1Just då kom någon och berättade för Jesus att landshövdingen Pilatus hade dödat flera judar från Galileen, medan de offrade i templet i Jerusalem.2Jesus frågade då: ”Tror ni att de var större syndare än de andra människorna i Galileen? Var det därför de fick lida?3Nej! Men jag försäkrar er, att om ni inte lämnar synden och vänder om till Gud, så ska ni också mista livet[1].4Och hur var det med de 18 människor som dog när tornet i Siloa föll över dem? Var de större syndare än alla andra i Jerusalem?5Nej! Men jag försäkrar er, att om ni inte lämnar synden och vänder om till Gud, så ska ni också mista livet.”6Sedan berättade Jesus en bild för att illustrera detta. Han sa: ”En man planterade ett fikonträd i sin trädgård. Och med jämna mellanrum kom han för att se om det fanns någon frukt på det, men han blev alltid lika besviken.7Till sist bad han sin trädgårdsmästare att hugga ner trädet. ’Jag har väntat i tre år, och det har inte blivit ett enda fikon på det!’ sa han. ’Det är bättre att jag planterar något annat där istället.’8Men trädgårdsmästaren bad: ’Herre, ge det en chans till. Låt det stå kvar, så ska jag sköta om det och ge det ordentligt med gödning.9Kanske blir det fikon på det nästa år. Om inte, så hugger jag ner det då.’ ”
Jesus botar en kvinna på vilodagen
10En vilodag[2] när Jesus undervisade i synagogan,11fanns där en kvinna som var handikappad på grund av en ond ande. Hon hade gått framåtböjd i 18 år, och kunde inte räta på ryggen.12När Jesus fick se henne, kallade han på henne och sa: ”Kvinna, du är fri från din sjukdom!”13Sedan la han händerna på henne, och genast rätade hon på ryggen och började hylla Gud.14Men synagogföreståndaren blev arg över att Jesus botade henne på vilodagen. ”Det finns sex dagar i veckan då man får arbeta”, sa han till folket. ”Ni kan komma och bli botade på dem, men inte på vilodagen!”15Då svarade Jesus: ”Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Finns det en enda av er här som inte arbetar på vilodagen? Ni löser ju era oxar och åsnor från krubban och leder ut dem och ger dem vatten?16Men här har vi en judisk kvinna som Satan hållit bunden i 18 år, och så vill ni hindra henne från att bli löst från sin plåga bara för att det är vilodag!”17Det fick hans fiender att skämmas, men folket gladde sig över de stora under han gjorde.
Bilden om senapsfröet och om jästen
18Sedan sa Jesus: ”Hur blir det där Gud regerar[3]? Hur ska jag beskriva det?19Jo, det blir som när en man sår ett litet senapsfrö i en trädgård. Det växer och blir ett träd, och fåglarna bygger bo bland grenarna.20-21Där Gud regerar blir det också som när en kvinna blandar in jäst i degen då hon bakar. Hon tar lite jäst och blandar in den i en stor mängd mjöl och arbetar ihop degen. Sedan påverkar jästen hela degen.”
Den trånga porten
22På sin väg mot Jerusalem gick Jesus genom olika städer och byar och undervisade.23Och någon frågade honom: ”Herre, är det bara några få som blir räddade?”Jesus sa då till folket:24”Den som vill bli räddad måste gå in genom den trånga porten. Gör därför allt för att komma in genom den. Sanningen är, att många ska försöka men inte lyckas.25Och när husets herre väl har stigit upp och låst porten är det för sent. Om ni då står utanför och bankar och ropar: ’Herre, öppna för oss!’ så ska han svara: ’Jag känner er inte.’26Kanske säger ni då: ’Men vi har ju ätit och druckit tillsammans med dig. Och du gick omkring på våra gator och undervisade!’27Men han ska svara: ’Har jag inte redan sagt att jag inte känner er eller vet varifrån ni är! Försvinn härifrån, ni onda människor!’28Ja, ni ska gråta av ångest och förtvivlan när ni blir utestängda från Guds nya värld[4], och ser Abraham, Isak och Jakob därinne tillsammans med alla profeterna som framförde Guds budskap.29Och människor ska komma från jordens alla länder och vara med på festen i Guds nya värld[5].30Då ska de som idag har låg status vara bland de främsta, medan andra, som idag är betydelsefulla, måste hålla sig i bakgrunden.”
Jesus sörjer över Jerusalem
31Just då kom några fariseer[6] till honom och sa: ”Gå genast härifrån, för Herodes tänker döda dig!”32Jesus svarade: ”Hälsa den räven att jag driver ut onda andar och botar sjuka idag och imorgon, och att jag på den tredje dagen når mitt mål.33Ja, idag, imorgon och i övermorgon måste jag fortsätta min vandring, för en profet som framför Guds budskap kan inte bli dödad någon annanstans än i Jerusalem.34Åh, ni Jerusalems invånare, som mördar profeterna och stenar andra som Gud sänder till er med sitt budskap.[7] Hur ofta har jag inte velat samla er, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni lät mig inte göra det.35Nu får ni själva ta hand om ert tempel. Ja, jag säger er, att ni kommer inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Vi ärar dig som är sänd av Herren.[8]’ ”
Lukas 13
English Standard Version
Repent or Perish
1There were some present at that very time who told him about the Galileans whose blood Pilate had mingled with their sacrifices. (Luk 3:1)2And he answered them, “Do you think that these Galileans were worse sinners than all the other Galileans, because they suffered in this way? (Job 4:7; Joh 9:2; Apg 28:4)3No, I tell you; but unless you repent, you will all likewise perish. (Luk 5:32)4Or those eighteen on whom the tower in Siloam fell and killed them: do you think that they were worse offenders than all the others who lived in Jerusalem? (Joh 9:7; Joh 9:11)5No, I tell you; but unless you repent, you will all likewise perish.” (Luk 13:3)
The Parable of the Barren Fig Tree
6And he told this parable: “A man had a fig tree planted in his vineyard, and he came seeking fruit on it and found none. (Jes 5:2; Matt 21:19; Mark 11:13)7And he said to the vinedresser, ‘Look, for three years now I have come seeking fruit on this fig tree, and I find none. Cut it down. Why should it use up the ground?’ (Matt 7:19; Luk 3:9)8And he answered him, ‘Sir, let it alone this year also, until I dig around it and put on manure.9Then if it should bear fruit next year, well and good; but if not, you can cut it down.’”
A Woman with a Disabling Spirit
10Now he was teaching in one of the synagogues on the Sabbath. (Matt 4:23; Mark 6:2)11And behold, there was a woman who had had a disabling spirit for eighteen years. She was bent over and could not fully straighten herself. (Luk 13:16; Apg 16:16)12When Jesus saw her, he called her over and said to her, “Woman, you are freed from your disability.”13And he laid his hands on her, and immediately she was made straight, and she glorified God. (Mark 5:23; Luk 5:25; Luk 7:16; Luk 18:43)14But the ruler of the synagogue, indignant because Jesus had healed on the Sabbath, said to the people, “There are six days in which work ought to be done. Come on those days and be healed, and not on the Sabbath day.” (2 Mos 20:9; Hes 46:1; Matt 12:2; Luk 8:41)15Then the Lord answered him, “You hypocrites! Does not each of you on the Sabbath untie his ox or his donkey from the manger and lead it away to water it? (Matt 12:11; Luk 14:5)16And ought not this woman, a daughter of Abraham whom Satan bound for eighteen years, be loosed from this bond on the Sabbath day?” (1 Krön 21:1; Luk 13:11; Luk 19:9; Apg 10:38; 1 Kor 5:5; 2 Kor 12:7)17As he said these things, all his adversaries were put to shame, and all the people rejoiced at all the glorious things that were done by him. (Ps 132:18; Luk 18:43; 1 Pet 3:16)
The Mustard Seed and the Leaven
18He said therefore, “What is the kingdom of God like? And to what shall I compare it? (Matt 13:31; Mark 4:30)19It is like a grain of mustard seed that a man took and sowed in his garden, and it grew and became a tree, and the birds of the air made nests in its branches.” (Matt 17:20; Luk 17:6)20And again he said, “To what shall I compare the kingdom of God?21It is like leaven that a woman took and hid in three measures of flour, until it was all leavened.” (1 Mos 18:6; Matt 13:33; 1 Kor 5:6; Gal 5:9)
The Narrow Door
22He went on his way through towns and villages, teaching and journeying toward Jerusalem. (Mark 6:6; Luk 9:51; Luk 13:33)23And someone said to him, “Lord, will those who are saved be few?” And he said to them, (Apg 2:47; 1 Kor 1:18; 2 Kor 2:15)24“Strive to enter through the narrow door. For many, I tell you, will seek to enter and will not be able. (Matt 7:13; 1 Kor 9:25; 1 Tim 4:10; 1 Tim 6:12; Heb 12:4)25When once the master of the house has risen and shut the door, and you begin to stand outside and to knock at the door, saying, ‘Lord, open to us,’ then he will answer you, ‘I do not know where you come from.’ (Matt 7:22; Matt 10:33; Matt 25:10; Matt 25:12; 2 Tim 2:19)26Then you will begin to say, ‘We ate and drank in your presence, and you taught in our streets.’ (2 Mos 24:11)27But he will say, ‘I tell you, I do not know where you come from. Depart from me, all you workers of evil!’ (Ps 6:8; Luk 13:25)28In that place there will be weeping and gnashing of teeth, when you see Abraham and Isaac and Jacob and all the prophets in the kingdom of God but you yourselves cast out. (Matt 8:11)29And people will come from east and west, and from north and south, and recline at table in the kingdom of God. (Luk 13:28; Luk 14:15; Luk 22:30)30And behold, some are last who will be first, and some are first who will be last.” (Matt 19:30)
Lament over Jerusalem
31At that very hour some Pharisees came and said to him, “Get away from here, for Herod wants to kill you.” (Matt 19:1; Mark 10:1; Luk 3:1)32And he said to them, “Go and tell that fox, ‘Behold, I cast out demons and perform cures today and tomorrow, and the third day I finish my course. (Heb 2:10; Heb 5:9; Heb 7:28)33Nevertheless, I must go on my way today and tomorrow and the day following, for it cannot be that a prophet should perish away from Jerusalem.’ (Matt 21:11; Joh 11:9; Apg 3:21; Apg 17:3)34O Jerusalem, Jerusalem, the city that kills the prophets and stones those who are sent to it! How often would I have gathered your children together as a hen gathers her brood under her wings, and you were not willing! (5 Mos 32:11; Rut 2:12; Ps 147:2; Ords 1:24; Matt 21:35; Matt 23:37; Matt 26:55; Luk 19:41; Luk 23:28; Joh 5:40)35Behold, your house is forsaken. And I tell you, you will not see me until you say, ‘Blessed is he who comes in the name of the Lord!’” (Ps 118:26; Jes 64:11; Jer 12:7; Jer 22:5; Luk 19:38)