Romarbrevet 12

Nya Levande Bibeln

1 Eftersom Gud har visat oss så mycket nåd, uppmanar jag er nu, kära syskon, att tjäna Gud av hela hjärtat. Använd era kroppar på ett sådant sätt att de blir ett levande offer till Gud som gläder honom.2 Följ inte världens värderingar, utan låt Gud ändra ert sätt att tänka, så att ni blir som nya människor. Då ska ni förstå vad Gud vill: vad som är rätt, vad som gläder honom och vad som är fullständigt gott i hans ögon.3 Men med stöd av det uppdrag Gud i sin godhet har gett mig, vill jag samtidigt varna er för att ha för höga tankar om er själva. Använd lite sund självkritik när ni bedömer ert eget värde. Tänk på att ert värde ligger i hur mycket tro ni har, och tron har ni fått från Gud.4 Låt mig använda en bild: Det finns många delar i en kropp. Men de olika delarna är alla värdefulla, eftersom varje del har sin speciella funktion.5 På samma sätt är det med oss som lever i gemenskap med Kristus. Tillsammans utgör vi en enda kropp, även om vi är många. Och de olika delarna är till för att hjälpa varandra.6 Gud har i sin godhet gett var och en av oss förmågan att utföra vissa uppgifter. Om Gud har gett dig förmågan att framföra olika budskap från honom, så gör det varje gång din tro gör dig övertygad om att du har fått ett budskap från honom.7 Om du har fått förmågan att hjälpa andra, så hjälp dem av hela hjärtat. Om du har fått förmågan att undervisa, så undervisa så som Gud vill.8 Om du har fått förmågan att uppmuntra andra, så se till att du verkligen gör det. Om du har fått förmågan att ge till den som behöver, så gör det med ett generöst hjärta. Om du har fått förmågan att leda andra, så ta din ledaruppgift på allvar. Och om du har fått förmågan att visa medlidande med andra, så gör det med glädje.9 Visa varandra äkta kärlek. Avsky alla onda handlingar, och gör det som är gott.10 Ja, älska varandra så som syskon bör göra. Gör allt för att visa hur mycket ni uppskattar och respekterar varandra.11 Var inte slöa när det gäller att tjäna Herren Jesus, utan arbeta för honom med stor iver.12 Var glada över hoppet om att till slut räddas för evigt. Var uthålliga när ni får lida, och be ständigt.13 Hjälp de troende med allt de behöver, och ta emot dem i era hem.14 Om ni blir förföljda av människor, så be inte Gud att straffa dem, utan be honom att ge dem allt gott.15 När andra är lyckliga, så gläd er tillsammans med dem. Och om de är olyckliga, så dela deras sorg.16 Behandla alla lika! Anse er inte för fina för att umgås med sådana som andra människor ser ner på. Och tro inte att ni vet allt!17 Hämnas inte på den som gör er något ont. Försök istället att göra gott mot alla människor.18 Gör allt ni kan för att leva i frid och samförstånd med alla.19 Det är inte ni som ska utdöma straff, kära syskon. Lämna det åt Gud, som en dag ska döma alla människor. Det står ju i Skriften[1]: ”Hämnden är min, och jag ska straffa dem som förtjänar det, säger Herren.”20 Nej, istället för att hämnas ska ni göra som det står i Skriften: ”Om din fiende är hungrig, så ge honom något att äta. Och om han är törstig, så ge honom något att dricka. Då ska din fiende skämmas över det han har gjort mot dig.”[2]21 Låt inte det onda styra ditt liv, utan besegra det onda genom att göra det som är gott.

Romarbrevet 12

English Standard Version

1 I appeal to you therefore, brothers,[1] by the mercies of God, to present your bodies as a living sacrifice, holy and acceptable to God, which is your spiritual worship.[2] (Ps 50:13; Rom 6:13; Rom 6:16; Rom 6:19; 1 Kor 1:10; 1 Kor 6:20; 2 Kor 10:1; Ef 4:1; Heb 10:20; 1 Pet 2:5)2 Do not be conformed to this world,[3] but be transformed by the renewal of your mind, that by testing you may discern what is the will of God, what is good and acceptable and perfect.[4] (Ps 51:10; 2 Kor 4:16; Ef 4:23; Ef 5:10; Kol 3:10; 1 Thess 4:3; Tit 3:5; 1 Pet 1:14; 1 Joh 2:15)3 For by the grace given to me I say to everyone among you not to think of himself more highly than he ought to think, but to think with sober judgment, each according to the measure of faith that God has assigned. (Rom 1:5; Rom 11:20; Rom 12:16; 1 Kor 7:17; Ef 4:7)4 For as in one body we have many members,[5] and the members do not all have the same function, (1 Kor 12:12; Ef 4:4; Ef 4:16)5 so we, though many, are one body in Christ, and individually members one of another. (Joh 17:11; 1 Kor 6:15; 1 Kor 10:17; 1 Kor 10:33; 1 Kor 12:20; 1 Kor 12:27; Ef 4:13; Ef 4:25)6 Having gifts that differ according to the grace given to us, let us use them: if prophecy, in proportion to our faith; (Apg 13:1; 1 Kor 7:7; 1 Kor 12:4; 1 Kor 12:7; 1 Kor 12:10; 2 Tim 2:15; 1 Pet 4:10)7 if service, in our serving; the one who teaches, in his teaching; (Apg 6:1)8 the one who exhorts, in his exhortation; the one who contributes, in generosity; the one who leads,[6] with zeal; the one who does acts of mercy, with cheerfulness. (1 Kor 12:28; 2 Kor 9:7; 1 Tim 5:17)9 Let love be genuine. Abhor what is evil; hold fast to what is good. (Ps 97:10; Ps 101:3; Am 5:15; 2 Kor 6:6; 1 Thess 5:21; 1 Tim 1:5; 1 Pet 1:22)10 Love one another with brotherly affection. Outdo one another in showing honor. (Rom 13:7; Fil 2:3; Heb 13:1; 1 Pet 2:17)11 Do not be slothful in zeal, be fervent in spirit,[7] serve the Lord. (Apg 18:25; Apg 20:19)12 Rejoice in hope, be patient in tribulation, be constant in prayer. (Apg 1:14; Rom 5:2; Heb 10:36)13 Contribute to the needs of the saints and seek to show hospitality. (Matt 25:35; Rom 15:25; 1 Kor 16:1; 1 Kor 16:15; 2 Kor 9:1; 2 Kor 9:12; 1 Tim 6:18; Heb 6:10; Heb 13:16)14 Bless those who persecute you; bless and do not curse them. (Matt 5:44; 1 Pet 3:9)15 Rejoice with those who rejoice, weep with those who weep. (Job 30:25; 1 Kor 12:26; Heb 13:3)16 Live in harmony with one another. Do not be haughty, but associate with the lowly.[8] Never be wise in your own sight. (Ps 131:1; Ords 3:7; Jer 45:5; Rom 11:25; Rom 12:3; Rom 15:5; 2 Kor 13:11; Fil 2:2; Fil 4:2; 1 Pet 3:8)17 Repay no one evil for evil, but give thought to do what is honorable in the sight of all. (Ords 20:22; Matt 5:39; Rom 14:16; Rom 14:19; 2 Kor 8:21)18 If possible, so far as it depends on you, live peaceably with all. (Mark 9:50)19 Beloved, never avenge yourselves, but leave it[9] to the wrath of God, for it is written, “Vengeance is mine, I will repay, says the Lord.” (5 Mos 32:35; Ps 94:1; Ords 20:22; Matt 5:39; Rom 14:19; 1 Thess 4:6; Heb 10:30)20 To the contrary, “if your enemy is hungry, feed him; if he is thirsty, give him something to drink; for by so doing you will heap burning coals on his head.” (2 Mos 23:4; 2 Kung 6:22; Ords 25:21; Luk 6:27)21 Do not be overcome by evil, but overcome evil with good.