1En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda dig till mig, lyssna på mig när jag ropar!2Låt min bön bäras fram som rökelse inför dig och mina lyfta händer som ett kvällsoffer.3HERRE, sätt en vakt för min mun, en dörrvakt för mina läppar.4Låt mig inte lockas till onda ord, eller till att ta del i gudlösa gärningar i sällskap med dem som gör orätt. Låt mig inte äta av deras läckerheter.5Låt den rättfärdige slå mig och nådigt tukta mig, det är som olja på mitt huvud. Låt inte mitt huvud avvisa det. Jag riktar mina böner mot dem som gör det onda.[1]6Deras härskare ska kastas utför klippbranten. De ska höra att mina ord är behagliga.7Som man plöjer och bryter upp jorden, så strös våra ben vid dödsrikets port.8HERRE, min Herre, jag fäster min blick på dig, till dig tar jag min tillflykt. Överlämna mig inte åt döden!9Skydda mig för de snaror som de lägger ut för mig, för fällorna av dem som gör orätt.10Låt i stället de onda fastna i sina egna nät, medan jag kan tryggt gå förbi.
Psalm 141
Nya Levande Bibeln
Frestad till att göra det onda
1Skynda dig Herre, svara mig, när jag ropar till dig! Lyssna, när jag ber dig om hjälp!2Ta emot min bön som ett kvällsoffer, som rök som stiger upp till dig.3Herre, hjälp mig att hålla mun när jag ska tiga.4Ta bort mitt begär efter allt som är orätt och gör slut på min längtan efter att vara tillsammans med syndare. Den lyx de lever i, och som de med orätt har skaffat sig, bländar mig inte.5Om den gör det får du låta de gudfruktiga slå mig! Ja, då gör du mig en tjänst! Om de tillrättavisar mig, är det som den bästa medicin! Se i så fall till att jag inte vägrar att ta den. Ogärningsmännen fortsätter med sin ondska, men jag ber att du ska gripa in mot dem.6-7Dessa herrar, som nu har makten, ska snart själva dömas till döden och kastas ut för klippbranten. När deras ben strös ut på marken, kommer man äntligen att lyssna på mig och erkänna att mina ord var till hjälp.8Jag ser upp till dig och litar på dig, Herre, min Gud. Du skyddar mig. Låt mig därför inte dö!9Skydda mig för deras lömska fällor.10Låt dem i stället fastna i sina egna snaror, medan jag kan fly undan!