1När pingstdagen[1] kom, sju veckor efter att Jesus uppstått från de döda, var de troende alla samlade.2Då hördes plötsligt ett dån från himlen, som ljudet av en väldig storm, och det fyllde hela huset där de var samlade.3Sedan visade sig något som såg ut som eldslågor, och de delade på sig och stannade över var och en av dem.4Och alla blev fyllda av Guds heliga Ande och började en efter en tala andra språk som Anden gav dem.5Många hängivna judar från olika länder bodde i Jerusalem,6och när de hörde dånet, kom en stor mängd människor springande för att se vad som stod på. Förvånade fick de då höra sina egna språk talas!7De var helt förbluffade och sa: ”Hur kan det komma sig? De här människorna är ju alla från Galileen,8och ändå hör vi dem tala på våra egna språk.9Vi är parther, meder och elamiter. Vi kommer från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, provinsen Asien,10Frygien, Pamfylien,[2] Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi är besökare från Rom, både judar och sådana som omvänts till judendomen,11vi är kretensare och araber. Och ändå hör vi dessa människor tala om Guds mäktiga under på våra egna språk!”12De stod där förvirrade och visste inte vad de skulle tro, och de frågade varandra: ”Vad kan det här betyda?”13Men andra i folkskaran sa hånfullt: ”Äsch, de är väl bara fulla!”
Petrus tal på pingstdagen
14Då steg Petrus fram tillsammans med de elva andra sändebuden och började tala högt och tydligt till folket. Han sa: ”Hör på mig ni judar och alla som bor i Jerusalem!15Några av er säger att de här männen är fulla. Men det är inte sant. Folk dricker sig väl inte berusade klockan nio på morgonen?16Nej, det ni just har fått vara med om var förutsagt redan för länge sedan, då Gud sa genom profeten Joel:17’Under den här världens sista tid ska jag låta min Ande komma över alla människor. Era söner och döttrar ska framföra budskap från mig, era unga män ska se syner och era gamla män ska ha drömmar.18Ja, min Ande ska komma över alla mina tjänare, både män och kvinnor, och de ska framföra budskap från mig.19Jag ska låta märkliga tecken visa sig uppe på himlen och nere på jorden: blod och eld och rökmoln.20Solen ska bli mörk och månen blodröd innan Herrens stora och underbara dag kommer.21Men var och en som tillber Herren ska bli räddad.’[3]22Lyssna på vad jag säger, alla ni israeliter[4]! Gud visade er att det var han som sänt Jesus från Nasaret, genom att ge honom kraft att utföra de mest fantastiska under och tecken. Det vet ni själva.23Sedan följde ni den plan som Gud hade gjort upp, när ni med hjälp av människor som lever utan Moses lag[5] lät spika fast honom på ett kors och döda honom.24Men Gud befriade honom från dödens fasor och lät honom bli levande igen, eftersom det var omöjligt för döden att hålla honom i sitt grepp.25Kung David sa ju om Jesus:’Jag vet att Herren alltid är med mig. Jag vacklar inte, för han står vid min sida.26Därför är mitt hjärta fyllt av glädje, och jag ropar ut hans lov! Min kropp vilar i trygghet,27för du ska inte lämna mig kvar bland de döda, eller låta din heliga tjänare förmultna.28Du visar mig vägen till livet, och låter mig få uppleva glädjen av att vara i din närhet.’[6]29Kära vänner! Det var inte om sig själv som David sa detta. För ni vet lika bra som jag att David dog och blev begravd, och att hans grav fortfarande finns här ibland oss.30Men han var en profet, som framförde Guds budskap. Och David visste att Gud hade lovat att en av hans ättlingar skulle vara Messias[7], den utlovade kungen, och få sitta på hans tron.31David framförde därför Guds förutsägelse om att Messias skulle uppstå från de döda när han sa: ’Han ska inte lämnas kvar bland de döda, och hans kropp ska inte förmultna.’32Förutsägelsen handlade alltså om Jesus, och alla vi som står här har själva sett och kan intyga att Gud uppväckte honom från de döda.33Gud har upphöjt Jesus och satt honom på sin högra sida för att han ska regera.[8] Där har han, precis som Gud Fadern hade lovat, fått ta emot Guds heliga Ande, som han nu har låtit komma över oss. Det är det ni har sett och hört här idag.34David for ju heller aldrig upp till himlen. Därför talade han inte om sig själv då han sa: ’Gud sa till min Herre: Kom och sitt på min högra sida och regera,35tills jag har lagt dina fiender som en pall under dina fötter!’[9]36Hela Israel måste alltså klart förstå att Gud har gjort Jesus till Herre och kung[10], denna Jesus som ni avrättade på ett kors.”37När folket hörde Petrus tala på det här viset, gick det rakt in i deras hjärtan, och de frågade honom och de andra sändebuden: ”Bröder, vad ska vi göra?”38Petrus svarade: ”Lämna synden och vänd om till Gud, och låt er alla döpas till gemenskap med Jesus Kristus[11], så ska ni få förlåtelse för era synder. Ni ska då också få Guds heliga Ande som gåva.39För detta löfte från Gud gäller er och era barn. Ja, det gäller alla på hela jorden som tackar ja till Herrens, vår Guds, inbjudan att få tillhöra honom.”40Sedan fortsatte Petrus att tala till dem en lång stund, och han uppmanade dem: ”Se till att ni slipper undan det straff som väntar de människor som inte vill tro.”41De som trodde på vad Petrus sa, lät sedan döpa sig. Och den dagen ökade antalet troende med omkring 3 000 personer!
De troende samlas
42De troende samlades regelbundet för att bli undervisade av Jesus sändebud, och de hade gemenskap med varandra och bröt bröd[12] tillsammans och bad.43Människorna hade en djup respekt för dem, för sändebuden utförde många under.44Alla de troende var ständigt tillsammans och hade allt gemensamt.45De sålde allt vad de ägde och delade med sig till varandra, allt efter vars och ens behov.46Varje dag möttes de i templet, och i hemmen samlades de för att bryta bröd och äta tillsammans. Deras glädje och tacksamhet visste inga gränser,47och de hyllade ständigt Gud. De var omtyckta av hela folket, och varje dag lät Herren Jesus deras grupp växa, genom att fler och fler blev räddade.
Apostlagärningarna 2
English Standard Version
The Coming of the Holy Spirit
1When the day of Pentecost arrived, they were all together in one place. (3 Mos 23:15; Apg 20:16; 1 Kor 16:8)2And suddenly there came from heaven a sound like a mighty rushing wind, and it filled the entire house where they were sitting. (1 Kung 19:11; Job 38:1; Hes 1:4; Apg 4:31; Apg 16:26)3And divided tongues as of fire appeared to them and rested[1] on each one of them. (Matt 3:11)4And they were all filled with the Holy Spirit and began to speak in other tongues as the Spirit gave them utterance. (Mark 16:17; Apg 4:31; Apg 13:52; 1 Kor 12:10)5Now there were dwelling in Jerusalem Jews, devout men from every nation under heaven.6And at this sound the multitude came together, and they were bewildered, because each one was hearing them speak in his own language. (Apg 2:2)7And they were amazed and astonished, saying, “Are not all these who are speaking Galileans? (Matt 26:73; Apg 1:11; Apg 2:12)8And how is it that we hear, each of us in his own native language?9Parthians and Medes and Elamites and residents of Mesopotamia, Judea and Cappadocia, Pontus and Asia, (1 Mos 14:1; 1 Mos 14:9; 2 Kung 17:6; Jes 11:11; Dan 8:2)10Phrygia and Pamphylia, Egypt and the parts of Libya belonging to Cyrene, and visitors from Rome,11both Jews and proselytes, Cretans and Arabians—we hear them telling in our own tongues the mighty works of God.” (Matt 23:15; Apg 6:5; Apg 13:43)12And all were amazed and perplexed, saying to one another, “What does this mean?” (Apg 2:7)13But others mocking said, “They are filled with new wine.” (Apg 17:32; 1 Kor 14:23)
Peter’s Sermon at Pentecost
14But Peter, standing with the eleven, lifted up his voice and addressed them: “Men of Judea and all who dwell in Jerusalem, let this be known to you, and give ear to my words.15For these people are not drunk, as you suppose, since it is only the third hour of the day.[2] (1 Thess 5:7)16But this is what was uttered through the prophet Joel:17“‘And in the last days it shall be, God declares, that I will pour out my Spirit on all flesh, and your sons and your daughters shall prophesy, and your young men shall see visions, and your old men shall dream dreams; (Jes 32:15; Jes 44:3; Hes 36:27; Joel 2:28; Apg 2:18; Apg 2:33; Apg 10:45; Apg 21:9; Rom 5:5; Tit 3:6)18even on my male servants and female servants in those days I will pour out my Spirit, and they shall prophesy. (Apg 11:28; Apg 21:10; 1 Kor 12:10)19And I will show wonders in the heavens above and signs on the earth below, blood, and fire, and vapor of smoke;20the sun shall be turned to darkness and the moon to blood, before the day of the Lord comes, the great and magnificent day. (Matt 24:29; 1 Thess 5:2; Upp 16:14)21And it shall come to pass that everyone who calls upon the name of the Lord shall be saved.’ (Apg 16:31; Rom 10:13)22“Men of Israel, hear these words: Jesus of Nazareth, a man attested to you by God with mighty works and wonders and signs that God did through him in your midst, as you yourselves know— (Matt 12:28; Luk 24:19; Joh 3:2; Apg 10:38; 2 Kor 12:12; 2 Thess 2:9; Heb 2:4)23this Jesus,[3] delivered up according to the definite plan and foreknowledge of God, you crucified and killed by the hands of lawless men. (Matt 20:19; Matt 26:24; Luk 22:22; Luk 24:20; Apg 3:13; Apg 3:18; Apg 4:28; Apg 5:30; Apg 13:27; 1 Pet 1:2; 1 Pet 1:20; Upp 13:8)24God raised him up, loosing the pangs of death, because it was not possible for him to be held by it. (Luk 24:5; Joh 10:18; Apg 2:32; Apg 3:15; Apg 4:10; Apg 10:40; Apg 13:30; Apg 13:33; Apg 13:37; Apg 17:31; Rom 4:24; Rom 6:4; Rom 8:11; Rom 10:9; 1 Kor 6:14; 1 Kor 15:15; 2 Kor 4:14; Gal 1:1; Ef 1:20; Ef 2:5; Kol 2:12; 1 Thess 1:10; 2 Tim 1:10; Heb 2:14; Heb 13:20; 1 Pet 1:21; Upp 1:17)25For David says concerning him, “‘I saw the Lord always before me, for he is at my right hand that I may not be shaken; (Ps 16:8)26therefore my heart was glad, and my tongue rejoiced; my flesh also will dwell in hope. (Rom 4:18)27For you will not abandon my soul to Hades, or let your Holy One see corruption. (Matt 11:23; Luk 2:26; Apg 2:31; Apg 13:35; Heb 7:26)28You have made known to me the paths of life; you will make me full of gladness with your presence.’29“Brothers, I may say to you with confidence about the patriarch David that he both died and was buried, and his tomb is with us to this day. (1 Kung 2:10; Neh 3:16; Apg 7:8; Apg 13:36; Heb 7:4)30Being therefore a prophet, and knowing that God had sworn with an oath to him that he would set one of his descendants on his throne, (2 Sam 23:2; Matt 22:43; Luk 1:32; Heb 11:32)31he foresaw and spoke about the resurrection of the Christ, that he was not abandoned to Hades, nor did his flesh see corruption. (Apg 2:27)32This Jesus God raised up, and of that we all are witnesses. (Apg 1:22; Apg 2:24; Apg 4:33)33Being therefore exalted at the right hand of God, and having received from the Father the promise of the Holy Spirit, he has poured out this that you yourselves are seeing and hearing. (2 Mos 15:6; Ps 98:1; Joh 16:7; Apg 1:4; Apg 2:17; Apg 5:31; Gal 3:14; Ef 1:20; Fil 2:9; Heb 2:9; 1 Pet 3:22)34For David did not ascend into the heavens, but he himself says, “‘The Lord said to my Lord, “Sit at my right hand, (Ps 110:1; Joh 3:13)35until I make your enemies your footstool.”’36Let all the house of Israel therefore know for certain that God has made him both Lord and Christ, this Jesus whom you crucified.” (Matt 28:18; Apg 2:23; Rom 14:9; 2 Kor 4:5)37Now when they heard this they were cut to the heart, and said to Peter and the rest of the apostles, “Brothers, what shall we do?” (Luk 3:10; Apg 5:33; Apg 7:54; Apg 16:30)38And Peter said to them, “Repent and be baptized every one of you in the name of Jesus Christ for the forgiveness of your sins, and you will receive the gift of the Holy Spirit. (Mark 1:4; Mark 16:16; Luk 24:47; Joh 7:39; Apg 3:19; Apg 8:12; Apg 8:15; Apg 8:16; Apg 8:20; Apg 10:45; Apg 10:48; Apg 11:17; Apg 20:21; Apg 22:16; Apg 26:18; Apg 26:20)39For the promise is for you and for your children and for all who are far off, everyone whom the Lord our God calls to himself.” (Jes 44:3; Jes 54:13; Jes 57:19; Joel 2:32; Apg 3:25; Apg 22:21; Rom 8:30; Rom 9:4; Ef 2:13; Ef 2:17)40And with many other words he bore witness and continued to exhort them, saying, “Save yourselves from this crooked generation.” (5 Mos 32:5; Matt 17:17; Apg 2:21; Apg 2:47; Fil 2:15)41So those who received his word were baptized, and there were added that day about three thousand souls. (Apg 2:47)