Jeremia 42 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Gud varnar för att fly till Egypten

1 Johanan, de andra gerillaledarna och allt folket, både små och stora, kom till Jeremia 2 och sa: "Var snäll och bed till Herren för oss, för vi är ju som du vet bara en liten spillra kvar, jämfört med vad vi var förut. 3 Bed Herren, din Gud, att han visar oss vad vi ska göra och vart vi ska ta vägen." 4 "Ja", svarade Jeremia. "Jag ska fråga honom, och jag ska tala om för er vad han svarar. Jag ska inte dölja någonting för er." 5 Sedan sa de till Jeremia: "Måtte Herrens förbannelse komma över oss, om vi vägrar att lyda vad han än säger att vi ska göra! 6 Vare sig vi tycker om det eller inte, kommer vi att lyda Herren, vår Gud, som vi uppmanat dig att be till för vår skull. Om vi lyder honom, kommer allt att gå bra för oss." 7 Tio dagar senare svarade Herren Jeremia. 8 Då kallade han till sig Johanan, de andra gerillaledarna och även allt folket, både stora och små, 9 och sa till dem: "Ni uppmanade mig att framföra er bön till Herren, Israels Gud, och det här är hans svar: 10 Bli kvar i landet. Om ni gör det ska jag välsigna er, och ingen ska kunna skada er. Jag sörjer nämligen över alla de straff jag varit tvungen att låta drabba er. 11 Var inte längre rädda för kungen i Babylon, för jag är med er för att frälsa er och rädda er ur hans hand! 12 Jag ska vara barmhärtig mot er, och han kommer också att vara barmhärtig mot er, så att han inte dödar er eller gör er till slavar utan låter er stanna här i ert land. 13-14 Men om ni vägrar att lyda Herren och säger: 'Vi vill inte stanna här', och bestämmer er för att gå till Egypten, där ni menar att ni ska gå fria från krig, hunger och olyckor, 15 då är detta Herrens svar: Herren, härskarornas Gud, Israels Gud, säger till er som är kvar i Juda: Om ni väljer att gå till Egypten, 16 ska de krig och den hungersnöd som ni flyr ifrån följa efter er, och ni ska gå under där. 17 Det är det öde som väntar var och en av er som föredrar att flytta till Egypten och bo där. Ja, ni ska dö för svärd, av hungersnöd och av sjukdom. Ingen av er ska komma undan allt det onda som jag där ska sända över er. 18 För Herren, härskarornas Gud, Israels Gud, säger: På samma sätt som min vrede uttömdes över Jerusalem, så ska den tömmas ut över er om ni går in i Egypten. Ni ska mötas av hån och förakt, fördömelse och terror, och aldrig mer kommer ni att få återse ert eget land. 19 Jeremia sammanfattade: "Ni som finns kvar i Juda, res inte till Egypten! Glöm aldrig den varning, som jag ger er i dag. 20 Om ni ger er iväg kommer det att kosta er livet. Ni bedrog er själva, när ni uppmanade mig att be för er och sa: 'Tala om för oss vad Herren, vår Gud, säger, så ska vi göra så!' 21 I dag har jag talat om för er precis vad han har sagt, men ni vill inte lyda mer nu än tidigare. 22 Därför ska ni veta att ni med säkerhet kommer att dö för svärd, av hungersnöd och av sjukdom i Egypten, dit ni så gärna vill komma."

English Standard Version

Warning Against Going to Egypt

1 Then all the commanders of the forces, and Johanan the son of Kareah and Jezaniah the son of Hoshaiah, and all the people from the least to the greatest, came near (Jer 6:13; Jer 40:8; Jer 40:13; Jer 41:11; Jer 43:2)

Jer 6:13Jer 40:8Jer 40:13Jer 41:11Jer 43:2

2 and said to Jeremiah the prophet, “Let our plea for mercy come before you, and pray to the Lord your God for us, for all this remnant—because we are left with but a few, as your eyes see us— (3 Mos 26:22; 1 Sam 7:8; 1 Sam 12:19; Jes 37:4; Jer 36:7; Jer 40:15; Jer 42:20)

3 Mos 26:221 Sam 7:81 Sam 12:19Jes 37:4Jer 36:7Jer 40:15Jer 42:20

3 that the Lord your God may show us the way we should go, and the thing that we should do.” (Esr 8:21; Jer 37:17) 4 Jeremiah the prophet said to them, “I have heard you. Behold, I will pray to the Lord your God according to your request, and whatever the Lord answers you I will tell you. I will keep nothing back from you.” (4 Mos 22:18; 1 Sam 3:18) 5 Then they said to Jeremiah, “May the Lord be a true and faithful witness against us if we do not act according to all the word with which the Lord your God sends you to us. (1 Mos 31:50; Dom 11:10; Jer 42:21; Upp 1:5; Upp 3:14)

1 Mos 31:50Dom 11:10Jer 42:21Upp 1:5Upp 3:14

6 Whether it is good or bad, we will obey the voice of the Lord our God to whom we are sending you, that it may be well with us when we obey the voice of the Lord our God.” (Jer 7:23) 7 At the end of ten days the word of the Lord came to Jeremiah. (Hes 3:16) 8 Then he summoned Johanan the son of Kareah and all the commanders of the forces who were with him, and all the people from the least to the greatest, (Jer 42:1) 9 and said to them, “Thus says the Lord, the God of Israel, to whom you sent me to present your plea for mercy before him: (Jer 42:2) 10 If you will remain in this land, then I will build you up and not pull you down; I will plant you, and not pluck you up; for I relent of the disaster that I did to you. (1 Mos 6:6; 5 Mos 32:36; Jer 18:8; Jer 24:6)

1 Mos 6:65 Mos 32:36Jer 18:8Jer 24:6

11 Do not fear the king of Babylon, of whom you are afraid. Do not fear him, declares the Lord, for I am with you, to save you and to deliver you from his hand. (Jer 22:25; Jer 30:10; Jer 41:18; Rom 8:31)

Jer 22:25Jer 30:10Jer 41:18Rom 8:31

12 I will grant you mercy, that he may have mercy on you and let you remain in your own land. (Neh 1:11) 13 But if you say, ‘We will not remain in this land,’ disobeying the voice of the Lord your God (Jer 43:4; Jer 44:16) 14 and saying, ‘No, we will go to the land of Egypt, where we shall not see war or hear the sound of the trumpet or be hungry for bread, and we will dwell there,’ (Jer 4:19; Jer 37:21; Jer 41:17) 15 then hear the word of the Lord, O remnant of Judah. Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: If you set your faces to enter Egypt and go to live there, (5 Mos 17:16; Jer 42:19; Jer 44:1; Jer 44:12; Jer 44:27)

5 Mos 17:16Jer 42:19Jer 44:1Jer 44:12Jer 44:27

16 then the sword that you fear shall overtake you there in the land of Egypt, and the famine of which you are afraid shall follow close after you to Egypt, and there you shall die. (Jer 42:22; Jer 44:12; Hes 11:8) 17 All the men who set their faces to go to Egypt to live there shall die by the sword, by famine, and by pestilence. They shall have no remnant or survivor from the disaster that I will bring upon them. (Klag 2:22) 18 “For thus says the Lord of hosts, the God of Israel: As my anger and my wrath were poured out on the inhabitants of Jerusalem, so my wrath will be poured out on you when you go to Egypt. You shall become an execration, a horror, a curse, and a taunt. You shall see this place no more. (Jer 7:20; Jer 18:16) 19 The Lord has said to you, O remnant of Judah, ‘Do not go to Egypt.’ Know for a certainty that I have warned you this day (Jer 42:14; Jer 43:2; Hes 2:5) 20 that you have gone astray at the cost of your lives. For you sent me to the Lord your God, saying, ‘Pray for us to the Lord our God, and whatever the Lord our God says, declare to us and we will do it.’ (Jer 42:2; Jer 42:3) 21 And I have this day declared it to you, but you have not obeyed the voice of the Lord your God in anything that he sent me to tell you. (Jer 42:5) 22 Now therefore know for a certainty that you shall die by the sword, by famine, and by pestilence in the place where you desire to go to live.” (Jer 42:16)