Matteus 8

Nya Levande Bibeln

1 När Jesus sedan gick ner från berget följde massor av människor efter honom.2 Då närmade sig plötsligt en spetälsk[1] man och föll ner för honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig frisk.”3 Jesus räckte genast ut handen och rörde vid mannen och sa: ”Det vill jag. Du är frisk!” Och i samma stund var mannen fri från sin spetälska.4 Men Jesus sa till honom: ”Berätta inte detta för någon, utan gå till prästen så att han kan undersöka dig. Ta också med dig det offer som Mose har bestämt,[2] så att alla förstår att Gud har botat dig.”5-6 När Jesus gått in i Kafarnaum, kom en romersk officer fram till honom och bad om hjälp. ”Herre, min tjänare ligger förlamad därhemma och har svåra plågor”, förklarade han.7 ”Ska jag komma med och bota honom?” frågade Jesus.8 Men officeren sa: ”Herre, jag är inte värd att du går in i mitt hus.[3] Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.9 Jag vet det, för jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här, eller det där’, så gör han det.”10 Jesus blev mycket förvånad och vände sig till dem som följde honom och sa: ”Jag försäkrar er att jag inte har sett en så stark tro hos någon bland Israels folk.11 Jag säger er att många människor, likt den här romerska officeren, ska komma från jordens alla länder och vara tillsammans med Abraham, Isak och Jakob på festen i Guds nya värld.[4]12 Men många israeliter, som borde ha varit med bland dem som får vara Guds eget folk, ska kastas ut i mörkret.[5] Där ska de gråta av ångest och förtvivlan.”13 Sedan sa Jesus till den romerska officeren: ”Gå hem. Det ska bli så som du trodde!” Och i samma stund blev tjänaren frisk.14 När Jesus sedan kom hem till Petrus fick han se att Petrus svärmor låg till sängs med hög feber.15 Han rörde då vid hennes hand och genast försvann febern, och hon steg upp och började laga mat åt dem.16 Samma kväll förde man många besatta människor till Jesus, och han drev ut de onda andarna genom att bara tala till dem. Han botade också alla de sjuka.17 Genom detta blev det verklighet som Gud förutsagt genom profeten Jesaja: ”Han la våra plågor på sig själv och tog bort våra sjukdomar.”[6]18 När Jesus såg att det samlades mer och mer folk bad han sina efterföljare att göra sig beredda att åka över till andra sidan sjön.19 Då kom en av laglärarna[7] fram till honom och sa: ”Mästare, jag vill följa dig vart du än går!”20 Jesus svarade: ”Du måste förstå, att rävarna har lyor och fåglarna har bon, men jag, Människosonen[8], har ingen plats där jag kan vila ut.”21 En annan av hans efterföljare sa: ”Herre, jag vill gärna följa dig, men låt mig först gå hem och begrava min pappa.”[9]22 Då svarade Jesus honom: ”Följ mig och låt dem som är andligt döda[10] begrava sina döda.”23 Sedan steg Jesus i en båt och åkte över sjön tillsammans med sina efterföljare.24 Och plötsligt blåste en fruktansvärd storm upp med höga vågor som slog in över båten. Men Jesus sov.25 Då gick hans efterföljare fram till honom och väckte honom och började ropa: ”Herre, hjälp oss! Vi sjunker!”26 Men Jesus svarade: ”Varför är ni rädda? Har ni så svårt att tro?” Sedan reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön, och allt blev lugnt.27 Jesus efterföljare blev alldeles häpna. ”Vem är han”, sa de till varandra, ”eftersom till och med vinden och sjön lyder honom?”28 När Jesus hade kommit över till andra sidan sjön, till gadarenernas område[11], kom två män som var besatta av onda andar emot honom. De bodde bland gravarna och var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den vägen.29 Och de ropade till Jesus: ”Lämna oss ifred, du Guds Son! Har du kommit för att plåga oss i förtid?”30 Samtidigt gick en stor svinhjord och betade inte långt därifrån,31 och andarna tiggde och bad: ”Om du driver ut oss, så skicka oss åtminstone in i svinhjorden.”32 Jesus sa: ”Som ni vill, ge er iväg!” Och genast lämnade de onda andarna männen och for in i svinen, och hela hjorden rusade utför bergssluttningen och drunknade i sjön.33 Herdarna som vaktat svinen flydde, och när de kom till den närliggande staden berättade de alltihop, även det som hänt med de besatta.34 Alla i staden gick då ut för att träffa Jesus, och när de kom fram till honom bad de honom lämna deras område.

Matteus 8

English Standard Version

1 When he came down from the mountain, great crowds followed him. (Matt 4:25)2 And behold, a leper[1] came to him and knelt before him, saying, “Lord, if you will, you can make me clean.” (Matt 18:26; Mark 1:40; Luk 5:12; Apg 10:25)3 And Jesus[2] stretched out his hand and touched him, saying, “I will; be clean.” And immediately his leprosy was cleansed.4 And Jesus said to him, “See that you say nothing to anyone, but go, show yourself to the priest and offer the gift that Moses commanded, for a proof to them.” (3 Mos 14:2; Matt 9:30; Matt 10:18; Matt 12:16; Matt 17:9; Matt 24:14; Mark 1:34; Mark 5:43; Mark 6:11; Mark 7:36; Mark 8:26; Luk 9:5; Luk 17:14; Jak 5:3)5 When he had entered Capernaum, a centurion came forward to him, appealing to him, (Luk 7:1)6 “Lord, my servant is lying paralyzed at home, suffering terribly.”7 And he said to him, “I will come and heal him.”8 But the centurion replied, “Lord, I am not worthy to have you come under my roof, but only say the word, and my servant will be healed. (Ps 107:20; Matt 8:16)9 For I too am a man under authority, with soldiers under me. And I say to one, ‘Go,’ and he goes, and to another, ‘Come,’ and he comes, and to my servant,[3] ‘Do this,’ and he does it.”10 When Jesus heard this, he marveled and said to those who followed him, “Truly, I tell you, with no one in Israel[4] have I found such faith. (Matt 9:2; Mark 6:6)11 I tell you, many will come from east and west and recline at table with Abraham, Isaac, and Jacob in the kingdom of heaven, (Jes 59:19; Mal 1:11; Luk 13:29; Ef 3:6)12 while the sons of the kingdom will be thrown into the outer darkness. In that place there will be weeping and gnashing of teeth.” (Matt 13:42; Matt 13:50; Matt 19:30; Matt 21:41; Matt 21:43; Matt 22:13; Matt 24:51; Matt 25:30; Luk 13:28)13 And to the centurion Jesus said, “Go; let it be done for you as you have believed.” And the servant was healed at that very moment. (Matt 9:22; Matt 9:29; Joh 4:53)14 And when Jesus entered Peter’s house, he saw his mother-in-law lying sick with a fever. (Mark 1:29; Luk 4:38; 1 Kor 9:5)15 He touched her hand, and the fever left her, and she rose and began to serve him. (Matt 9:25)16 That evening they brought to him many who were oppressed by demons, and he cast out the spirits with a word and healed all who were sick. (Matt 4:24; Matt 8:8; Matt 8:28; Matt 8:33)17 This was to fulfill what was spoken by the prophet Isaiah: “He took our illnesses and bore our diseases.” (Jes 53:4; Matt 1:22)18 Now when Jesus saw a crowd around him, he gave orders to go over to the other side. (Matt 14:22; Mark 4:35; Luk 8:22; Joh 6:15)19 And a scribe came up and said to him, “Teacher, I will follow you wherever you go.” (Luk 9:57)20 And Jesus said to him, “Foxes have holes, and birds of the air have nests, but the Son of Man has nowhere to lay his head.”21 Another of the disciples said to him, “Lord, let me first go and bury my father.”22 And Jesus said to him, “Follow me, and leave the dead to bury their own dead.” (Joh 5:25)23 And when he got into the boat, his disciples followed him. (Mark 4:36; Luk 8:22; Joh 6:16)24 And behold, there arose a great storm on the sea, so that the boat was being swamped by the waves; but he was asleep. (Joh 4:6)25 And they went and woke him, saying, “Save us, Lord; we are perishing.” (Matt 14:30)26 And he said to them, “Why are you afraid, O you of little faith?” Then he rose and rebuked the winds and the sea, and there was a great calm. (Job 38:11; Ps 65:7; Ps 104:6; Matt 6:30; Matt 14:32; Luk 4:39; Joh 14:27)27 And the men marveled, saying, “What sort of man is this, that even winds and sea obey him?” (Mark 1:27; Luk 5:9)28 And when he came to the other side, to the country of the Gadarenes,[5] two demon-possessed[6] men met him, coming out of the tombs, so fierce that no one could pass that way. (Matt 8:16; Mark 5:1; Luk 8:26; Upp 18:2)29 And behold, they cried out, “What have you to do with us, O Son of God? Have you come here to torment us before the time?” (Matt 4:3; Matt 4:6; Matt 14:33; Mark 1:23; Mark 1:26; Luk 4:34; Apg 8:7; Upp 12:12)30 Now a herd of many pigs was feeding at some distance from them.31 And the demons begged him, saying, “If you cast us out, send us away into the herd of pigs.”32 And he said to them, “Go.” So they came out and went into the pigs, and behold, the whole herd rushed down the steep bank into the sea and drowned in the waters.33 The herdsmen fled, and going into the city they told everything, especially what had happened to the demon-possessed men. (Matt 8:16)34 And behold, all the city came out to meet Jesus, and when they saw him, they begged him to leave their region. (1 Kung 17:18; Luk 5:8; Apg 16:39)