Apostlagärningarna 1

Nya Levande Bibeln

1 Käre Theofilos! I min första bok[1] berättade jag för dig om allt som Jesus gjorde och lärde2-3 ända fram till den dag då han togs upp till himlen. Efter att han lidit och dött och sedan uppstått från de döda, visade han sig för de män som han utsett till sina speciella sändebud[2] och bevisade på många sätt för dem att han levde. Under 40 dagar visade han sig för dem och berättade om Guds plan att rädda människor och göra dem till sitt eget folk, och med Guds heliga Andes hjälp gav han dem sina befallningar.4 Vid ett av dessa tillfällen, då han åt med sina sändebud, sa han till dem: ”Lämna inte Jerusalem förrän min Far i himlen har sänt det som han har lovat, det som jag redan tidigare har talat med er om.5 Johannes döparen döpte er med vatten, men om några få dagar ska ni bli döpta med Guds heliga Ande.”6 En annan gång när de var samlade frågade sändebuden Jesus: ”Herre, är det nu du ska befria Israel och låta oss bli ett mäktigt land igen?”7 Han svarade då: ”Den tidpunkten bestämmer min Far i himlen, det är inget som ni får veta.8 Men när Guds heliga Ande kommer över er ska ni få kraft, och ni ska berätta för alla om mig, både i Jerusalem, i Judeen, i Samarien och ut över hela jorden.”9 Strax efteråt lyftes han upp mot himlen, och medan de stod och stirrade efter honom försvann han i ett moln.10 De försökte att få se ännu en skymt av honom, men då stod plötsligt två vitklädda män bland dem11 och sa: ”Ni män från Galileen, varför står ni här och tittar upp mot himlen? Jesus har tagits upp från er och återvänt till himlen, men en dag ska han komma tillbaka på samma sätt som han for upp!”12 När allt detta hände befann sig Jesus sändebud på Olivberget, som ligger knappt en kilometer från Jerusalem. Men nu återvände de till staden13 och gick upp till det rum på andra våningen där de brukade träffas. Det var Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippos, Tomas, Bartolomaios, Matteus, Jakob, son till Alfaios, Simon, som också kallades seloten[3], och Judas, son till Jakob.14 Alla dessa bad ständigt tillsammans. Flera kvinnor, bland annat Maria, Jesus mamma, brukade också komma dit, liksom Jesus bröder.15 Några dagar senare, när omkring 120 av Jesus efterföljare var samlade, reste sig Petrus upp och sa:16 ”Kära syskon, redan för länge sedan förutsa Guds heliga Ande genom kung David vad som skulle hända med Judas, han som visade vägen för dem som arresterade Jesus. Och nu har det som var förutsagt i Skriften[4] blivit verklighet.17 Som ni vet var Judas en av oss. Han var utsedd att vara Jesus speciella sändebud precis som vi.18 Men han blev en förrädare, och för de pengar han fick köpte han en åker, och där föll han framstupa så att hans kropp sprack och inälvorna rann ut.19 Nyheten om hans död spred sig snabbt bland alla människor i Jerusalem, och de kallade platsen Akeldamak på arameiska[5], det betyder ’Blodsåkern’.20 Och David skriver alltså i Psaltaren: ’Låt hans hem bli öde, ingen ska bo där mer’, och: ’Låt hans uppgift tas över av någon annan.’[6]21-22 Därför måste vi nu välja någon annan som kan ta Judas plats, någon som tillsammans med oss kan berätta om att Herren Jesus har uppstått från de döda. Låt oss välja en person som har varit med oss under hela den tid då vi var tillsammans med Herren, från den gången då han döptes av Johannes döparen, till den dag då han togs upp till himlen.”23 Man föreslog då två män: Josef Barsabbas, som också kallades Justus, och Mattias.24 Sedan bad hela gruppen: ”Herre, du känner allas hjärtan. Visa oss vilken av de här två som du har utsett25 till ditt sändebud istället för Judas, som svek sitt uppdrag och har gått till den plats där han hör hemma.”26 Sedan drog de lott, och på det sättet blev Mattias vald till sändebud tillsammans med de andra elva.

Apostlagärningarna 1

English Standard Version

1 In the first book, O Theophilus, I have dealt with all that Jesus began to do and teach, (Luk 1:3; Luk 24:19)2 until the day when he was taken up, after he had given commands through the Holy Spirit to the apostles whom he had chosen. (Matt 28:19; Mark 16:15; Mark 16:19; Luk 4:1; Luk 4:18; Luk 24:47; Joh 20:21; Joh 20:22; Apg 10:38; Apg 10:42)3 He presented himself alive to them after his suffering by many proofs, appearing to them during forty days and speaking about the kingdom of God. (Matt 28:17; Mark 16:14; Luk 24:34; Luk 24:36; Joh 20:19; Joh 20:21; Apg 10:40; Apg 13:31; 1 Kor 15:5)4 And while staying[1] with them he ordered them not to depart from Jerusalem, but to wait for the promise of the Father, which, he said, “you heard from me; (Luk 24:49)5 for John baptized with water, but you will be baptized with[2] the Holy Spirit not many days from now.” (Matt 3:11; Apg 2:1; Apg 11:16)6 So when they had come together, they asked him, “Lord, will you at this time restore the kingdom to Israel?” (Mik 4:8; Matt 17:11; Mark 9:12; Luk 17:20; Luk 19:11)7 He said to them, “It is not for you to know times or seasons that the Father has fixed by his own authority. (Dan 2:21; Matt 24:36; Mark 13:32; 1 Thess 5:1)8 But you will receive power when the Holy Spirit has come upon you, and you will be my witnesses in Jerusalem and in all Judea and Samaria, and to the end of the earth.” (Jes 43:12; Matt 10:5; Mark 16:15; Luk 4:14; Luk 24:48; Luk 24:49; Apg 1:5; Apg 1:22; Apg 4:33; Apg 8:1; Apg 8:14; Apg 10:38; Apg 13:47; Kol 1:23; 1 Thess 1:5)9 And when he had said these things, as they were looking on, he was lifted up, and a cloud took him out of their sight. (Apg 1:2; 1 Thess 4:17)10 And while they were gazing into heaven as he went, behold, two men stood by them in white robes, (Jos 5:13; Dan 9:21; Dan 10:5; Dan 12:6; Sak 1:8; Matt 28:3; Mark 16:5; Luk 24:4; Joh 20:12)11 and said, “Men of Galilee, why do you stand looking into heaven? This Jesus, who was taken up from you into heaven, will come in the same way as you saw him go into heaven.” (Matt 16:27; Apg 2:7; Apg 13:31; Fil 3:20; 1 Thess 1:10; 2 Thess 1:10)12 Then they returned to Jerusalem from the mount called Olivet, which is near Jerusalem, a Sabbath day’s journey away. (Luk 24:50; Luk 24:52)13 And when they had entered, they went up to the upper room, where they were staying, Peter and John and James and Andrew, Philip and Thomas, Bartholomew and Matthew, James the son of Alphaeus and Simon the Zealot and Judas the son of James. (Matt 10:2; Mark 3:16; Luk 6:14; Apg 9:37; Apg 9:39; Apg 20:8; Apg 21:20)14 All these with one accord were devoting themselves to prayer, together with the women and Mary the mother of Jesus, and his brothers.[3] (Matt 12:46; Luk 8:2; Apg 2:42; Apg 2:46; Apg 4:24; Apg 5:12; Apg 6:4; Apg 15:25; Rom 12:12; Rom 15:6; Ef 6:18; Kol 4:2)15 In those days Peter stood up among the brothers (the company of persons was in all about 120) and said, (Joh 21:23)16 “Brothers, the Scripture had to be fulfilled, which the Holy Spirit spoke beforehand by the mouth of David concerning Judas, who became a guide to those who arrested Jesus. (Matt 26:47; Mark 14:43; Luk 22:37; Luk 22:47; Luk 24:44; Joh 18:3)17 For he was numbered among us and was allotted his share in this ministry.” (Joh 6:71; Joh 13:21; Apg 1:25; Apg 20:24; Apg 21:19; Rom 11:13; 2 Kor 4:1)18 (Now this man acquired a field with the reward of his wickedness, and falling headlong[4] he burst open in the middle and all his bowels gushed out. (Matt 26:14; Matt 27:5)19 And it became known to all the inhabitants of Jerusalem, so that the field was called in their own language Akeldama, that is, Field of Blood.) (Apg 21:40)20 “For it is written in the Book of Psalms, “‘May his camp become desolate, and let there be no one to dwell in it’; and “‘Let another take his office.’ (Ps 69:25; Ps 109:8)21 So one of the men who have accompanied us during all the time that the Lord Jesus went in and out among us, (4 Mos 27:17; 5 Mos 31:2; 1 Sam 18:13; Joh 15:27)22 beginning from the baptism of John until the day when he was taken up from us—one of these men must become with us a witness to his resurrection.” (Mark 1:1; Luk 24:48; Apg 1:2; Apg 1:8; Apg 1:9; Apg 4:33; Apg 13:24; 1 Pet 1:3)23 And they put forward two, Joseph called Barsabbas, who was also called Justus, and Matthias. (Apg 1:26; Apg 15:22; Apg 18:7; Kol 4:11)24 And they prayed and said, “You, Lord, who know the hearts of all, show which one of these two you have chosen (1 Sam 16:7; Apg 6:6; Apg 13:3; Rom 8:27)25 to take the place in this ministry and apostleship from which Judas turned aside to go to his own place.” (Apg 1:17; Rom 1:5; 1 Kor 9:2; Gal 2:8)26 And they cast lots for them, and the lot fell on Matthias, and he was numbered with the eleven apostles.