Jeremia 13 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Jeremias höftskynke

1 HERREN sa till mig: ”Gå och köp dig ett höftskynke av linne och ta på dig det, men låt det inte komma i vatten.” 2 Jag köpte alltså ett höftskynke, så som HERREN hade sagt, och tog på mig det. 3 Då kom HERRENS ord till mig på nytt: 4 ”Ta med dig höftskynket som du köpte och som du bär om dig, gå ut till Perat^[1] och göm det i en bergskreva.” 5 Jag gick då och gömde det vid Eufrat, som HERREN hade sagt till mig. 6 En lång tid senare sa HERREN till mig: ”Gå bort till Perat och hämta höftskynket som jag befallde dig att gömma där.” 7 Jag återvände till Perat och grävde upp höftskynket där jag hade gömt det. Men nu var det förstört och helt oanvändbart. 8 Då kom HERRENS ord till mig: 9 ”Så säger HERREN: ’På samma sätt ska jag bryta ner den stora högfärden i Juda och Jerusalem. 10 Detta onda folk vägrar att lyssna till mig, följer sina egna hårda hjärtan och andra gudar, som de tjänar och tillber. Därför ska det bli som detta höftskynke, helt oanvändbart. 11 Precis som ett höftskynke sluter tätt intill en mans höfter, så lät jag hela Israels och Judas folk sluta sig till mig, säger HERREN, för att de skulle vara mitt folk, till heder, pris och ära för mig. Men de ville inte lyssna.’

Juda som vinkärl

12 Säg till dem: ’Så säger HERREN, Israels Gud: ”Alla vinkärl ska fyllas med vin. Och när de svarar: Skulle vi inte veta att alla vinkärl brukar fyllas med vin?” 13 säg då till dem: ”Så säger HERREN: Se, jag ska fylla varenda en som bor i det här landet så att de blir redlösa allesammans, från kungarna som sitter på Davids tron, prästerna och profeterna ända ner till alla Jerusalems invånare. 14 Jag ska krossa dem mot varandra, fäder såväl som söner, säger HERREN. Jag ska inte låta någon förskoning, något medlidande eller förbarmande hindra mig från att förgöra dem.” ’ ”

Varningar

15 Lyssna, hör på! Var inte så arroganta, för HERREN har talat. 16 Ge HERREN, er Gud, äran, innan han låter ett mörker komma, innan ni snubblar i skymningen bland bergen. Ni väntar på ljus, men han ska göra det till ett djupt mörker, förvandla det till ett töcken. 17 Om ni inte lyssnar till detta ska jag i det fördolda gråta över ert högmod. Mina ögon fylls av tårar när HERRENS hjord förs bort i fångenskap. 18 Säg till kungen och kungamodern: ”Stig ner från era troner, för den strålande kronan har fallit från era huvuden.” 19 Städerna i Negev har stängts, och ingen kan öppna dem. Hela Juda är bortfört i fångenskap, i sin helhet är det bortfört. 20 Lyft blicken, se på dem som kommer norrifrån! Var finns din hjord som anförtroddes åt dig, fåren som var din stolthet? 21 Vad kommer du att säga, när han sätter dina bundsförvanter att regera över dig? Kommer du då inte att vrida dig i smärta, som en kvinna som ska föda?^[2] 22 Och om du frågar dig varför allt detta har drabbat dig, så var det på grund av dina många synder som dina kläder slets av och din kropp utsattes för våld. 23 Inte kan väl nubiern ändra på sin hudfärg eller leoparden sina fläckar? Inte heller kan ni göra det goda, ni som är vana vid att göra det onda. 24 ”Därför ska jag skingra er som torrt gräs som förs bort av ökenvinden. 25 Detta ska vara din lott, den del jag bestämmer åt dig, säger HERREN, eftersom du har glömt mig och satt din tilltro till det som är falskt. 26 Jag ska själv dra upp dina kläder över ansiktet på dig och låta din skam synas, 27 liksom din otukt, ditt liderliga frustande och din skamlösa prostitution. På höjder och fält har jag sett dina vidrigheter. Ve dig, Jerusalem! Hur länge ska det dröja innan du blir ren?”