Psalm 104 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Glädje över vad Gud har skapat

1-2 Jag välsignar Herren! Herre, min Gud, av hela hjärtat prisar jag dig! Du är klädd i ära, majestät och ljus! Som en tältduk har du spänt upp himlen. 3 Över molnen har du gjort dig din boning. Ja, molnen är dina vagnar. Du rider på vindens vingar. 4 Du gör vindarna till dina budbärare och blixtarna till dina tjänare! 5 Du har lagt en fast grund för jorden så att den aldrig kan rubbas. 6 Du bredde ut haven som en klädnad över den, och vattenmassorna stod över bergstopparna. 7-8 Du talade, och vid ljudet av din röst samlade sig vattnet till stora hav. Bergen blev till, och dalarna fick de djup som du bestämde. 9 Du satte en gräns för haven, för att de aldrig mer skulle översvämma jorden. 10 Du lät källor springa fram i dalarna, och bäckar vällde fram från bergen, 11 bäckar som ger djuren vatten att dricka. Där släcker vildåsnorna sin törst, 12 och på stränderna bygger fåglarna sina bon. Deras sång hörs från trädens grenar. 13 Du sänder regn över bergen, och jorden mättas med dina goda gåvor. 14 Det späda gräset växer upp på din befallning och ger mat åt boskapen. Det finns fruktträd, grönsaker och säd! 15 Det finns vin som gör människan glad, olivolja som får hennes ansikte att skina och bröd som ger henne styrka. 16 Herren planterade cedrarna på Libanons berg, som nu är stora och grönskande. 17 På deras grenar bygger fåglarna sina nästen, medan storkarna håller till bland barrträden. 18 Högt uppe i bergen finns det betesmarker för vildgetterna, och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna. 19 Du har skapat månen för att bestämma månadernas längd och solen vet timmen när den ska gå ner. 20 Du sänder natten och mörkret, då mängder av skogens djur kommer fram. 21 Då ryter de unga lejonen efter mat, men också de är beroende av dig, Gud. 22 Men när solen går upp drar de sig tillbaka till sina hålor för att vila sig. 23 Då går människan till sitt arbete, där hon arbetar tills kvällen kommer. 24 Herre, hur rikt och hur mångsidigt är inte ditt verk! Ja, i din vishet har du gjort alltsammans, och dina rikedomar översvämmar hela jorden. 25 Där finns det mäktiga havet. Det myllrar av liv av alla slag, av både stora och små djur. 26 Där stävar fartygen fram och där leker sjöodjuret. 27 Alla djur väntar på att du ska ge dem deras dagliga föda. 28 Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand för att mata dem, och de äter och blir mätta. 29 Men om du vänder dig bort ifrån dem så blir de förskräckta. Ja, när du tar deras livsande ifrån dem så dör de och blir åter jord. 30 Du sänder din Ande, och nytt liv uppstår på jorden. 31 Prisa Gud i evighet! Han själv känner glädje över allt vad han skapat! 32 Han behöver bara se på jorden så bävar den, och när han rör vid bergen börjar de ryka. 33 Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever. Jag vill prisa Gud till mitt sista andetag! 34 Jag hoppas att sång behagar honom, för han är källan till all min glädje. 35 Låt alla syndare gå under, alla som vägrar att lovprisa honom! Men jag vill lova Herren. Halleluja!

English Standard Version

O Lord My God, You Are Very Great

1 Bless the Lord, O my soul! O Lord my God, you are very great! You are clothed with splendor and majesty, (2 Sam 7:22; Job 37:22; Job 40:10; Ps 93:1; Ps 103:1; Ps 103:22)

2 Sam 7:22Job 37:22Job 40:10Ps 93:1Ps 103:1Ps 103:22

2 covering yourself with light as with a garment, stretching out the heavens like a tent. (Job 9:8; Jes 40:22) 3 He lays the beams of his chambers on the waters; he makes the clouds his chariot; he rides on the wings of the wind; (2 Sam 22:11; Ps 18:10; Ps 104:13; Jes 19:1; Am 9:6)

2 Sam 22:11Ps 18:10Ps 104:13Jes 19:1Am 9:6

4 he makes his messengers winds, his ministers a flaming fire. (2 Kung 1:10; 2 Kung 2:11; Ps 103:21; Ps 148:8; Heb 1:7)

2 Kung 1:102 Kung 2:11Ps 103:21Ps 148:8Heb 1:7

5 He set the earth on its foundations, so that it should never be moved. (Job 38:4; Ps 24:2; Ps 89:11; Ps 136:6)

Job 38:4Ps 24:2Ps 89:11Ps 136:6

6 You covered it with the deep as with a garment; the waters stood above the mountains. (1 Mos 7:19) 7 At your rebuke they fled; at the sound of your thunder they took to flight. (1 Mos 1:9; 1 Mos 8:1; 1 Mos 8:5; Ps 18:15; Ps 48:5; Ps 77:18; Ps 106:9; Matt 8:26)

1 Mos 1:91 Mos 8:11 Mos 8:5Ps 18:15Ps 48:5Ps 77:18Ps 106:9Matt 8:26

8 The mountains rose, the valleys sank down to the place that you appointed for them. (Job 38:8; Job 38:10) 9 You set a boundary that they may not pass, so that they might not again cover the earth. (1 Mos 9:11; Job 26:10) 10 You make springs gush forth in the valleys; they flow between the hills; 11 they give drink to every beast of the field; the wild donkeys quench their thirst. (Ps 104:13) 12 Beside them the birds of the heavens dwell; they sing among the branches. 13 From your lofty abode you water the mountains; the earth is satisfied with the fruit of your work. (5 Mos 11:11; Job 5:10; Ps 65:9; Ps 104:3; Ps 147:8; Jer 10:13; Jer 14:22)

5 Mos 11:11Job 5:10Ps 65:9Ps 104:3Ps 147:8Jer 10:13Jer 14:22

14 You cause the grass to grow for the livestock and plants for man to cultivate, that he may bring forth food from the earth (1 Mos 1:11; 1 Mos 1:29; 1 Mos 3:18; 1 Mos 9:3; Job 28:5; Ps 136:25; Ps 147:8; Ps 147:9)

1 Mos 1:111 Mos 1:291 Mos 3:181 Mos 9:3Job 28:5Ps 136:25Ps 147:8Ps 147:9

15 and wine to gladden the heart of man, oil to make his face shine and bread to strengthen man’s heart. (1 Mos 18:5; Dom 9:9; Dom 9:13; Ps 23:5; Ords 31:6; Pred 10:19)

1 Mos 18:5Dom 9:9Dom 9:13Ps 23:5Ords 31:6Pred 10:19

16 The trees of the Lord are watered abundantly, the cedars of Lebanon that he planted. (4 Mos 24:6; Dom 9:15) 17 In them the birds build their nests; the stork has her home in the fir trees. 18 The high mountains are for the wild goats; the rocks are a refuge for the rock badgers. (3 Mos 11:5; Job 39:1; Ords 30:26) 19 He made the moon to mark the seasons;^[1] the sun knows its time for setting. (1 Mos 1:14; 3 Mos 23:4) 20 You make darkness, and it is night, when all the beasts of the forest creep about. (Jes 45:7) 21 The young lions roar for their prey, seeking their food from God. (Job 38:39) 22 When the sun rises, they steal away and lie down in their dens. (Job 37:8) 23 Man goes out to his work and to his labor until the evening. (1 Mos 3:19) 24 O Lord, how manifold are your works! In wisdom have you made them all; the earth is full of your creatures. (Ords 3:19) 25 Here is the sea, great and wide, which teems with creatures innumerable, living things both small and great. (Ps 69:34) 26 There go the ships, and Leviathan, which you formed to play in it.^[2] (Job 40:20; Job 41:1) 27 These all look to you, to give them their food in due season. (Job 36:31; Ps 104:14; Ps 145:15) 28 When you give it to them, they gather it up; when you open your hand, they are filled with good things. (Ps 145:16) 29 When you hide your face, they are dismayed; when you take away their breath, they die and return to their dust. (5 Mos 31:17; Job 10:9; Job 23:15; Job 34:14; Ps 30:7)

5 Mos 31:17Job 10:9Job 23:15Job 34:14Ps 30:7

30 When you send forth your Spirit,^[3] they are created, and you renew the face of the ground. (Job 33:4; Upp 21:5) 31 May the glory of the Lord endure forever; may the Lord rejoice in his works, (1 Mos 1:31; Ps 72:17; Ords 8:31) 32 who looks on the earth and it trembles, who touches the mountains and they smoke! (2 Mos 19:18; Ps 144:5; Am 9:5; Hab 3:10)

2 Mos 19:18Ps 144:5Am 9:5Hab 3:10

33 I will sing to the Lord as long as I live; I will sing praise to my God while I have being. (Ps 63:4) 34 May my meditation be pleasing to him, for I rejoice in the Lord. (Job 15:4) 35 Let sinners be consumed from the earth, and let the wicked be no more! Bless the Lord, O my soul! Praise the Lord! (Ps 37:38; Ps 104:1; Ps 105:45; Ps 106:48; Ps 113:9; Ps 150:6)

Ps 37:38Ps 104:1Ps 105:45Ps 106:48Ps 113:9Ps 150:6