1Mitt folk syndar som om de hade blivit befallda att göra det, som om deras ondska är inristad med flinta i deras stenhjärtan så att ingen ska kunna glömma den.2-3De tillber avgudar under varje träd, högt uppe bland bergen och nere på de öppna fälten. Därför ska jag ge alla era skatter till era fiender. Det är det pris ni måste betala för all er synd.4Det underbara arv jag sparat åt er ska tas ur era händer, och jag ska sända bort er som slavar till era fiender i avlägsna länder. Ni har upptänt min vredes eld, och den ska brinna i evighet.5Herren säger: Förbannelse vilar över den man som litar på människor och vänder sig bort från Herren.6Han är som en torr buske i öknen, utan hopp för framtiden. Han bor på saltslätten, i den torra ödemarken, och har inte längre någon lycka att vänta i livet.7Men välsignad är den man som litar på Herren och har honom som sitt hopp och sin tillflykt.8Han är som ett träd, planterat utmed flodstranden med sina rötter djupt nere i vattnet. Ett sådant träd skadas inte av hetta eller far illa av månaders torka. Dess löv är alltid gröna, och det kan alltid bära ljuvlig frukt.9En människa är det mest bedrägliga och fördärvade som finns. Ingen kan riktigt fatta hur ond hon är.10Det är bara Herren som vet det. Han genomskådar allas hjärtan och ser människans djupaste motiv, så att han kan ge var och en lön efter vad han förtjänar.11Som rapphönan, som har boet fullt med andras ägg och får ungar som snart överger henne och flyger sin väg, är den man som blir rik genom oärliga metoder. Förr eller senare kommer han att förlora sina rikedomar, och vid slutet av sitt liv står han där utskämd som en stackars utfattig dåre.12Men din tron är vår tillflykt, Herre!13Herre, Israels hopp, alla som vänder sig bort från dig ska stå med skam. De ska utplånas som det som är skrivet i sanden, för de har övergett Herren, källan med det levande vattnet.14Herre, bara du kan bota mig, det är bara du som kan frälsa, och därför är det bara dig jag prisar.15Människor hånar mig och säger: "Vad är det för Herrens ord du håller på och talar om? Varför slår inte dina hotelser in, om de verkligen kommer från Gud?"16Herre, jag vill inte att folket ska gå under. Det är din plan och inte min. Det är ditt budskap jag har gett dem och inte mitt eget. Jag vill inte att de ska gå under.17Herre, överge mig inte nu! Du är mitt enda hopp.18Låt förvirring och svårigheter drabba alla dem som förföljer mig, men låt mig få ha frid. Ja, låt dubbel förödelse komma över dem!
Vila under sabbaten
19Då sa Herren till mig: Gå och ställ dig vid Jerusalems portar, först vid den som kungen använder och sedan vid var och en av de andra portarna20och säg till alla: Hör Herrens ord, ni Juda kungar, allt folk i landet och alla ni Jerusalems invånare.21-22Herren säger: Ta varning, så får ni leva. Arbeta inte på sabbatsdagen, utan låt den vara en helig dag. Jag gav era förfäder den befallningen,23men de lyssnade inte och ville inte lyda. De vägrade envist att ta emot undervisning från mig.24Men om ni lyder mig och vilar från allt arbete på sabbatsdagen och håller den helig,25då ska det här landet bestå i evighet, säger Herren. Då ska det alltid finnas ättlingar från David på tronen i Jerusalem. Då ska det alltid finnas kungar och furstar bland folket, och staden ska bestå för evigt.26Från hela trakten omkring Jerusalem, från Juda och Benjamins städer och från Negev och lågländerna väster om Juda ska folket komma med sina brännoffer, spisoffer och rökoffer och bära fram lovoffer inför Herren i hans tempel.27Men om ni inte vill höra på mig, om ni vägrar att hålla sabbaten helig och om ni på sabbaten för in varor genom Jerusalems portar, precis som på vilken annan dag som helst, då ska jag sätta eld på portarna. Elden ska sprida sig till palatsen och förstöra dem, och ingen ska kunna släcka lågorna.
Jeremia 17
English Standard Version
The Sin of Judah
1“The sin of Judah is written with a pen of iron; with a point of diamond it is engraved on the tablet of their heart, and on the horns of their altars, (2 Mos 27:2; Job 19:24; Ps 118:27; Ords 3:3; Ords 7:3; 2 Kor 3:3)2while their children remember their altars and their Asherim, beside every green tree and on the high hills, (5 Mos 16:21; Dom 3:7; Jes 1:29; Jer 2:20; Jer 19:5)3on the mountains in the open country. Your wealth and all your treasures I will give for spoil as the price of your high places for sin throughout all your territory. (Ps 48:1; Ps 87:1; Jes 2:3; Jer 15:13)4You shall loosen your hand from your heritage that I gave to you, and I will make you serve your enemies in a land that you do not know, for in my anger a fire is kindled that shall burn forever.” (5 Mos 32:22; Jer 15:14)5Thus says the Lord: “Cursed is the man who trusts in man and makes flesh his strength,[1] whose heart turns away from the Lord. (2 Krön 32:8; Ps 146:3)6He is like a shrub in the desert, and shall not see any good come. He shall dwell in the parched places of the wilderness, in an uninhabited salt land. (5 Mos 29:23; Job 20:17; Job 39:6; Ps 34:12; Jer 29:32; Jer 48:6)7“Blessed is the man who trusts in the Lord, whose trust is the Lord. (Ps 2:12; Ps 25:2; Ps 34:8; Ps 71:5; Ps 125:1)8He is like a tree planted by water, that sends out its roots by the stream, and does not fear when heat comes, for its leaves remain green, and is not anxious in the year of drought, for it does not cease to bear fruit.” (Ps 1:3; Hes 47:12)9The heart is deceitful above all things, and desperately sick; who can understand it?10“I the Lord search the heart and test the mind,[2] to give every man according to his ways, according to the fruit of his deeds.” (1 Sam 16:7; 1 Krön 28:9; Job 34:11; Ps 62:12; Ps 139:23; Jer 11:20; Jer 32:19; Rom 8:27)11Like the partridge that gathers a brood that she did not hatch, so is he who gets riches but not by justice; in the midst of his days they will leave him, and at his end he will be a fool. (1 Sam 26:20; Ps 39:6; Ps 55:23; Luk 12:20)12A glorious throne set on high from the beginning is the place of our sanctuary.13O Lord, the hope of Israel, all who forsake you shall be put to shame; those who turn away from you[3] shall be written in the earth, for they have forsaken the Lord, the fountain of living water. (Jos 24:20; Ps 73:27; Jes 1:28; Jer 1:16; Jer 2:13; Jer 14:8; Luk 10:20; Joh 4:10; Joh 4:14)
Jeremiah Prays for Deliverance
14Heal me, O Lord, and I shall be healed; save me, and I shall be saved, for you are my praise. (5 Mos 10:21; Ps 6:2)15Behold, they say to me, “Where is the word of the Lord? Let it come!” (Jes 5:19; 2 Pet 3:4)16I have not run away from being your shepherd, nor have I desired the day of sickness. You know what came out of my lips; it was before your face. (Ps 40:9; Ps 139:4; Jer 15:15)17Be not a terror to me; you are my refuge in the day of disaster. (Jer 16:19)18Let those be put to shame who persecute me, but let me not be put to shame; let them be dismayed, but let me not be dismayed; bring upon them the day of disaster; destroy them with double destruction! (Ps 35:4; Ps 35:8; Ps 40:14; Jer 11:20)
Keep the Sabbath Holy
19Thus said the Lord to me: “Go and stand in the People’s Gate, by which the kings of Judah enter and by which they go out, and in all the gates of Jerusalem, (Jer 13:13)20and say: ‘Hear the word of the Lord, you kings of Judah, and all Judah, and all the inhabitants of Jerusalem, who enter by these gates. (Jer 17:19)21Thus says the Lord: Take care for the sake of your lives, and do not bear a burden on the Sabbath day or bring it in by the gates of Jerusalem. (Neh 13:15; Joh 5:10)22And do not carry a burden out of your houses on the Sabbath or do any work, but keep the Sabbath day holy, as I commanded your fathers. (2 Mos 20:8; 2 Mos 23:12; 2 Mos 31:13; 4 Mos 15:32; 5 Mos 5:12; Jes 56:2; Jes 58:13; Hes 20:12; Hes 20:20)23Yet they did not listen or incline their ear, but stiffened their neck, that they might not hear and receive instruction. (2 Krön 30:8; Jer 5:3; Jer 7:24; Jer 7:26; Jer 11:10; Apg 7:51)24“But if you listen to me, declares the Lord, and bring in no burden by the gates of this city on the Sabbath day, but keep the Sabbath day holy and do no work on it, (Jer 17:21; Jer 17:22)25then there shall enter by the gates of this city kings and princes who sit on the throne of David, riding in chariots and on horses, they and their officials, the men of Judah and the inhabitants of Jerusalem. And this city shall be inhabited forever. (Jer 22:4)26And people shall come from the cities of Judah and the places around Jerusalem, from the land of Benjamin, from the Shephelah, from the hill country, and from the Negeb, bringing burnt offerings and sacrifices, grain offerings and frankincense, and bringing thank offerings to the house of the Lord. (1 Mos 13:1; 3 Mos 7:12; 3 Mos 22:29; 2 Krön 33:16; Ps 107:22; Ps 116:17; Jer 32:44; Jer 33:13; Sak 7:7)27But if you do not listen to me, to keep the Sabbath day holy, and not to bear a burden and enter by the gates of Jerusalem on the Sabbath day, then I will kindle a fire in its gates, and it shall devour the palaces of Jerusalem and shall not be quenched.’” (2 Kung 25:9; Jer 7:20; Jer 17:21; Jer 17:22; Jer 21:14; Jer 43:12; Jer 49:27; Jer 50:32; Jer 52:13; Klag 4:11; Am 1:14)