1En dag sa Noomi till Rut: "Jag undrar om det inte är på tiden att jag försöker få tag i en man åt dig, mitt kära barn, så att du blir lyckligt gift igen.2Jag tänker faktiskt på Boas! Han har varit så vänlig mot oss, och han är ju också släkt med oss. Jag råkar veta att han rensar korn ute på logen i kväll.3Gör nu som jag säger till dig! Bada och använd din bästa parfym. Ta sedan på dig dina finaste kläder och gå ner till logen, men låt honom inte se dig förrän han har ätit!4Se efter var han lägger sig och gå sedan och lyft upp täcket vid hans fötter och lägg dig där! Då kommer han själv att säga vad du ska göra."5"Ja, jag ska göra precis som du säger", svarade Rut.
Rut besöker Boas på tröskplatsen
6-7Hon gick alltså bort till logen på kvällen och följde mycket noga sin svärmors instruktioner. När Boas hade avslutat sin måltid och kände sig väl till mods, gick han och lade sig bakom högen av säd och somnade. Då gick Rut dit mycket tyst och försiktigt och lyfte på täcket vid hans fötter och lade sig där.8Ungefär vid midnatt vaknade Boas, satte sig yrvaket upp och märkte genast att det låg en kvinna vid fotändan!9"Vem är du?" frågade han. "Det är jag, Rut", svarade hon. "Lägg din mantel över mig som ett tecken på att du gör mig till din hustru och följer Guds lag, för du är en nära släkting till mig."10"Tack Gud för en flicka som du!" utropade han. "Du har gjort mer för Noomi nu än någonsin. Naturligtvis skulle du ha föredragit en yngre man, även om han varit fattig. Men du har lämnat alla dina personliga önskningar åt sidan för att du ska kunna ge Noomi en arvtagare genom att gifta dig med mig.11Nu ska du inte alls bekymra dig för något. Jag ska ta hand om allt för din skull. Alla vet vilken underbar person du är.12Men det finns ett problem. Det är sant att jag är en av dina nära släktingar, men det finns en som står dig ännu närmare än vad jag gör.13Stanna kvar här i natt. I morgon ska jag tala med honom. Om han vill gifta sig med dig, så får han göra det. Han gör på så sätt sin plikt. Men om han inte vill det, då svär jag inför Herren att jag ska göra det. Ligg nu kvar här tills det blir morgon!"14Hon låg alltså kvar vid hans fötter hela natten och gick upp tidigt, före gryningen, för Boas hade sagt till henne: "Låt inte folk få reda på att en kvinna varit här på logen."15"Ta hit din schal", sa han till henne. Sedan hällde han upp sjuttio liter korn i den, så mycket hon kunde bära. Han hjälpte henne att ta bördan på ryggen och hon gick hem till sin svärmor med Boas gåva."Nå, hur gick det, mitt barn?" frågade Noomi henne när hon kom hem. Då berättade Rut allt för Noomi och gav henne kornet, som Boas skickat med som gåva till henne. Hon nämnde också att han sagt att hon inte fick komma hem utan att ha med sig en present. Då sa Noomi till henne: "Du kan lugnt vänta tills du får höra vad som händer. Boas kommer inte att unna sig någon vila förrän han har fullföljt detta. Han kommer att ordna det redan i dag".
Rut 3
English Standard Version
Ruth and Boaz at the Threshing Floor
1Then Naomi her mother-in-law said to her, “My daughter, should I not seek rest for you, that it may be well with you? (Rut 1:9)2Is not Boaz our relative, with whose young women you were? See, he is winnowing barley tonight at the threshing floor. (Rut 2:1; Rut 2:8)3Wash therefore and anoint yourself, and put on your cloak and go down to the threshing floor, but do not make yourself known to the man until he has finished eating and drinking. (2 Sam 12:20; 2 Sam 14:2)4But when he lies down, observe the place where he lies. Then go and uncover his feet and lie down, and he will tell you what to do.”5And she replied, “All that you say I will do.”6So she went down to the threshing floor and did just as her mother-in-law had commanded her.7And when Boaz had eaten and drunk, and his heart was merry, he went to lie down at the end of the heap of grain. Then she came softly and uncovered his feet and lay down. (Dom 19:6)8At midnight the man was startled and turned over, and behold, a woman lay at his feet!9He said, “Who are you?” And she answered, “I am Ruth, your servant. Spread your wings[1] over your servant, for you are a redeemer.” (5 Mos 22:30; Rut 2:20; Hes 16:8)10And he said, “May you be blessed by the Lord, my daughter. You have made this last kindness greater than the first in that you have not gone after young men, whether poor or rich. (Rut 1:8; Rut 2:20)11And now, my daughter, do not fear. I will do for you all that you ask, for all my fellow townsmen know that you are a worthy woman. (Ords 12:4; Ords 31:10)12And now it is true that I am a redeemer. Yet there is a redeemer nearer than I. (Rut 4:1)13Remain tonight, and in the morning, if he will redeem you, good; let him do it. But if he is not willing to redeem you, then, as the Lord lives, I will redeem you. Lie down until the morning.” (5 Mos 25:5; Dom 8:19; Rut 4:5; 1 Sam 14:39; 2 Sam 4:9; 2 Sam 12:5; 2 Kung 2:2; 2 Kung 2:6)14So she lay at his feet until the morning, but arose before one could recognize another. And he said, “Let it not be known that the woman came to the threshing floor.”15And he said, “Bring the garment you are wearing and hold it out.” So she held it, and he measured out six measures of barley and put it on her. Then she went into the city.16And when she came to her mother-in-law, she said, “How did you fare, my daughter?” Then she told her all that the man had done for her,17saying, “These six measures of barley he gave to me, for he said to me, ‘You must not go back empty-handed to your mother-in-law.’”18She replied, “Wait, my daughter, until you learn how the matter turns out, for the man will not rest but will settle the matter today.”