1Ve dig som förstör men själv inte blir förstörd, förråder men inte själv blir förrådd! När du slutat förstöra ska du själv bli förstörd, och när du slutat förråda ska du själv bli förrådd.2Var nådig mot oss, HERRE, för vi väntar på dig. Var vår styrka varje morgon och vår räddning i nödens tid.3Folken flyr för din rösts väldiga dån, de skingras inför ditt majestät.4Som gräshoppor plundrar de er, som en gräshoppssvärm anfaller de.5Upphöjd är HERREN som bor i höjden. Han fyller Sion med rätt och rättfärdighet.6Han är den säkra grunden för dina tider,[1] en källa till räddning, vishet och kunskap. HERRENS fruktan är dess skatt.7Se! Deras hjältar klagar på gatorna, fredens budbärare gråter bittert.8Vägarna ligger öde, ingen färdas på stigarna. Förbundet är brutet, vittnena[2] föraktas och en människa betyder inget.9Landet sörjer och tynar bort. Libanon blygs och torkar ut. Sharon har blivit som ödemark. I Bashan och Karmel faller löven.10Men HERREN säger: ”Nu ska jag resa mig och visa min höghet, min upphöjdhet.11Ni är havande med halm och föder strå. Er andedräkt är en eld som förtär er.12Folken ska brännas till aska, likt törnen som huggs ner och kastas i elden.”13Hör vad jag har gjort, ni som är långt borta! Och ni som är nära, lägg märke till min makt!14Syndarna i Sion darrar, bävan drabbar de gudlösa. ”Vem av oss kan bo vid en förtärande eld, vid eviga lågor?”15Den som lever rättfärdigt och talar det rätta, den som avvisar vad man kan få genom utpressning och inte låter sina händer ta emot mutor, den som inte vill höra talas om våldsdåd och vägrar se åt onda gärningar.16Han får bo på höjderna, klippfästen ska vara hans tillflykt. Han ska ha tillräckligt med mat och inte behöva sakna vatten.17Dina ögon ska se kungen i hans härlighet och ett vidsträckt land i fjärran.18Du ska då i din tanke gå tillbaka till den fruktansvärda tiden. ”Var är nu han som höll räkning? Var är skatteindrivaren? Och han som räknade tornen?”19Nu slipper du se det grymma folket, som talade så underligt, ett främmande obegripligt språk.20Se på Sion, våra högtiders stad! Du ska få se Jerusalem, en trygg boplats, ett tält som inte behöver flyttas, vars pluggar aldrig dras upp och vars linor inte slits av.21Där ska HERREN finnas för oss i sitt majestät. Där flyter breda floder och strömmar, men inga farkoster med åror färdas där, inte heller mäktiga krigsskepp med segel.22För HERREN är vår domare, HERREN är vår lagstiftare, och HERREN är vår kung, han är den som räddar oss.23Dina tåg hänger slaka och håller inte masten fäst, inte heller är seglet spänt.[3] Mycket byte ska då delas, och även de lama ska vara med och få sin del.24Ingen invånare ska längre säga: ”Jag är sjuk.” Folket som bor där har fått sin synd förlåten.
Jesaja 33
Nya Levande Bibeln
Herren är en domare
1Ve er assyrier, som har härjat och plundrat överallt men själva aldrig blivit utsatta för plundring. Ni räknar med att andra ska hålla sina löften till er, medan ni bedrar dem! Nu ska ni också bli bedragna och utrotade.2Men var nådig mot oss, Herre, för vi har räknat med dig. Var vår styrka för var dag och vår frälsning när prövningen kommer!3Fienden flyr, när han hör din röst. När du står upp, flyr folken.4Alldeles som gräshoppor plundrar fält och vingårdar, ska Jerusalem plundra sina fiender.5Herren är stor, och han bor i himlen. Han ska låta Jerusalem bli en plats där rättvisa, godhet och rättfärdighet råder.6Herren är den säkra grunden i alla tider, en källa till vishet och kunskap - ja, gudsfruktan är nyckeln till dessa skatter.7Men nu gråter era budbärare i bitter besvikelse, för assyrierna har vägrat acceptera deras rop om fred.8Era vägar ligger öde, ingen vågar ge sig ut. Assyrierna har brutit sitt fredsfördrag och fäster sig inte alls vid de löften de gett i vittnens närvaro. De har inte respekt för någon.9Hela Israels land är i svårigheter. Libanon vissnar. Saron har blivit vildmark. I Basan och Karmel fäller träden sina löv.10Men Herren säger: Jag ska resa mig och visa min styrka.11Ni assyrier kommer inte att vinna någonting genom alla era ansträngningar. Er egen andedräkt kommer att förvandlas till eld och döda er.12Era trupper ska brännas till aska precis som törnen som huggs ner och kastas i elden.13Hör här, vad jag har gjort, ni folk som bor långt borta! Och ni som är nära, lägg märke till min makt!14Syndarna bland mitt folk darrar av fruktan. "Vem kan bo i närheten av denna eviga eld som förtär allt?" ropar de.15Men jag ska säga er vilka som kan bo där: Alla de som är ärliga och uppriktiga, de som avstår från orättfärdig handel, de som inte tar mutor, de som inte deltar i sammansvärjningar mot någons liv och de som vägrar smida onda planer.16Alla dessa ska kunna bo på höjderna. Bergens klippor ska vara deras skydd och trygghet. De ska bli försedda med mat och få allt vatten de behöver.17Dina ögon ska se kungen i hans härlighet och ett vidsträckt land i fjärran.18Din tanke ska då gå tillbaka till den fruktansvärda tid då de assyriska officerarna krävde skatt och hade makten över den intagna staden.19Men nu slipper du se dem. Detta fräcka och hänsynslösa folk, som talar ett främmande språk, finns inte längre.20I stället ska du få uppleva Jerusalem i fred, en plats där man tillber Gud, en stilla och fridfull stad.21Herren ska vara en trygghetens flod för oss, en flod som ingen kan komma över.22För Herren är vår domare, vår lagstiftare och vår kung. Han ska ta hand om oss och rädda oss.23Fiendens segel hänger slaka på brutna master, med tåg som inte går att använda. Krigsbytet ska delas bland Guds folk. Till och med de lama ska vara med och få sin del.24Ingen i Israel ska längre säga: "Jag är sjuk och hjälplös", för Herren ska förlåta det dess synder och välsigna det.