Registrera dig gratis

Domarboken 9

Nya Levande Bibeln



1 En dag gick Gideons son Abimelek till Sikem för att tala med sina morbröder. 2 "Gå och fråga Sikems ledare om de hellre vill ha sjuttio kungar, Gideons sjuttio söner, än en enda, det vill säga jag, som är av ert eget kött och blod! " sa han till dem. 3 Hans morbröder gick då till de ledande männen i staden och lade fram Abimeleks förslag. De ansåg att eftersom hans mor var från deras egen stad, så kunde de acceptera honom. 4 De gav honom pengar som offrats i Baal-Berits tempel, och för dem anställde han en del löst folk, äventyrare som var beredda att göra allt vad han bad om. 5 Han tog dem med sig till sin fars hus i Ofra, och där dödade de alla hans sjuttio halvbröder utom en, Jotam, den yngste av dem alla, som lyckades fly och gömma sig. 6 Därefter samlades alla invånare i Sikem och Millo och utropade Abimelek till kung under eken invid tornet i Sikem. 7 När Jotam hörde detta, ställde han sig högst uppe på berget Gerissim och ropade till Sikems män: "Om ni vill få Guds välsignelse ska ni lyssna till mig. 8 En gång beslutade träden att välja en kung. Först frågade de olivträdet, 9 men det svarade nej och sa:'Skulle jag sluta att ge olivolja, som är en välsignelse för både Gud och människor, för att stå och svaja över de andra träden?' 10 Då vände de sig till fikonträdet. 'Kan inte du bli vår kung?' 11 Men fikonträdet vägrade också: 'Skulle jag sluta att bära ljuvlig frukt bara för att lyfta mitt huvud över de andra träden?' 12 Då tillfrågades vinstocken: 'Kan inte du regera över oss?' 13 Men vinstocken svarade: 'Skulle jag sluta att ge vin, som gläder både Gud och människor, bara för att bli mäktigare än alla de andra träden?' 14 Då vände de sig slutligen till törnbusken: 'Du kan väl bli vår kung!' bad de. 15 Då svarade törnbusken: 'Om det verkligen är sant att ni vill ha mig till kung, så kom då och böj er i skuggan av mig. Om ni inte gör det, ska eld komma ut ur mig och bränna ner de stora cedrarna i Libanon!' 16 Tänk därför efter, om ni har handlat rätt, när ni har utropat Abimelek till kung! Är det rätt mot Gideon och alla hans ättlingar? 17 Min far stred för er och riskerade livet för att befria er från midjaniterna, 18 men ändå har ni gjort uppror mot honom och avrättat hans sjuttio söner på en och samma sten. Och nu har ni utropat hans slavinnas son, Abimelek, till er kung, därför att han är släkt med er. 19 Om ni har handlat rätt mot Gideon och hans familj, då ska ni och Abimelek få en lycklig tid tillsammans. 20 Men om ni handlat orätt mot Gideon, då ska Abimelek med eld döda invånarna i Sikem och Millo, och de i sin tur ska döda Abimelek!" 21 Jotam flydde och bosatte sig i Beer. Han var rädd för sin bror Abimelek. 22-23 Tre år senare lät Gud fiendskap uppstå mellan Abimelek och invånarna i Sikem, som gjorde uppror mot honom. 24 Detta var straffet som Abimelek och folket fick, för att de tillsammans hade dödat Gideons sjuttio söner. 25 Sikems män lade sig i bakhåll för handelskaravanerna för att råna dem och därigenom beröva Abimelek hans inkomster från dessa och skada hans rykte. Men någon varnade Abimelek för deras sammansvärjning. 26 Samtidigt flyttade Gaal, Ebeds son, in i Sikem tillsammans med sina bröder. Ebed blev snart en av de ledande i staden. 27 Under skördefesten samlades man i avgudatemplet. Vinet flödade, och alla började uttala förbannelser över Abimelek. 28 "Vem är egentligen Abimelek?" frågade Gaal. "Och varför ska han vara vår kung? Varför ska vi vara hans tjänare? Han och hans vän Sebul borde vara våra tjänare. Nej, ner med Abimelek! 29 Låt mig bli kung över er, så ska ni snart få se hur det går för Abimelek. Säg till honom: 'Samla ihop en armé och kom och strid mot mig!' " 30 Men när kung Sebul, borgmästaren i staden, fick höra vad Gaal hade sagt, blev han rasande. 31 Han sände i hemlighet ett meddelande till Abimelek och lät honom veta vad som höll på att hända. "Gaal, Ebeds son, och hans släktingar har flyttat till Sikem, och nu försöker de få hela staden att göra uppror. 32 Kom med dina män i kväll. Göm er på fälten 33 och storma sedan staden i gryningen. När Gaal och hans män kommer ut för att strida mot dig, kan du göra vad du vill med dem!" 34 Abimelek och hans män delade upp sig i fyra grupper och drog på kvällen ner mot staden och omringade den. 35 På morgonen när Gaal stod i stadsporten och diskuterade med de lokala ledarna, började Abimelek och hans män tåga mot staden. 36 När Gaal såg dem, ropade han till Sebul: "Titta upp mot berget där! Ser du inte att det kommer folk där uppifrån?""Nej", svarade Sebul. "Det är bara skuggor av morgonsolen." 37 "Jo, titta där! Jag är säker på att det är folk som kommer mot oss", fortsatte Gaal. "Och titta där! Där kommer andra på vägen förbi teckentydareken!" 38 Då vände sig Sebul triumferande mot honom. "Hur är det nu med alla dina stora ord?" frågade han. "Vem var det som sa: 'Vem är egentligen Abimelek, och varför skulle han vara vår kung?' Mannen du hånade och förbannade står utanför stadsporten. Gå ut och strid mot honom!" 39 Gaal drog då ut i strid med männen från Sikem. 40 De blev besegrade av Abimelek, som drev dem tillbaka, och det låg sårade och döda ända fram till stadsporten. 41 Abimelek bodde sedan kvar i Aruma, men Sebul drev ut Gaal och alla hans släktingar ur staden och lät dem inte längre bo där. 42 Dagen därpå gick folket i Sikem ut på fälten för att arbeta. Någon hade förvarnat Abimelek 43 om detta, och han lade sig i bakhåll med sina män, som han delat upp i tre grupper. När männen från staden kom ut, rusade de fram från sina gömställen och gick till attack. 44 Abimelek och hans grupp stormade fram mot stadsporten och hindrade på så sätt männen från Sikem att komma in i staden igen, medan de andra två grupperna dödade dem som var på fälten. 45 Slakten pågick hela dagen. Till sist hade Abimelek intagit hela staden. Han jämnade den med marken, dödade alla som bodde där och strödde salt över platsen. 46 I grannstaden Migdal såg man vad som hände och tog sin tillflykt till fästningen vid Baal-Berits tempel. 47-48 När Abimelek fick veta detta, tog han sina trupper med sig upp på berget Salmon. Där tog han en yxa, högg av grenar från träden och lade dem på sina axlar. "Skynda er nu och gör precis som jag!" sa han till sina män. 49 Då högg också de av var sin gren och följde efter Abimelek till staden. Där staplade de upp veden mot muren och tände på. Alla där inne dog, över tusen personer. 50 Därefter anföll Abimelek staden Tebes och intog den. 51 I själva centrum av staden fanns ett mycket starkt torn. Dit flydde befolkningen, blockerade ingången och klättrade upp på taket för att se vad som skulle hända. 52 Medan Abimelek förberedde sig för att bränna tornet, 53 var det en kvinna på taket som kastade ner en kvarnsten. Den träffade Abimelek i huvudet. 54 "Döda mig!" ropade den skadade Abimelek till sin unge vapendragare. "Ingen ska få säga att en kvinna dödade Abimelek!"Den unge mannen genomborrade då Abimelek med sitt svärd och dödade honom, 55 och när hans män såg att han var död, skingrades de och gick hem igen, var och en till sitt. 56 På detta sätt straffade Gud både Abimelek och männen i Sikem för att de hade dödat Gideons sjuttio söner. Jotams förbannelse gick allså i uppfyllelse. 

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Domarboken 9

English Standard Version



1 Now Abimelech the son of Jerubbaal went to Shechem to his mother’s relatives and said to them and to the whole clan of his mother’s family, (Dom 8:31) 2 “Say in the ears of all the leaders of Shechem, ‘Which is better for you, that all seventy of the sons of Jerubbaal rule over you, or that one rule over you?’ Remember also that I am your bone and your flesh.” (1 Mos 29:14; Dom 8:30; Dom 9:1) 3 And his mother’s relatives spoke all these words on his behalf in the ears of all the leaders of Shechem, and their hearts inclined to follow Abimelech, for they said, “He is our brother.” (Dom 9:18) 4 And they gave him seventy pieces of silver out of the house of Baal-berith with which Abimelech hired worthless and reckless fellows, who followed him. (Dom 8:33; Dom 9:46; Dom 11:3; 2 Krön 13:7; Ords 12:11; Apg 17:5) 5 And he went to his father’s house at Ophrah and killed his brothers the sons of Jerubbaal, seventy men, on one stone. But Jotham the youngest son of Jerubbaal was left, for he hid himself. (Dom 6:24; 2 Kung 11:1) 6 And all the leaders of Shechem came together, and all Beth-millo, and they went and made Abimelech king, by the oak of the pillar at Shechem. (Dom 9:20; 2 Sam 5:9) 7 When it was told to Jotham, he went and stood on top of Mount Gerizim and cried aloud and said to them, “Listen to me, you leaders of Shechem, that God may listen to you. (5 Mos 11:29; 5 Mos 27:12; Jos 8:33; Joh 4:20) 8 The trees once went out to anoint a king over them, and they said to the olive tree, ‘Reign over us.’ (Dom 8:22; 2 Kung 14:9) 9 But the olive tree said to them, ‘Shall I leave my abundance, by which gods and men are honored, and go hold sway over the trees?’ 10 And the trees said to the fig tree, ‘You come and reign over us.’ 11 But the fig tree said to them, ‘Shall I leave my sweetness and my good fruit and go hold sway over the trees?’ 12 And the trees said to the vine, ‘You come and reign over us.’ 13 But the vine said to them, ‘Shall I leave my wine that cheers God and men and go hold sway over the trees?’ (Ps 104:15) 14 Then all the trees said to the bramble, ‘You come and reign over us.’ 15 And the bramble said to the trees, ‘If in good faith you are anointing me king over you, then come and take refuge in my shade, but if not, let fire come out of the bramble and devour the cedars of Lebanon.’ (4 Mos 21:28; Dom 9:20; 1 Kung 4:33; 2 Kung 14:9; 2 Kung 19:23; Ps 104:16; Jes 2:13; Jes 30:2; Jes 37:24; Hes 19:14; Dan 4:12; Hos 14:7) 16 “Now therefore, if you acted in good faith and integrity when you made Abimelech king, and if you have dealt well with Jerubbaal and his house and have done to him as his deeds deserved— (Dom 6:32; Dom 8:35; Ords 12:14; Jes 3:11) 17 for my father fought for you and risked his life and delivered you from the hand of Midian, 18 and you have risen up against my father’s house this day and have killed his sons, seventy men on one stone, and have made Abimelech, the son of his female servant, king over the leaders of Shechem, because he is your relative— (Dom 8:31; Dom 9:3; Dom 9:5) 19 if you then have acted in good faith and integrity with Jerubbaal and with his house this day, then rejoice in Abimelech, and let him also rejoice in you. (Jes 8:6) 20 But if not, let fire come out from Abimelech and devour the leaders of Shechem and Beth-millo; and let fire come out from the leaders of Shechem and from Beth-millo and devour Abimelech.” (Dom 9:15; Dom 9:56) 21 And Jotham ran away and fled and went to Beer and lived there, because of Abimelech his brother. (4 Mos 21:16) 



22 Abimelech ruled over Israel three years. 23 And God sent an evil spirit between Abimelech and the leaders of Shechem, and the leaders of Shechem dealt treacherously with Abimelech, (1 Sam 16:14; 1 Sam 18:10; 1 Sam 19:9; Jes 33:1) 24 that the violence done to the seventy sons of Jerubbaal might come, and their blood be laid on Abimelech their brother, who killed them, and on the men of Shechem, who strengthened his hands to kill his brothers. (Dom 9:56; 1 Kung 2:32; Est 9:25; Ps 7:16; Matt 23:35) 25 And the leaders of Shechem put men in ambush against him on the mountaintops, and they robbed all who passed by them along that way. And it was told to Abimelech. 26 And Gaal the son of Ebed moved into Shechem with his relatives, and the leaders of Shechem put confidence in him. 27 And they went out into the field and gathered the grapes from their vineyards and trod them and held a festival; and they went into the house of their god and ate and drank and reviled Abimelech. (Dom 9:4; Dom 9:46) 28 And Gaal the son of Ebed said, “Who is Abimelech, and who are we of Shechem, that we should serve him? Is he not the son of Jerubbaal, and is not Zebul his officer? Serve the men of Hamor the father of Shechem; but why should we serve him? (1 Mos 34:2; 1 Mos 34:6; 1 Sam 25:10) 29 Would that this people were under my hand! Then I would remove Abimelech. I would say[1] to Abimelech, ‘Increase your army, and come out.’” 30 When Zebul the ruler of the city heard the words of Gaal the son of Ebed, his anger was kindled. 31 And he sent messengers to Abimelech secretly,[2] saying, “Behold, Gaal the son of Ebed and his relatives have come to Shechem, and they are stirring up[3] the city against you. 32 Now therefore, go by night, you and the people who are with you, and set an ambush in the field. 33 Then in the morning, as soon as the sun is up, rise early and rush upon the city. And when he and the people who are with him come out against you, you may do to them as your hand finds to do.” (Pred 9:10) 34 So Abimelech and all the men who were with him rose up by night and set an ambush against Shechem in four companies. 35 And Gaal the son of Ebed went out and stood in the entrance of the gate of the city, and Abimelech and the people who were with him rose from the ambush. 36 And when Gaal saw the people, he said to Zebul, “Look, people are coming down from the mountaintops!” And Zebul said to him, “You mistake[4] the shadow of the mountains for men.” (Dom 9:7; Dom 9:25) 37 Gaal spoke again and said, “Look, people are coming down from the center of the land, and one company is coming from the direction of the Diviners’ Oak.” 38 Then Zebul said to him, “Where is your mouth now, you who said, ‘Who is Abimelech, that we should serve him?’ Are not these the people whom you despised? Go out now and fight with them.” (Dom 9:28) 39 And Gaal went out at the head of the leaders of Shechem and fought with Abimelech. 40 And Abimelech chased him, and he fled before him. And many fell wounded, up to the entrance of the gate. 41 And Abimelech lived at Arumah, and Zebul drove out Gaal and his relatives, so that they could not dwell at Shechem. 42 On the following day, the people went out into the field, and Abimelech was told. 43 He took his people and divided them into three companies and set an ambush in the fields. And he looked and saw the people coming out of the city. So he rose against them and killed them. 44 Abimelech and the company that was with him rushed forward and stood at the entrance of the gate of the city, while the two companies rushed upon all who were in the field and killed them. (Dom 20:37) 45 And Abimelech fought against the city all that day. He captured the city and killed the people who were in it, and he razed the city and sowed it with salt. (5 Mos 29:23; 2 Kung 3:25) 46 When all the leaders of the Tower of Shechem heard of it, they entered the stronghold of the house of El-berith. (Dom 8:33; Dom 9:4; Dom 9:49) 47 Abimelech was told that all the leaders of the Tower of Shechem were gathered together. 48 And Abimelech went up to Mount Zalmon, he and all the people who were with him. And Abimelech took an axe in his hand and cut down a bundle of brushwood and took it up and laid it on his shoulder. And he said to the men who were with him, “What you have seen me do, hurry and do as I have done.” (Ps 68:14) 49 So every one of the people cut down his bundle and following Abimelech put it against the stronghold, and they set the stronghold on fire over them, so that all the people of the Tower of Shechem also died, about 1,000 men and women. (Dom 9:46) 50 Then Abimelech went to Thebez and encamped against Thebez and captured it. 51 But there was a strong tower within the city, and all the men and women and all the leaders of the city fled to it and shut themselves in, and they went up to the roof of the tower. 52 And Abimelech came to the tower and fought against it and drew near to the door of the tower to burn it with fire. 53 And a certain woman threw an upper millstone on Abimelech’s head and crushed his skull. (2 Sam 11:21) 54 Then he called quickly to the young man his armor-bearer and said to him, “Draw your sword and kill me, lest they say of me, ‘A woman killed him.’” And his young man thrust him through, and he died. (1 Sam 31:4) 55 And when the men of Israel saw that Abimelech was dead, everyone departed to his home. 56 Thus God returned the evil of Abimelech, which he committed against his father in killing his seventy brothers. (Dom 9:24; Job 31:8; Ps 94:23; Ords 5:22) 57 And God also made all the evil of the men of Shechem return on their heads, and upon them came the curse of Jotham the son of Jerubbaal. (Dom 9:20) 

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) copyright ©2001 by Crossway Bibles, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV® Text Edition: 2016. The ESV® text has been reproduced in cooperation with and by permission of Good News Publishers. Unauthorized reproduction of this publication is prohibited. All rights reserved.

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) is adapted from the Revised Standard Version of the Bible, copyright Division of Christian Education of the National Council of the Churches of Christ in the U.S.A. All rights reserved.