1-3Fariseerna[1] fick nu höra att Jesus hade fler efterföljare än Johannes och döpte fler – fast det var inte Jesus själv som döpte, utan hans efterföljare. Jesus lämnade därför Judeen och återvände till Galileen.4På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien[2],5och efter ett tag kom han till staden Sykar, som ligger nära den mark som Jakob gav sin son Josef.6Där ligger också Jakobs brunn, och eftersom det var mitt på dagen och Jesus var trött av den långa vandringen, satte han sig vid brunnen.7Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten, och Jesus bad henne: ”Ge mig lite att dricka.”8Han var ensam just då, för hans efterföljare hade gått in till staden för att köpa mat.9Kvinnan blev mycket förvånad, för judarna brukade inte vilja ha något med samarierna att göra, och hon sa: ”Du som är jude, varför frågar du en samarisk kvinna om vatten?”10Jesus svarade: ”Om du visste vilken fantastisk gåva Gud har i beredskap åt dig och förstod vem jag är, så skulle du istället ha frågat mig, och jag skulle ha gett dig livgivande vatten.”11”Men, herre, du har ju varken rep eller kruka”, sa hon, ”och brunnen är djup. Varifrån ska du få livgivande vatten?12Du är väl inte mäktigare än vår förfader Jakob, som gav oss den här brunnen? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap drack av?”13Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir snart törstig igen.14Men den som dricker av det vatten jag ger, blir aldrig törstig igen, för mitt vatten blir en ständig källa inom honom som porlar fram och ger evigt liv.”15”Herre”, sa kvinnan. ”Ge mig av det vattnet, så att jag aldrig mer blir törstig och slipper gå ut hit och hämta vatten.”16Men Jesus sa: ”Gå och hämta din man.”17-18”Jag har ingen man”, svarade kvinnan.”Du har rätt”, sa Jesus. ”Du har levt ihop med fem män, och den du lever med nu är inte din man. Där höll du dig till sanningen.”19”Herre”, sa kvinnan. ”Du måste vara en profet, eftersom du med Guds hjälp kan avslöja något sådant.20Säg mig då varför ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man kan tillbe Gud, medan vi samarier säger att man ska tillbe på det här berget[3], där våra förfäder alltid har tillbett?”21-24Jesus förklarade: ”Tro mig, det kommer en dag då ingen längre behöverdiskutera om det är på det här berget eller i Jerusalem som man ska tillbe vår Far i himlen. Det är inte var man tillber som är det viktiga, utan hur man tillber. Verklig tillbedjan är äkta och inspirerad av Guds Ande. Det är så Gud vill att vi ska tillbe honom, eftersom Gud är Ande. Och det kommer en dag, ja, den är redan här, då människor ska tillbe Gud på det sättet. Men ni samarier vet så lite om honom som ni tillber. Vi judar däremot känner honom väl, för räddningen kommer från judarna.”25Kvinnan sa: ”Ja, jag vet att Messias[4], den utlovade kungen, ska komma en gång, och när han kommer ska han förklara allt för oss.”26Då sa Jesus till henne: ”Det är jag,[5] den som du talar med.”27Just då kom hans efterföljare tillbaka. De blev mycket förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför han talade med henne eller vad de talade om.28Men kvinnan lämnade sin vattenkruka vid brunnen och gick tillbaka till staden och sa till alla:29”Kom så får ni träffa en man som kunde säga mig allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias, den utlovade kungen.”30Och folket strömmade ut från staden för att träffa Jesus.31Under tiden ville Jesus efterföljare ge honom något att äta,32men han sa: ”Jag har mat som ni inte känner till.”33Hans efterföljare sa då till varandra: ”Kan någon ha kommit hit och gett honom mat?”34Då förklarade Jesus: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att slutföra det uppdrag han har gett mig.35Ni säger att skörden inte är mogen förrän om fyra månader. Men jag säger: Se er omkring. Fälten har redan ljusnat och är mogna för skörd.36De skördearbetare som leder människor till evigt liv ska få god lön. Tänk vilken glädje som väntar både den som sår och den som skördar!37För här gäller ordspråket: en sår och en annan skördar.38Jag har sänt ut er för att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni ska få lön för deras möda.”
Många samarier kommer till tro
39Många samarier från staden Sykar hade blivit övertygade om att Jesus var sänd av Gud när de hörde kvinnan säga: ”Han kunde säga mig allt vad jag har gjort.”40Så när de kom ut till honom bad de honom att stanna hos dem, och han stannade där i två dagar.41När de då fick höra honom själv tala var det ännu fler som började tro på honom,42och de sa till kvinnan: ”Nu är det inte längre det som du berättade för oss som får oss att tro. Nej, nu har vi själva hört honom och förstått att han verkligen är den som ska rädda människorna.”
Jesus botar en kunglig tjänstemans son
43Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen.44Han hade själv sagt att en profet som framför Guds budskap blir respekterad överallt utom i sin egen hemtrakt.45Men nu tog galileerna emot honom med öppna armar, eftersom de hade varit i Jerusalem under påskhögtiden[6] och sett alla hans under.46Under vandringen genom Galileen kom han också tillbaka till staden Kana, där han en gång hade förvandlat vatten till vin. En man i kunglig[7] tjänst hade vid samma tid en son som låg svårt sjuk i staden Kafarnaum.47När mannen därför fick höra att Jesus hade kommit från Judeen och var i Galileen gick han till Kana för att träffa Jesus, och han bad honom att följa med till Kafarnaum för att bota hans pojke som låg döende.48Jesus frågade: ”Kan ni verkligen inte tro på mig, om ni inte ständigt får se under?”49Men mannen bad: ”Herre, kom innan min pojke dör.”50Då sa Jesus till honom: ”Gå hem igen. Din son lever.” Och mannen trodde på vad Jesus sa och gick hem igen.51Medan han fortfarande var på väg, möttes han sedan av sina tjänare som meddelade att pojken levde och var frisk.52Han frågade dem då vid vilken tid på dagen pojken hade börjat bli bättre, och de svarade: ”Igår eftermiddag vid ettiden försvann plötsligt febern.”53Då förstod pappan att det hade hänt i samma stund som Jesus hade sagt till honom: ”Din son lever.” Och tjänstemannen och alla i hans hus började tro på Jesus.54Detta var det andra undret Jesus gjorde, och han gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.
Johannes 4
English Standard Version
Jesus and the Woman of Samaria
1Now when Jesus learned that the Pharisees had heard that Jesus was making and baptizing more disciples than John (Joh 3:22; Joh 3:26)2(although Jesus himself did not baptize, but only his disciples),3he left Judea and departed again for Galilee. (Joh 2:11)4And he had to pass through Samaria. (Luk 13:33)5So he came to a town of Samaria called Sychar, near the field that Jacob had given to his son Joseph. (1 Mos 33:19; 1 Mos 48:22; Jos 24:32; Joh 4:12)6Jacob’s well was there; so Jesus, wearied as he was from his journey, was sitting beside the well. It was about the sixth hour.[1] (Matt 4:2; Matt 8:24; Matt 21:18; Joh 19:28)7A woman from Samaria came to draw water. Jesus said to her, “Give me a drink.” (Joh 4:6)8(For his disciples had gone away into the city to buy food.)9The Samaritan woman said to him, “How is it that you, a Jew, ask for a drink from me, a woman of Samaria?” (For Jews have no dealings with Samaritans.) (Esr 4:3; Esr 4:10; Matt 10:5; Luk 9:53; Joh 8:48)10Jesus answered her, “If you knew the gift of God, and who it is that is saying to you, ‘Give me a drink,’ you would have asked him, and he would have given you living water.” (Jer 2:13; Jer 17:13; Joh 7:38)11The woman said to him, “Sir, you have nothing to draw water with, and the well is deep. Where do you get that living water?12Are you greater than our father Jacob? He gave us the well and drank from it himself, as did his sons and his livestock.” (Joh 4:5; Joh 8:53)13Jesus said to her, “Everyone who drinks of this water will be thirsty again,14but whoever drinks of the water that I will give him will never be thirsty again.[2] The water that I will give him will become in him a spring of water welling up to eternal life.” (Jes 49:10; Joh 6:35; Joh 6:51; Joh 6:58; Joh 7:37; Joh 7:38; Upp 7:16)15The woman said to him, “Sir, give me this water, so that I will not be thirsty or have to come here to draw water.” (Joh 6:34)16Jesus said to her, “Go, call your husband, and come here.” (Joh 16:8)17The woman answered him, “I have no husband.” Jesus said to her, “You are right in saying, ‘I have no husband’;18for you have had five husbands, and the one you now have is not your husband. What you have said is true.”19The woman said to him, “Sir, I perceive that you are a prophet. (Matt 21:11; Luk 7:16; Luk 7:39; Joh 6:14; Joh 9:17)20Our fathers worshiped on this mountain, but you say that in Jerusalem is the place where people ought to worship.” (1 Mos 12:6; 1 Mos 33:18; 1 Mos 33:20; 5 Mos 11:29; 5 Mos 12:5; 5 Mos 27:12; Jos 8:33; Dom 9:7; Joh 11:48)21Jesus said to her, “Woman, believe me, the hour is coming when neither on this mountain nor in Jerusalem will you worship the Father. (Sef 2:11; Mal 1:11; Joh 2:4; Joh 4:23; Joh 5:25; Joh 5:28; Joh 16:2; Joh 16:25; Joh 16:32; 1 Tim 2:8)22You worship what you do not know; we worship what we know, for salvation is from the Jews. (2 Kung 17:28; Ps 147:19; Jes 2:3; Matt 2:4; Apg 13:23; Apg 17:23; Rom 3:1; Rom 9:4; Rom 11:26)23But the hour is coming, and is now here, when the true worshipers will worship the Father in spirit and truth, for the Father is seeking such people to worship him. (Ps 145:18; Joh 1:17; Joh 4:21; Joh 6:44; Rom 8:15; Ef 2:18; Ef 6:18; Fil 3:3)24God is spirit, and those who worship him must worship in spirit and truth.”25The woman said to him, “I know that Messiah is coming (he who is called Christ). When he comes, he will tell us all things.” (5 Mos 18:18; Joh 1:41; Joh 4:29)26Jesus said to her, “I who speak to you am he.” (Joh 9:35)27Just then his disciples came back. They marveled that he was talking with a woman, but no one said, “What do you seek?” or, “Why are you talking with her?” (Joh 4:8)28So the woman left her water jar and went away into town and said to the people,29“Come, see a man who told me all that I ever did. Can this be the Christ?” (Joh 4:17; Joh 4:25)30They went out of the town and were coming to him.31Meanwhile the disciples were urging him, saying, “Rabbi, eat.” (Joh 1:38)32But he said to them, “I have food to eat that you do not know about.”33So the disciples said to one another, “Has anyone brought him something to eat?” (Joh 3:4; Joh 4:11; Joh 4:15; Joh 6:34; Joh 6:52)34Jesus said to them, “My food is to do the will of him who sent me and to accomplish his work. (Job 23:12; Joh 5:30; Joh 5:36; Joh 6:38; Joh 14:31; Joh 17:4)35Do you not say, ‘There are yet four months, then comes the harvest’? Look, I tell you, lift up your eyes, and see that the fields are white for harvest. (Matt 9:37; Luk 10:2; Joh 4:25; Joh 4:30)36Already the one who reaps is receiving wages and gathering fruit for eternal life, so that sower and reaper may rejoice together. (Jes 9:3; Am 9:13; Matt 13:37; Mark 4:14; Joh 4:38)37For here the saying holds true, ‘One sows and another reaps.’ (Job 31:8)38I sent you to reap that for which you did not labor. Others have labored, and you have entered into their labor.” (Jos 24:13; Apg 8:5; Apg 8:25)39Many Samaritans from that town believed in him because of the woman’s testimony, “He told me all that I ever did.” (Joh 4:5; Joh 4:8; Joh 4:29; Joh 17:20)40So when the Samaritans came to him, they asked him to stay with them, and he stayed there two days.41And many more believed because of his word. (Joh 8:30)42They said to the woman, “It is no longer because of what you said that we believe, for we have heard for ourselves, and we know that this is indeed the Savior of the world.” (Joh 1:29; Joh 3:17; Joh 12:47; 1 Tim 4:10; 1 Joh 4:14; 1 Joh 5:20)43After the two days he departed for Galilee. (Joh 4:40)44(For Jesus himself had testified that a prophet has no honor in his own hometown.) (Matt 13:57)45So when he came to Galilee, the Galileans welcomed him, having seen all that he had done in Jerusalem at the feast. For they too had gone to the feast. (Joh 2:23; Joh 3:2; Joh 4:20)
Jesus Heals an Official’s Son
46So he came again to Cana in Galilee, where he had made the water wine. And at Capernaum there was an official whose son was ill. (Joh 2:1; Joh 2:9)47When this man heard that Jesus had come from Judea to Galilee, he went to him and asked him to come down and heal his son, for he was at the point of death. (Joh 4:3; Joh 4:54)48So Jesus said to him, “Unless you[3] see signs and wonders you will not believe.” (Joh 2:18; Joh 6:30; Joh 20:29)49The official said to him, “Sir, come down before my child dies.” (Mark 5:35; Luk 8:49; Joh 11:21; Joh 11:32)50Jesus said to him, “Go; your son will live.” The man believed the word that Jesus spoke to him and went on his way.51As he was going down, his servants[4] met him and told him that his son was recovering.52So he asked them the hour when he began to get better, and they said to him, “Yesterday at the seventh hour[5] the fever left him.”53The father knew that was the hour when Jesus had said to him, “Your son will live.” And he himself believed, and all his household. (Apg 11:14; Apg 16:34; Apg 18:8)54This was now the second sign that Jesus did when he had come from Judea to Galilee. (Joh 2:11; Joh 4:45)