Registrera dig gratis

Johannes 2

Nya Levande Bibeln



1 Två dagar senare hölls ett bröllop i staden Kana i Galileen, och Jesus mamma Maria var där. 2 Jesus och hans efterföljare var också inbjudna. 3 Mitt under bröllopsfesten tog vinet slut, och Maria gick då till Jesus och berättade det för honom. 4 ”Lämna mig ifred, mamma”, svarade han. ”Den tid som Gud bestämt har inte kommit än, då jag ska avslöja varför jag har kommit.” 5 Men hans mamma sa till tjänarna: ”Gör precis som han säger.” 6 I huset fanns sex stora stenkrukor. De användes vid de judiska reningsceremonierna och rymde omkring 100 liter var. 7-8 Jesus sa nu till tjänarna: ”Fyll krukorna med vatten”, och när alla krukorna var helt fulla, sa han: ”Häll upp lite och ge det till bröllopsvärden.” Och tjänarna gjorde som han sa. 9 Värden smakade på vattnet, som nu hade förvandlats till vin. Men eftersom han inte visste varifrån det kom – bara tjänarna kände till det ‑ kallade han på brudgummen och sa: 10 ”Det här är ett utsökt vin. Du gör minsann inte som alla andra och bjuder på sämre vin när gästerna börjar bli berusade. Du har sparat det bästa till sist.” 11 Genom det här undret i Kana i Galileen visade Jesus för första gången offentligt sin gudomliga makt, och hans efterföljare blev övertygade om att han var sänd av Gud. 12 Efter bröllopet gick Jesus till Kafarnaum tillsammans med sin mamma, sina bröder och sina efterföljare, och de stannade där under några dagar. 



13 När den judiska påskhögtiden[1] närmade sig gick Jesus till Jerusalem. 14 Och där på tempelområdet fick han se köpmännen som sålde oxar, får och duvor, och myntväxlarna som satt och växlade pengar.[2] 15 Jesus gjorde sig därför en piska av några repstumpar och drev ut allihop från tempelområdet tillsammans med fåren och oxarna. Han slog ut myntväxlarnas pengar och välte deras bord, 16 och han gick till männen som sålde duvor och sa till dem: ”Ta ert pick och pack och försvinn härifrån! Gör inte min Fars hus till en marknadsplats!” 17 Då kom hans efterföljare ihåg att det står i Skriften[3]: ”Omsorgen om ditt hus ska brinna som en eld inom mig.” 18 Men de judiska ledarna sa till Jesus: ”Om Gud har gett dig i uppdrag att göra detta, så bevisa det genom att göra ett under.” 19 ”Det ska jag göra”, svarade Jesus. ”Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det igen på tre dagar.” 20 ”Va!” ropade de. ”Det tog 46 år att bygga det här templet, och du påstår att du kan resa upp det igen på tre dagar.” 21 Men det tempel Jesus talade om var hans egen kropp. 22 När han sedan uppstod från de döda kom hans efterföljare ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på det som Gud förutsagt i Skriften och på det budskap de hade hört från Jesus själv. 23 Tack vare de under han gjorde i Jerusalem under påskhögtiden började många tro att han verkligen var sänd av Gud. 24 Men Jesus litade inte på någon, för han kände deras innersta tankar. Ingen behövde tala om för honom hur opålitliga människor kan vara. 

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Johannes 2

English Standard Version



1 On the third day there was a wedding at Cana in Galilee, and the mother of Jesus was there. (Joh 1:29; Joh 1:35; Joh 1:43; Joh 4:46; Joh 21:2) 2 Jesus also was invited to the wedding with his disciples. (Joh 1:40) 3 When the wine ran out, the mother of Jesus said to him, “They have no wine.” 4 And Jesus said to her, “Woman, what does this have to do with me? My hour has not yet come.” (2 Sam 16:10; Joh 7:30; Joh 8:20; Joh 13:1; Joh 19:26) 5 His mother said to the servants, “Do whatever he tells you.” 6 Now there were six stone water jars there for the Jewish rites of purification, each holding twenty or thirty gallons.[1] (2 Krön 4:5; Mark 7:3; Joh 3:25) 7 Jesus said to the servants, “Fill the jars with water.” And they filled them up to the brim. 8 And he said to them, “Now draw some out and take it to the master of the feast.” So they took it. 9 When the master of the feast tasted the water now become wine, and did not know where it came from (though the servants who had drawn the water knew), the master of the feast called the bridegroom (Joh 4:46) 10 and said to him, “Everyone serves the good wine first, and when people have drunk freely, then the poor wine. But you have kept the good wine until now.” 11 This, the first of his signs, Jesus did at Cana in Galilee, and manifested his glory. And his disciples believed in him. (Joh 1:14; Joh 2:2) 12 After this he went down to Capernaum, with his mother and his brothers[2] and his disciples, and they stayed there for a few days. (Matt 12:46) 



13 The Passover of the Jews was at hand, and Jesus went up to Jerusalem. (5 Mos 16:1; Luk 2:41; Joh 2:23; Joh 6:4; Joh 11:55) 14 In the temple he found those who were selling oxen and sheep and pigeons, and the money-changers sitting there. (Mal 3:1; Matt 21:12; Mark 11:15; Luk 19:45) 15 And making a whip of cords, he drove them all out of the temple, with the sheep and oxen. And he poured out the coins of the money-changers and overturned their tables. 16 And he told those who sold the pigeons, “Take these things away; do not make my Father’s house a house of trade.” (Luk 2:49; Joh 14:2) 17 His disciples remembered that it was written, “Zeal for your house will consume me.” (Ps 69:9) 18 So the Jews said to him, “What sign do you show us for doing these things?” (2 Mos 4:1; 2 Mos 4:8; 2 Mos 7:9; Matt 12:38; Joh 4:48; Joh 6:30) 19 Jesus answered them, “Destroy this temple, and in three days I will raise it up.” (Matt 26:61; Matt 27:40; Mark 14:58; Mark 15:29; Joh 10:18) 20 The Jews then said, “It has taken forty-six years to build this temple,[3] and will you raise it up in three days?” 21 But he was speaking about the temple of his body. (Joh 1:14; 1 Kor 6:19; Kol 2:9) 22 When therefore he was raised from the dead, his disciples remembered that he had said this, and they believed the Scripture and the word that Jesus had spoken. (Ps 16:10; Luk 24:8; Joh 12:16; Joh 20:9) 



23 Now when he was in Jerusalem at the Passover Feast, many believed in his name when they saw the signs that he was doing. (Joh 11:45) 24 But Jesus on his part did not entrust himself to them, because he knew all people (Matt 9:4; Joh 1:48; Joh 5:42; Joh 6:14; Joh 6:61; Joh 6:64; Joh 16:30) 25 and needed no one to bear witness about man, for he himself knew what was in man. (Joh 2:24) 

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) copyright ©2001 by Crossway Bibles, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV® Text Edition: 2016. The ESV® text has been reproduced in cooperation with and by permission of Good News Publishers. Unauthorized reproduction of this publication is prohibited. All rights reserved.

The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®) is adapted from the Revised Standard Version of the Bible, copyright Division of Christian Education of the National Council of the Churches of Christ in the U.S.A. All rights reserved.