1En dag kom några fariseer[1] och en del laglärare från Jerusalem för att fråga ut Jesus.2De la märke till att en del av hans efterföljare åt bröd utan att först ha tvättat händerna.3(Judarna, och speciellt fariseerna, följer särskilda regler som de ärvt av förfäderna och äter aldrig utan att först ha tvättat händerna.4När de kommer hem från marknadsplatsen måste de alltid tvätta sig innan de rör någon mat. Det finns också många andra traditioner som de är noga med att följa, som till exempel att skölja bägare, kannor och skålar.)5Fariseerna och laglärarna frågade därför Jesus: ”Varför håller sig inte dina efterföljare till våra gamla judiska regler? De äter ju utan att först ha tvättat händerna.”6Jesus svarade: ”Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Profeten Jesaja hade rätt när han framförde Guds budskap om er och skrev: ’Det här folket ärar mig med sina ord, men de vägrar att lyda mig.7Deras tillbedjan är värdelös, för de bud de lär ut är människors lagar och inte Guds bud.’[2]8-9Ja, ni struntar fullständigt i Guds bud och ersätter dem med era egna mänskliga regler. Det är just ett snyggt sätt att följa Guds bud!10Mose gav er till exempel de här buden från Gud: ’Visa respekt för dina föräldrar’, och: ’Den som förbannar sina föräldrar ska dömas till döden.’[3]11-12Men ni påstår att man inte alls behöver respektera sina föräldrar eller ta hand om dem när de blir gamla, om man bara ger pengarna som en gåva till templet istället.13Så ogiltigförklarar ni Guds direkta befallning genom att följa era egna traditioner. Och det här är bara ett exempel. Det finns många, många fler.”14Sedan kallade Jesus till sig allt folket och sa: ”Hör på allihop och försök att förstå vad jag säger.15-16Ni blir inte ovärdiga att komma inför Gud på grund av det ni äter och stoppar i er.[4] Det är era ord och tankar och handlingar, det som kommer ut från er, som gör er ovärdiga.”17När Jesus sedan hade lämnat folkhopen och kommit hem igen, frågade hans efterföljare honom vad han menade med det han just sagt.18”Förstår inte ni heller?” frågade han. ”Inser ni inte att det ni äter aldrig kan göra er ovärdiga att komma inför Gud?19Maten har inget med ert förhållande till Gud att göra, den passerar bara genom magen och kommer ut igen.” Genom detta förklarade Jesus all mat för godkänd av Gud och tillåten att äta.20Sedan tillade han: ”Det som gör en människa ovärdig att komma inför Gud är det som kommer från hennes innersta, från hennes hjärta.21Ifrån hjärtat kommer ju onda tankar, sexuell lössläppthet, stöld, mord, otrohet i äktenskapet, egoism,22ondska, bedrägeri, ett vilt och omoraliskt liv, avund, förtal, högfärd och allt annat oförstånd.23Allt detta kommer inifrån, och det är det som gör människan ovärdig att komma inför Gud.”
En icke-judisk kvinnas tro
24Sedan lämnade Jesus Galileen och gick till trakten av staden Tyros[5], där han tog in i ett hus. Han försökte hålla hemligt att han var där, men det var omöjligt.25En kvinna, som hade en dotter som var besatt av en ond ande, fick höra om honom och kom genast dit. Kvinnan kastade sig ner för Jesus fötter26och bad att han skulle befria flickan från den onda anden. Men kvinnan var inte jude utan kom från trakten, och därför27sa Jesus till henne: ”Först måste jag hjälpa mina egna barn, judarna. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.”[6]28Hon svarade: ”Det är sant, Herre, men till och med hundarna under bordet får äta av de smulor som barnen lämnar.”29”Ditt svar visar vilken stark tro du har”, sa han. ”Gå hem igen, för den onda anden har lämnat din dotter!”30Och när hon kom hem, låg flickan stilla i sängen, och den onda anden var borta.
Jesus botar en döv man med talsvårigheter
31Från Tyros gick Jesus vidare till staden Sidon och sedan tillbaka till Galileiska sjön via Tiostadsområdet[7].32Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga händerna på mannen och bota honom.33Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga.34Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: ”Effata![8]” (det betyder: Öppna dig!)35Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt.36Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten.37De tyckte det som hade hänt var helt ofattbart, och de sa: ”Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala.”
Markus 7
English Standard Version
Traditions and Commandments
1Now when the Pharisees gathered to him, with some of the scribes who had come from Jerusalem, (Matt 15:1; Mark 3:22)2they saw that some of his disciples ate with hands that were defiled, that is, unwashed. (Apg 10:14; Rom 14:14)3(For the Pharisees and all the Jews do not eat unless they wash their hands properly,[1] holding to the tradition of the elders, (Gal 1:14; Kol 2:8; Heb 11:2)4and when they come from the marketplace, they do not eat unless they wash.[2] And there are many other traditions that they observe, such as the washing of cups and pots and copper vessels and dining couches.[3]) (Matt 23:25; Luk 11:39; Joh 2:6; Heb 9:10)5And the Pharisees and the scribes asked him, “Why do your disciples not walk according to the tradition of the elders, but eat with defiled hands?” (Mark 7:2; Mark 7:3; Luk 11:38)6And he said to them, “Well did Isaiah prophesy of you hypocrites, as it is written, “‘This people honors me with their lips, but their heart is far from me; (Jes 29:13; Hes 33:31; Matt 23:13)7in vain do they worship me, teaching as doctrines the commandments of men.’ (Kol 2:22; Tit 1:14)8You leave the commandment of God and hold to the tradition of men.”9And he said to them, “You have a fine way of rejecting the commandment of God in order to establish your tradition! (Luk 7:30; Gal 2:21; Heb 10:28)10For Moses said, ‘Honor your father and your mother’; and, ‘Whoever reviles father or mother must surely die.’ (2 Mos 20:12; 2 Mos 21:17)11But you say, ‘If a man tells his father or his mother, “Whatever you would have gained from me is Corban”’ (that is, given to God)[4]—12then you no longer permit him to do anything for his father or mother,13thus making void the word of God by your tradition that you have handed down. And many such things you do.” (Rom 2:23; Gal 3:17)
What Defiles a Person
14And he called the people to him again and said to them, “Hear me, all of you, and understand: (Matt 13:51)15There is nothing outside a person that by going into him can defile him, but the things that come out of a person are what defile him.”[5] (Apg 10:14)17And when he had entered the house and left the people, his disciples asked him about the parable. (Matt 13:36; Matt 15:15; Mark 9:28)18And he said to them, “Then are you also without understanding? Do you not see that whatever goes into a person from outside cannot defile him, (Mark 8:17)19since it enters not his heart but his stomach, and is expelled?”[6] (Thus he declared all foods clean.) (Luk 11:41; Apg 10:15; Apg 11:9; 1 Kor 6:13)20And he said, “What comes out of a person is what defiles him. (Matt 12:34; Jak 3:6)21For from within, out of the heart of man, come evil thoughts, sexual immorality, theft, murder, adultery, (2 Mos 20:13; 2 Mos 20:17; Matt 5:22; Matt 5:28)22coveting, wickedness, deceit, sensuality, envy, slander, pride, foolishness. (Matt 6:23; Luk 1:51; 2 Kor 12:21; Gal 5:19; Ef 4:19; Ef 4:31; Ef 5:17; Kol 3:8; 1 Tim 6:4; 2 Pet 2:7; Jud 1:4)23All these evil things come from within, and they defile a person.” (1 Kor 6:9)
The Syrophoenician Woman’s Faith
24And from there he arose and went away to the region of Tyre and Sidon.[7] And he entered a house and did not want anyone to know, yet he could not be hidden.25But immediately a woman whose little daughter had an unclean spirit heard of him and came and fell down at his feet.26Now the woman was a Gentile, a Syrophoenician by birth. And she begged him to cast the demon out of her daughter. (Joh 12:20; Apg 21:2; 1 Kor 12:13)27And he said to her, “Let the children be fed first, for it is not right to take the children’s bread and throw it to the dogs.” (Matt 7:6; Apg 3:26; Rom 1:16)28But she answered him, “Yes, Lord; yet even the dogs under the table eat the children’s crumbs.” (Luk 16:21)29And he said to her, “For this statement you may go your way; the demon has left your daughter.” (Joh 4:50)30And she went home and found the child lying in bed and the demon gone.
Jesus Heals a Deaf Man
31Then he returned from the region of Tyre and went through Sidon to the Sea of Galilee, in the region of the Decapolis. (Matt 4:18; Matt 4:25; Matt 15:29; Mark 5:20; Joh 6:1)32And they brought to him a man who was deaf and had a speech impediment, and they begged him to lay his hand on him. (Jes 35:5; Mark 5:23)33And taking him aside from the crowd privately, he put his fingers into his ears, and after spitting touched his tongue. (Mark 8:23)34And looking up to heaven, he sighed and said to him, “Ephphatha,” that is, “Be opened.” (Mark 6:41; Mark 8:12; Joh 11:33)35And his ears were opened, his tongue was released, and he spoke plainly. (Mark 7:32)36And Jesus[8] charged them to tell no one. But the more he charged them, the more zealously they proclaimed it. (Matt 8:4; Matt 9:31; Mark 1:45; Mark 9:9)37And they were astonished beyond measure, saying, “He has done all things well. He even makes the deaf hear and the mute speak.” (Mark 10:26)