1Gå gata upp och gata ner i Jerusalem! Sök bland både hög och låg och försök få tag i någon enda som är ärlig och uppriktig! Sök på varje gata och varje torg! Om du finner en enda, ska jag låta bli att förstöra staden!2Man ljuger till och med under ed.3Herre, du accepterar inget annat än sanningen. Du har straffat dem, men de vill inte ändra sig och bli ärliga! Du har slagit dem, men de vägrar att vända om från sina synder. Med ansikten hårda som sten, står de fasta i sitt beslut att inte göra bättring.4Men jag frågade mig vad vi egentligen har att vänta oss från de fattiga och okunniga? De känner inte till Guds vägar. Hur ska de då kunna lyda honom?5Jag ska gå till deras ledare och tala med dem. De känner till Herrens vägar och den dom som följer på synd. Men också de har helt förkastat sin Gud.6Därför ska jag låta dem drabbas av vreden från 'skogens lejon'. 'Vargen i öknen' ska störta sig över dem, och en 'leopard' ska smyga utanför deras städer och slita alla som går ut utanför stadsmurarna i stycken. Deras synder är många, och deras olydnad mot mig är stor.7Hur skulle jag kunna förlåta dig? Till och med dina barn har vänt sig bort från mig och tillber gudar som inte är gudar. Jag gav dem allt de behövde, och de har tackat med otrohet och gått till prostituerade.8De är som välmående och lystna hingstar i sina begär efter sin nästas hustru.9Ska jag inte straffa dem för en sådan sak? Ska jag inte låta min hämnd drabba ett sådant folk?10Gå ner i vingårdarna och förstör dem! Lämna bara något kvar. Men riv bort vinrankorna, för de är inte Herrens.11Folket i Israel och Juda är falskheten själv, säger Herren.12De har ljugit och sagt: "Han kommer inte att bry sig om oss! Det kommer inte något straff över oss! Det blir varken hungersnöd eller krig!13Guds profeter är pratmakare utan gudomlig auktoritet", säger de. "Deras förutsägelser om dom kommer bara över dem själva och inte över oss!"14Därför säger Herren, härskarornas Gud, till sina profeter: På grund av allt detta prat ska jag förvandla era ord och profetior till en flammande eld och bränna upp er som torr ved.15Ja, jag ska låta ett folk från ett avlägset land, en gammal och mäktig nation, komma över Israel, säger Herren, vars språk ni inte förstår.16Deras vapen är fruktansvärda och deras krigare grymma.17De ska lägga beslag på era åkrar och döda era barn. Era får och boskapshjordar ska de ta, ja, även era druvor och fikon. Era befästa städer, som ni tror är så säkra, kommer de att riva ner.18Men jag ska inte utplåna er helt, säger Herren.19Och när ditt folk frågar: "Varför gör Herren så här mot oss?" då ska du säga: "Ni förkastade honom och gav er åt andra gudar i ert eget land. Därför måste ni nu bli slavar åt främlingar i ett land som inte är ert eget."20Låt detta meddelande nå ut över hela Juda och till alla i Israel:21Hör upp, ni oförståndiga och dåraktiga folk, med ögon som inte ser och öron som inte hör. Har ni ingen respekt alls för mig? frågar Herren Gud.22Skulle ni inte bäva för mig? Jag som med mitt ord bestämmer havens gränser, så att de, hur de än brusar och ryter, inte kan överskrida dem. Är inte det en Gud som man borde frukta och tillbe?23-24Men mitt folk är hårdhjärtat. Det har vänt sig från mig och gått sin egen väg. Fastän jag är den som ger dem regn varje år, både vår och höst, och ger dem skördar, har de ändå inte någon respekt eller fruktan för mig.25Därför har jag tagit bort dessa välsignelser från dem. Deras synd har berövat dem allt detta goda.26Bland mitt folk finns det onda människor som lurar på sina offer som en jägare från sitt gömställe. De lägger ut fällor för andra.27De är fulla av falskhet och liknar en trång bur med för många fåglar. Och vad blir resultatet? Nu är de rika och mäktiga,28feta och välmående, och det finns ingen gräns för deras onda gärningar. De vägrar att ge de föräldralösa och fattiga rättvisa.29Skulle jag inte straffa dem för detta? säger Herren. Skulle jag inte ta hämnd på ett sådant folk?30Det är något fruktansvärt som har hänt detta land.31Falska profeter regerar över prästerna, och mitt folk vill ha det så! Men min dom över er står fast.
Jeremia 5
English Standard Version
Jerusalem Refused to Repent
1Run to and fro through the streets of Jerusalem, look and take note! Search her squares to see if you can find a man, one who does justice and seeks truth, that I may pardon her. (1 Mos 18:23; 2 Krön 16:9; Jer 5:7)2Though they say, “As the Lord lives,” yet they swear falsely. (Jer 7:9; Tit 1:16)3O Lord, do not your eyes look for truth? You have struck them down, but they felt no anguish; you have consumed them, but they refused to take correction. They have made their faces harder than rock; they have refused to repent. (Jer 2:30; Hes 3:8)4Then I said, “These are only the poor; they have no sense; for they do not know the way of the Lord, the justice of their God. (Jer 8:7; Mik 3:1)5I will go to the great and will speak to them, for they know the way of the Lord, the justice of their God.” But they all alike had broken the yoke; they had burst the bonds. (Ps 2:3; Ps 107:14; Jer 2:20)6Therefore a lion from the forest shall strike them down; a wolf from the desert shall devastate them. A leopard is watching their cities; everyone who goes out of them shall be torn in pieces, because their transgressions are many, their apostasies are great. (Jer 2:19; Jer 4:7; Hos 13:7; Hab 1:8; Sef 3:3)7“How can I pardon you? Your children have forsaken me and have sworn by those who are no gods. When I fed them to the full, they committed adultery and trooped to the houses of whores. (5 Mos 32:15; 5 Mos 32:21; Jos 23:7; 2 Krön 13:9; Jer 5:1; Jer 9:2; Jer 23:10; Mik 5:1; Gal 4:8)8They were well-fed, lusty stallions, each neighing for his neighbor’s wife. (Jer 13:27; Jer 50:11; Hes 22:11)9Shall I not punish them for these things? declares the Lord; and shall I not avenge myself on a nation such as this? (Jer 5:29; Jer 9:9; Rom 2:2)10“Go up through her vine rows and destroy, but make not a full end; strip away her branches, for they are not the Lord’s. (Jer 4:27; Jer 39:8)11For the house of Israel and the house of Judah have been utterly treacherous to me, declares the Lord. (Jer 3:20)12They have spoken falsely of the Lord and have said, ‘He will do nothing; no disaster will come upon us, nor shall we see sword or famine. (1 Mos 3:4; Jes 28:15; Jer 14:13)13The prophets will become wind; the word is not in them. Thus shall it be done to them!’”
The Lord Proclaims Judgment
14Therefore thus says the Lord, the God of hosts: “Because you have spoken this word, behold, I am making my words in your mouth a fire, and this people wood, and the fire shall consume them. (Jer 1:9; Ob 1:18; Sak 12:6; Upp 11:5)15Behold, I am bringing against you a nation from afar, O house of Israel, declares the Lord. It is an enduring nation; it is an ancient nation, a nation whose language you do not know, nor can you understand what they say. (5 Mos 28:49; Jes 33:19; Jer 1:15; Jer 34:21; Am 6:14)16Their quiver is like an open tomb; they are all mighty warriors. (Ps 5:9; Jes 5:28)17They shall eat up your harvest and your food; they shall eat up your sons and your daughters; they shall eat up your flocks and your herds; they shall eat up your vines and your fig trees; your fortified cities in which you trust they shall beat down with the sword.” (3 Mos 26:16; 5 Mos 28:31; 5 Mos 28:33; 5 Mos 28:51; Hos 8:14)18“But even in those days, declares the Lord, I will not make a full end of you. (Jer 5:10)19And when your people say, ‘Why has the Lord our God done all these things to us?’ you shall say to them, ‘As you have forsaken me and served foreign gods in your land, so you shall serve foreigners in a land that is not yours.’” (5 Mos 4:27; 5 Mos 28:47; 5 Mos 28:68; 5 Mos 29:24; 1 Kung 9:8; Jer 13:22; Jer 16:10; Jer 22:8)20Declare this in the house of Jacob; proclaim it in Judah:21“Hear this, O foolish and senseless people, who have eyes, but see not, who have ears, but hear not. (5 Mos 32:6; Jes 6:9; Matt 13:14)22Do you not fear me? declares the Lord. Do you not tremble before me? I placed the sand as the boundary for the sea, a perpetual barrier that it cannot pass; though the waves toss, they cannot prevail; though they roar, they cannot pass over it. (Job 26:10; Job 38:10; Ps 46:3; Ps 104:9; Jer 10:7; Jer 51:55)23But this people has a stubborn and rebellious heart; they have turned aside and gone away. (Jer 6:28)24They do not say in their hearts, ‘Let us fear the Lord our God, who gives the rain in its season, the autumn rain and the spring rain, and keeps for us the weeks appointed for the harvest.’ (1 Mos 8:22; 5 Mos 11:14; Job 5:10; Ps 147:8; Jer 14:22; Matt 5:45)25Your iniquities have turned these away, and your sins have kept good from you. (Jer 3:3)26For wicked men are found among my people; they lurk like fowlers lying in wait.[1] They set a trap; they catch men. (Ps 10:9; Ps 124:7; Ords 1:11)27Like a cage full of birds, their houses are full of deceit; therefore they have become great and rich;28they have grown fat and sleek. They know no bounds in deeds of evil; they judge not with justice the cause of the fatherless, to make it prosper, and they do not defend the rights of the needy. (5 Mos 32:15; Jes 1:23; Jer 7:6; Sak 7:10)29Shall I not punish them for these things? declares the Lord, and shall I not avenge myself on a nation such as this?” (Jer 5:9)30An appalling and horrible thing has happened in the land: (Jer 23:14; Hos 6:10)31the prophets prophesy falsely, and the priests rule at their direction; my people love to have it so, but what will you do when the end comes? (Jer 6:13; Jer 14:14; Jer 14:18; Jer 20:6; Jer 23:21; Jer 23:25; Jer 27:10; Jer 27:15; Jer 29:9; Hes 13:6; Mik 2:11)