Johannes 5

Nya Levande Bibeln

1 Lite senare gick Jesus till Jerusalem för att delta i en av de judiska högtiderna.2 Inne i staden, nära Fårporten, finns ett bad som på arameiska[1] kallas Betesda, och den har fem pelargångar.3 Många förlamade människor och blinda och andra handikappade låg i dessa pelargångar [och väntade på att vattnet skulle komma i rörelse.4 En Herrens ängel steg nämligen ner då och då i dammen och rörde om vattnet, och den förste som steg ner i vattnet sedan det blivit omrört blev frisk, vilken sjukdom han än hade.][2]5 En av dem som låg där var en man som hade varit förlamad i 38 år.6 När Jesus såg honom och fick veta att han hade varit sjuk så länge, frågade han honom: ”Vill du bli frisk?”7 ”Herre, det är omöjligt”, sa mannen. ”Jag har ingen som hjälper mig ner i dammen när vattnet kommer i rörelse. Medan jag fortfarande är på väg, hinner någon annan dit före mig.”8 Då sa Jesus till honom: ”Res dig upp, ta din sovmatta och gå!”9 Och genast blev mannen frisk, och han rullade ihop sin sovmatta och gick iväg. Men detta hände på vilodagen[3],10 och därför protesterade de judiska ledarna. De sa till mannen som hade blivit botad: ”Du får inte arbeta på vilodagen. Det är förbjudet för dig att bära din sovmatta!”11 Men mannen svarade: ”Han som gjorde mig frisk sa till mig att ta min sovmatta och gå.”12 Då frågade de honom: ”Vem sa till dig att du skulle bära din sovmatta?”13 Men mannen visste inte det, för Jesus hade försvunnit därifrån eftersom det var så mycket folk.14 Senare träffade Jesus mannen i templet och sa till honom: ”Nu är du frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre.”15 Då gick mannen till de judiska ledarna och talade om för dem att det var Jesus som hade gjort honom frisk.16 Från och med nu började de judiska ledarna förfölja Jesus, eftersom han hade arbetat på vilodagen[4] genom att bota en sjuk man.17 Men Jesus sa till dem: ”Min Far i himlen är ständigt i arbete och därför arbetar jag också.”18 Då blev de judiska ledarna ännu mer ivriga att döda honom, eftersom han inte bara ogiltigförklarade Guds befallning om att vila på den sjunde dagen, utan dessutom talade om Gud som sin Far. Genom detta hade han ju jämställt sig själv med Gud.19 Men Jesus sa till dem: ”Jag försäkrar er, att Sonen kan inte göra något av sig själv. Han gör bara det som han ser sin Far göra. Det Fadern gör, det gör också Sonen.20 Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han gör. Och han ska låta Sonen göra ännu större under, så stora att ni häpnar.21 Sonen ska ge evigt liv åt vem han vill, på samma sätt som Fadern uppväcker de döda och ger dem liv.22 Fadern har överlåtit all rätt att döma åt Sonen,23 för att alla ska ära Sonen på samma sätt som de ärar Fadern. Men om ni vägrar att ära Sonen, ärar ni inte heller Fadern, som har sänt honom.24 Jag försäkrar er, att den som hör mitt budskap och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han kommer inte att dömas för sina synder, utan har redan gått från döden till evigt liv.25 Ja, jag försäkrar er, att det kommer en dag, ja den är faktiskt redan här, då de döda ska höra Guds Sons röst. Och de som hör den ska få liv.26 Fadern har liv i sig själv, och han har också gett Sonen liv i sig själv.27 Han har gett mig rätt att döma alla människor, eftersom jag är Människosonen[5].28 Bli inte förvånade. Det kommer en dag då alla som ligger i sina gravar ska höra min röst29 och uppstå från de döda – de som har gjort det goda ska få evigt liv och de som har gjort det onda ska bli dömda.30 Men jag kan inte göra något av mig själv. Jag dömer inte förrän jag har lyssnat till min Far i himlen. Min dom är absolut rättvis, eftersom jag inte dömer efter min egen vilja utan efter hans vilja som har sänt mig.”31 Jesus fortsatte: ”Om jag säger vem jag är, utan att någon bekräftar det jag säger, så bevisar det ingenting.32 Men det finns en annan som kan intyga vem jag är, och det är Johannes döparen, och jag kan försäkra att det han säger om mig är sant.33 Ni skickade ju själva folk till honom för att höra när han berättade sanningen om mig.34 Jag har inget behov av att höra vad någon människa säger om mig, men jag berättar detta för att ni ska tro på mig och bli räddade.35 Johannes var ett skinande ljus som lyste klart under en tid, och ni kunde glädjas åt hans ljus.36 Ja, Johannes berättade vem jag är. Men det finns ett ännu starkare bevis för vem jag är, och det är min undervisning och mina under. De ingår i det uppdrag som min Far i himlen gav mig att slutföra, och de bevisar att han har sänt mig.37 Ja, min Far själv har också berättat vem jag är, men ni har inte hört hans röst eller sett hans ansikte38 eller tagit emot hans budskap, för ni tror inte på mig som han har sänt.39 Ni forskar i Skriften[6], eftersom ni tror att de ger er evigt liv. Men trots att det är just i Skriften som Gud berättar vem jag är,40 så vägrar ni att komma till mig för att få evigt liv.41-42 Jag strävar inte efter att bli ärad av er, för jag vet att ni inte älskar Gud.43 Jag har blivit sänd hit av min Far, och ni vägrar att ta emot mig. Men om någon har sänt sig själv, då tar ni emot honom.44 Det enda ni är intresserade av är att bli ärade av varandra. Ni struntar i om ni blir godkända av honom som ensam är Gud. Undra på att ni inte kan tro!45 Ändå är det inte jag som en dag ska anklaga er inför min Far i himlen. Nej, det ska Mose göra! Ni tror att ni ska bli räddade genom att följa Moses lag[7],46 men om ni verkligen trodde på det Mose har skrivit, så skulle ni också tro på mig, för det är mig han har skrivit om.47 Men eftersom ni inte tror på det han har skrivit, så tror ni inte heller på det jag säger.”

Johannes 5

English Standard Version

1 After this there was a feast of the Jews, and Jesus went up to Jerusalem. (Joh 6:4)2 Now there is in Jerusalem by the Sheep Gate a pool, in Aramaic[1] called Bethesda,[2] which has five roofed colonnades. (Neh 3:1; Neh 3:32; Neh 12:39)3 In these lay a multitude of invalids—blind, lame, and paralyzed.[3] (Matt 12:10)5 One man was there who had been an invalid for thirty-eight years.6 When Jesus saw him lying there and knew that he had already been there a long time, he said to him, “Do you want to be healed?”7 The sick man answered him, “Sir, I have no one to put me into the pool when the water is stirred up, and while I am going another steps down before me.”8 Jesus said to him, “Get up, take up your bed, and walk.” (Matt 9:6; Mark 2:9; Mark 2:11; Luk 5:24)9 And at once the man was healed, and he took up his bed and walked. Now that day was the Sabbath. (Joh 5:8; Joh 9:14)10 So the Jews[4] said to the man who had been healed, “It is the Sabbath, and it is not lawful for you to take up your bed.” (2 Mos 20:10; Neh 13:19; Jer 17:21; Matt 12:2; Mark 2:24; Mark 3:4; Luk 6:2; Luk 13:14; Joh 7:23; Joh 9:16)11 But he answered them, “The man who healed me, that man said to me, ‘Take up your bed, and walk.’”12 They asked him, “Who is the man who said to you, ‘Take up your bed and walk’?”13 Now the man who had been healed did not know who it was, for Jesus had withdrawn, as there was a crowd in the place. (Joh 6:15)14 Afterward Jesus found him in the temple and said to him, “See, you are well! Sin no more, that nothing worse may happen to you.” (Esr 9:14; Joh 8:11)15 The man went away and told the Jews that it was Jesus who had healed him.16 And this was why the Jews were persecuting Jesus, because he was doing these things on the Sabbath. (Joh 7:23; Joh 9:16; Joh 15:20; Apg 9:4)17 But Jesus answered them, “My Father is working until now, and I am working.”18 This was why the Jews were seeking all the more to kill him, because not only was he breaking the Sabbath, but he was even calling God his own Father, making himself equal with God. (Joh 5:16; Joh 7:1; Joh 10:33; Rom 8:32; Fil 2:6)19 So Jesus said to them, “Truly, truly, I say to you, the Son can do nothing of his own accord, but only what he sees the Father doing. For whatever the Father[5] does, that the Son does likewise. (Joh 5:30; Joh 16:13)20 For the Father loves the Son and shows him all that he himself is doing. And greater works than these will he show him, so that you may marvel. (Matt 3:17; Joh 3:35; Joh 7:21; Joh 10:17; Joh 14:12; Joh 15:9; Joh 17:23)21 For as the Father raises the dead and gives them life, so also the Son gives life to whom he will. (5 Mos 32:39; Joh 6:33; Joh 11:25; Rom 4:17; Rom 8:11; Rom 9:18; 1 Kor 15:45; 2 Kor 1:9)22 For the Father judges no one, but has given all judgment to the Son, (Joh 3:17; Joh 5:27; Joh 9:39; Joh 17:2; Apg 10:42; Apg 17:31)23 that all may honor the Son, just as they honor the Father. Whoever does not honor the Son does not honor the Father who sent him. (Luk 10:16; Joh 8:49; Joh 15:23; 1 Joh 2:23)24 Truly, truly, I say to you, whoever hears my word and believes him who sent me has eternal life. He does not come into judgment, but has passed from death to life. (Joh 3:15; Joh 3:18; Joh 3:36; Joh 5:29; Joh 8:51; Joh 12:44; Joh 20:31; 1 Joh 3:14; 1 Joh 5:9)25 “Truly, truly, I say to you, an hour is coming, and is now here, when the dead will hear the voice of the Son of God, and those who hear will live. (Joh 4:21; Joh 4:23; Joh 11:43; Ef 2:1; Ef 2:5)26 For as the Father has life in himself, so he has granted the Son also to have life in himself. (Joh 1:4; Joh 6:57; Joh 17:2)27 And he has given him authority to execute judgment, because he is the Son of Man. (Joh 5:22)28 Do not marvel at this, for an hour is coming when all who are in the tombs will hear his voice (Joh 5:25; Joh 11:24; Joh 11:44; 1 Kor 15:52)29 and come out, those who have done good to the resurrection of life, and those who have done evil to the resurrection of judgment. (Dan 12:2)30 “I can do nothing on my own. As I hear, I judge, and my judgment is just, because I seek not my own will but the will of him who sent me. (Matt 26:39; Joh 4:34; Joh 5:19; Joh 6:38; Joh 7:18; Joh 8:16; Joh 8:28; Joh 14:10; Rom 15:3)31 If I alone bear witness about myself, my testimony is not true. (Joh 8:13; Joh 8:18; Joh 8:54; Joh 18:21)32 There is another who bears witness about me, and I know that the testimony that he bears about me is true. (Joh 5:37; Joh 7:28)33 You sent to John, and he has borne witness to the truth. (Joh 1:7; Joh 1:19)34 Not that the testimony that I receive is from man, but I say these things so that you may be saved. (1 Joh 5:9)35 He was a burning and shining lamp, and you were willing to rejoice for a while in his light. (Matt 13:20; Matt 21:26; 2 Pet 1:19)36 But the testimony that I have is greater than that of John. For the works that the Father has given me to accomplish, the very works that I am doing, bear witness about me that the Father has sent me. (Matt 11:4; Joh 2:23; Joh 3:2; Joh 3:17; Joh 4:34; Joh 5:34; Joh 10:25; Joh 10:38; Joh 14:11; Joh 15:24)37 And the Father who sent me has himself borne witness about me. His voice you have never heard, his form you have never seen, (Matt 3:17; Joh 1:18; Joh 8:18)38 and you do not have his word abiding in you, for you do not believe the one whom he has sent. (1 Joh 2:14; 1 Joh 4:13; 1 Joh 5:10)39 You search the Scriptures because you think that in them you have eternal life; and it is they that bear witness about me, (Luk 24:27; Apg 17:11; 2 Tim 3:15)40 yet you refuse to come to me that you may have life. (Matt 23:37; Luk 13:34; Joh 3:19; Joh 5:43; Joh 7:17)41 I do not receive glory from people. (Matt 6:1; Joh 5:34; 1 Thess 2:6)42 But I know that you do not have the love of God within you. (Luk 11:42; Joh 2:24; Jud 1:21)43 I have come in my Father’s name, and you do not receive me. If another comes in his own name, you will receive him. (Matt 24:5; Joh 1:11; Joh 3:11; Joh 3:32; Joh 10:25; Joh 12:13; Joh 17:12)44 How can you believe, when you receive glory from one another and do not seek the glory that comes from the only God? (Joh 17:3; Rom 2:29)45 Do not think that I will accuse you to the Father. There is one who accuses you: Moses, on whom you have set your hope. (Joh 9:28; Rom 2:17)46 For if you believed Moses, you would believe me; for he wrote of me. (4 Mos 21:9; 5 Mos 18:15; Luk 24:27; Joh 5:47; Joh 12:41)47 But if you do not believe his writings, how will you believe my words?” (Luk 16:31)