; Ps 106:5; Ps 135:4)7He is the Lord our God; his judgments are in all the earth. (Jes 26:9)8He remembers his covenant forever, the word that he commanded, for a thousand generations, (5 Mos 7:9; Ps 105:42; Ps 106:45; Ps 111:5; Luk 1:72)9the covenant that he made with Abraham, his sworn promise to Isaac, (1 Mos 17:2; 1 Mos 22:15; 1 Mos 26:3)10which he confirmed to Jacob as a statute, to Israel as an everlasting covenant, (1 Mos 28:13; 1 Mos 35:11)11saying, “To you I will give the land of Canaan as your portion for an inheritance.” (1 Mos 13:15; 1 Mos 15:18; Ps 78:55)12When they were few in number, of little account, and sojourners in it, (1 Mos 34:30; 5 Mos 7:7; 5 Mos 26:5; Heb 11:9)13wandering from nation to nation, from one kingdom to another people,14he allowed no one to oppress them; he rebuked kings on their account, (1 Mos 12:17; 1 Mos 20:3; 1 Mos 35:5)15saying, “Touch not my anointed ones, do my prophets no harm!” (1 Mos 20:6; 1 Mos 26:11)16When he summoned a famine on the land and broke all supply[1] of bread, (1 Mos 41:54; 3 Mos 26:26; 2 Kung 8:1; Ps 104:15; Jes 3:1; Hes 4:16; Hagg 1:11)17he had sent a man ahead of them, Joseph, who was sold as a slave. (1 Mos 37:28; 1 Mos 37:36; 1 Mos 45:5; 1 Mos 50:20; Apg 7:9)18His feet were hurt with fetters; his neck was put in a collar of iron; (1 Mos 39:20)19until what he had said came to pass, the word of the Lord tested him. (1 Mos 40:20; 1 Mos 41:53; Dom 7:4)20The king sent and released him; the ruler of the peoples set him free; (1 Mos 41:14; Ps 146:7)21he made him lord of his house and ruler of all his possessions, (1 Mos 41:40)22to bind[2] his princes at his pleasure and to teach his elders wisdom.23Then Israel came to Egypt; Jacob sojourned in the land of Ham. (1 Mos 46:6; Ps 78:51; Ps 106:22; Apg 7:15; Apg 13:17)24And the Lord made his people very fruitful and made them stronger than their foes. (2 Mos 1:7; 5 Mos 26:5)25He turned their hearts to hate his people, to deal craftily with his servants. (2 Mos 1:8; 2 Mos 1:10; 2 Mos 9:12; Apg 7:19; Rom 11:8)26He sent Moses, his servant, and Aaron, whom he had chosen. (2 Mos 3:10; 2 Mos 4:12; 4 Mos 16:5; 4 Mos 17:5)27They performed his signs among them and miracles in the land of Ham. (Ps 78:43; Ps 105:23)28He sent darkness, and made the land dark; they did not rebel[3] against his words. (2 Mos 10:21; Ps 99:7)29He turned their waters into blood and caused their fish to die. (2 Mos 7:21)30Their land swarmed with frogs, even in the chambers of their kings. (2 Mos 8:3)31He spoke, and there came swarms of flies, and gnats throughout their country. (2 Mos 8:16; 2 Mos 8:21)32He gave them hail for rain, and fiery lightning bolts through their land. (2 Mos 9:23)33He struck down their vines and fig trees, and shattered the trees of their country. (2 Mos 9:25)34He spoke, and the locusts came, young locusts without number, (2 Mos 10:12)35which devoured all the vegetation in their land and ate up the fruit of their ground.36He struck down all the firstborn in their land, the firstfruits of all their strength. (Ps 78:51)37Then he brought out Israel with silver and gold, and there was none among his tribes who stumbled. (2 Mos 12:35)38Egypt was glad when they departed, for dread of them had fallen upon it. (2 Mos 12:23; 2 Mos 15:16)39He spread a cloud for a covering, and fire to give light by night. (2 Mos 13:21; Job 36:20; Jes 4:5)40They asked, and he brought quail, and gave them bread from heaven in abundance. (2 Mos 16:13; Ps 78:18; Ps 78:24; Ps 78:27; Joh 6:31)41He opened the rock, and water gushed out; it flowed through the desert like a river. (Ps 63:1; Ps 78:15)42For he remembered his holy promise, and Abraham, his servant. (1 Mos 15:14; 2 Mos 2:24; Ps 105:6; Ps 105:8)43So he brought his people out with joy, his chosen ones with singing. (2 Mos 15:1; Ps 105:42; Jes 35:10)44And he gave them the lands of the nations, and they took possession of the fruit of the peoples’ toil, (Jos 24:13; Ps 78:55)45that they might keep his statutes and observe his laws. Praise the Lord! (5 Mos 4:1; 5 Mos 4:40; Ps 78:7; Ps 104:35)