1Nebukadnessar, kungen i Babylon, utsåg inte Konja, kung Jojakims son, till ny kung i Juda. I stället valde han Sidkia, Josias son.2Men varken kung Sidkia, dennes ämbetsmän eller folket som var kvar i landet lyssnade till vad Herren sa genom sin profet Jeremia.3Trots detta skickade kung Sidkia Jehukal, Selemjas son, och prästen Sefanja, Maasejas son, till Jeremia med uppmaningen att han skulle be för dem.4Jeremia hade då ännu inte blivit fängslad utan kunde komma och gå som han ville.5När besked kom att Faraos armé hade lämnat Egypten för att komma och befria det belägrade Jerusalem, drog sig babylonierna bort från Jerusalem för att möta egyptierna.6Då sände Herren detta budskap till Jeremia:7"Herren, Israels Gud, säger: Säg till kungen i Juda, som skickade efter dig för att fråga mig vad som skulle hända: Faraos armé, som var på väg att undsätta er, ska fly tillbaka till Egypten!8Babylonierna kommer tillbaka för att belägra Jerusalem och bränna ner staden till grunden.9Låt inte lura er att tro att babylonierna gett sig i väg för gott.10Även om ni lyckas slå hela den babyloniska armén, så att det bara finns en handfull överlevande, sårade och kvar i sina tält, ska de ändå stappla ut och besegra er och förvandla denna stad till en brinnande fackla!"11När den babyloniska armén drog ut för att strida mot Faraos armé,12lämnade Jeremia Jerusalem för att gå till Benjamins land och ta i anspråk den mark han hade köpt.13Men i Benjaminsporten blev han gripen av en vaktpost, som anklagade honom för att gå över till babylonierna. Vakten som arresterade honom hette Jiria och var son till Selemja och sonson till Hananja.14"Det är inte sant", utbrast Jeremia. "Jag har ingen tanke på att göra något sådant!"Men Jiria ville inte höra på honom, utan tog med honom till stadens styresmän.15-16De blev rasande på Jeremia, piskade honom och satte honom i arrest i sekreteraren Jonatans hus, som hade byggts om till fängelse. Jeremia fick stanna en lång tid där i en fängelsehåla,17men till slut skickade kung Sidkia bud efter honom. I enrum frågade kungen honom om han nyligen fått något budskap från Herren. "Ja, det har jag", svarade Jeremia. "Du ska bli besegrad av kungen i Babylon!"18Sedan frågade Jeremia varför han blivit fängslad: "Vad har jag egentligen gjort, som förtjänar detta? Vad är det för brott jag har begått? Tala om för mig vad jag har gjort mot dig, dina ämbetsmän eller mot folket?19Var är de profeter som påstått att kungen i Babylon inte skulle komma tillbaka?20Lyssna, min herre och min kung! Jag ber dig, skicka inte tillbaka mig till fängelset, för då kommer jag att dö där."21Då befallde kung Sidkia att Jeremia inte skulle föras tillbaka till fängelsehålan. Han fördes i stället till fängelsegården. Man gav honom bröd varje dag, så länge det fanns något kvar i staden.
Jeremia 37
English Standard Version
Jeremiah Warns Zedekiah
1Zedekiah the son of Josiah, whom Nebuchadnezzar king of Babylon made king in the land of Judah, reigned instead of Coniah the son of Jehoiakim. (2 Kung 24:17; 2 Krön 36:10; Jer 22:24; Hes 17:13)2But neither he nor his servants nor the people of the land listened to the words of the Lord that he spoke through Jeremiah the prophet. (2 Krön 36:12)3King Zedekiah sent Jehucal the son of Shelemiah, and Zephaniah the priest, the son of Maaseiah, to Jeremiah the prophet, saying, “Please pray for us to the Lord our God.” (Jer 21:1; Jer 21:2; Jer 35:4; Jer 37:13; Jer 38:1)4Now Jeremiah was still going in and out among the people, for he had not yet been put in prison. (4 Mos 27:17; Jer 32:2; Jer 33:1)5The army of Pharaoh had come out of Egypt. And when the Chaldeans who were besieging Jerusalem heard news about them, they withdrew from Jerusalem. (Jer 32:2; Jer 34:21; Jer 37:11; Hes 17:15)6Then the word of the Lord came to Jeremiah the prophet:7“Thus says the Lord, God of Israel: Thus shall you say to the king of Judah who sent you to me to inquire of me, ‘Behold, Pharaoh’s army that came to help you is about to return to Egypt, to its own land. (2 Kung 24:7; Jer 21:2; Jer 46:17; Klag 4:17; Hes 29:2; Hes 29:6)8And the Chaldeans shall come back and fight against this city. They shall capture it and burn it with fire. (Jer 34:22)9Thus says the Lord, Do not deceive yourselves, saying, “The Chaldeans will surely go away from us,” for they will not go away.10For even if you should defeat the whole army of Chaldeans who are fighting against you, and there remained of them only wounded men, every man in his tent, they would rise up and burn this city with fire.’” (Jer 21:4; Jer 37:8)
Jeremiah Imprisoned
11Now when the Chaldean army had withdrawn from Jerusalem at the approach of Pharaoh’s army, (Jer 37:5)12Jeremiah set out from Jerusalem to go to the land of Benjamin to receive his portion there among the people. (Jer 1:1; Jer 32:8; Jer 32:9; Jer 37:4; Jer 39:14)13When he was at the Benjamin Gate, a sentry there named Irijah the son of Shelemiah, son of Hananiah, seized Jeremiah the prophet, saying, “You are deserting to the Chaldeans.” (Jer 21:9; Jer 37:3; Jer 38:1; Jer 38:7; Jer 38:19; Jer 39:9; Jer 52:15; Sak 14:10)14And Jeremiah said, “It is a lie; I am not deserting to the Chaldeans.” But Irijah would not listen to him, and seized Jeremiah and brought him to the officials. (Jer 36:12)15And the officials were enraged at Jeremiah, and they beat him and imprisoned him in the house of Jonathan the secretary, for it had been made a prison. (Heb 11:36)16When Jeremiah had come to the dungeon cells and remained there many days, (Jer 38:6)17King Zedekiah sent for him and received him. The king questioned him secretly in his house and said, “Is there any word from the Lord?” Jeremiah said, “There is.” Then he said, “You shall be delivered into the hand of the king of Babylon.” (Jer 21:7; Jer 38:16)18Jeremiah also said to King Zedekiah, “What wrong have I done to you or your servants or this people, that you have put me in prison? (Jer 37:15)19Where are your prophets who prophesied to you, saying, ‘The king of Babylon will not come against you and against this land’? (Jer 28:2; Jer 28:11; Jer 28:17)20Now hear, please, O my lord the king: let my humble plea come before you and do not send me back to the house of Jonathan the secretary, lest I die there.” (Jer 38:26; Jer 38:28)21So King Zedekiah gave orders, and they committed Jeremiah to the court of the guard. And a loaf of bread was given him daily from the bakers’ street, until all the bread of the city was gone. So Jeremiah remained in the court of the guard. (Jer 32:2; Jer 38:9; Jer 52:6; Hes 4:10; Hes 4:16)