Filipperbrevet 2

Nya Levande Bibeln

1 Att leva i gemenskap med Kristus, innebär inte det att vi får tröst och uppmuntran genom den kärlek han visade oss? Innebär inte det att hans Ande ger oss gemenskap med varandra, och att vi blir fyllda av godhet och medkänsla?2 Om ni håller med om detta, gör mig då verkligt glad genom att leva i harmoni med varandra. Älska varandra, var eniga i ert tänkande och sträva mot samma mål.3 Var inte själviska och försök inte imponera på varandra. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva.4 Tänk inte bara på vad som är bra för er, utan tänk också på andras behov.5 Ha samma inställning som Jesus Kristus hade.6 Han var till sin natur Gud, men ansåg inte sin jämlikhet med Gud något att strida för.7 Nej, han avstod från sin makt och härlighet och kom till jorden för att tjäna oss som en människa. Han levde som en av oss.8 Han gjorde sig ödmjuk och lydde Gud. Han var villig att dö ‑ ja, att dö på korset.9 Därför har Gud upphöjt honom till att bli härskare över hela universum. Ja, han har gjort honom till Gud igen,10 för att alla ska tillbe honom, både i himlen och på jorden och under jorden.11 Alla ska öppet bekänna att Jesus Kristus är Herren[1], så att Gud, vår Far, blir ärad.12 Eftersom vi har en sådan förebild i Jesus, måste ni, kära vänner, se till att leva med varandra på ett sätt som visar att ni verkligen är räddade. Ni var alltid noga med att följa min undervisning när jag var hos er. Och nu när jag är borta, måste ni vara ännu mer noga med att ödmjukt lyda och respektera Gud.13 Det är ju han som påverkar er vilja och ger er kraft att göra det han vill.14 Gör allt detta utan att klaga och diskutera,15-16 så att ni inte kan anklagas för något, utan lyder Gud som hans barn, fria från skuld. När ni erbjuder andra det budskap som ger liv, då lyser ni som himlens stjärnor bland världens människor, som lever i ondska och andligt mörker. Och när Kristus kommer tillbaka, kan jag då med stolthet visa att mitt arbete och mitt slit bland er inte har varit bortkastat.17 Ja, även om jag måste dö i mitt arbete, och mitt blod offras, är jag ändå glad. Jag gläder mig ju tillsammans med er då jag ser er tro växa och era liv bli ett offer som tillfredsställer Gud.18 Låt oss därför glädjas tillsammans över det vi kan göra för Gud.19 Jag hoppas att Herren Jesus snart ska låta mig skicka Timotheos till er, så att jag kan bli uppmuntrad av färska rapporter från er.20 Det finns ingen som känner ett sådant ansvar och intresse för er som Timotheos.21 Alla andra ägnar sig bara åt sina egna intressen och bryr sig inte om att tjäna Jesus Kristus.22 Men Timotheos har visat hur pålitlig han är, det vet ni. På samma sätt som en son arbetar tillsammans med sin far, har han hjälpt mig att sprida det glada budskapet om Jesus.23 Och så snart jag vet hur det går för mig här i fängelset, hoppas jag att kunna skicka honom till er.24 Ja, jag litar faktiskt på att Herren Jesus snart ska låta mig komma också.25 Jag tror att jag måste skicka tillbaka vår bror Epafroditos till er. Ni skickade honom till mig för att hjälpa mig med det jag behövde, och han har sedan dess arbetat och kämpat tillsammans med mig.26 Men nu längtar han efter er alla och är orolig över att ni har fått höra att han var sjuk.27 Och han var verkligen svårt sjuk, han höll faktiskt på att dö. Men Gud hade medlidande med honom, och även med mig, så att jag slapp drabbas av ännu en sorg i allt mitt elände.28 Därför skickar jag honom mer än gärna tillbaka till er, för jag vet hur tacksamma ni kommer att bli över att få träffa honom igen. Dessutom kommer jag då att ha ett bekymmer mindre.29 Ta väl emot honom, eftersom han liksom ni lever i gemenskap med Herren Jesus. Ja, var glada över honom och visa honom uppskattning,30 för det var på grund av sitt arbete för Kristus som han var nära att dö. Han var villig att riskera livet för att hjälpa mig med sådant som ni inte kunde göra, eftersom ni var långt borta.

Filipperbrevet 2

English Standard Version

1 So if there is any encouragement in Christ, any comfort from love, any participation in the Spirit, any affection and sympathy, (Rom 15:30; 2 Kor 13:14; Kol 3:12; 2 Thess 2:16)2 complete my joy by being of the same mind, having the same love, being in full accord and of one mind. (Joh 3:29; Joh 15:11; Rom 12:16)3 Do nothing from selfish ambition or conceit, but in humility count others more significant than yourselves. (Rom 12:10; Gal 5:26; Ef 4:2; Ef 5:21; Fil 1:17)4 Let each of you look not only to his own interests, but also to the interests of others. (Rom 15:2)5 Have this mind among yourselves, which is yours in Christ Jesus,[1] (Matt 11:29; Rom 15:3)6 who, though he was in the form of God, did not count equality with God a thing to be grasped,[2] (Joh 1:1; Joh 5:18; Joh 10:33; Joh 14:28; 2 Kor 4:4)7 but emptied himself, by taking the form of a servant,[3] being born in the likeness of men. (Jes 42:1; Matt 20:28; Mark 9:12; Joh 1:14; Rom 8:3; 2 Kor 8:9; 2 Kor 13:4; Gal 4:4)8 And being found in human form, he humbled himself by becoming obedient to the point of death, even death on a cross. (Matt 26:39; Joh 10:18; Rom 5:19; Heb 5:8; Heb 12:2)9 Therefore God has highly exalted him and bestowed on him the name that is above every name, (Jes 52:13; Jes 53:12; Matt 28:18; Joh 10:17; Apg 2:33; Apg 5:41; Ef 1:21; Heb 1:4; Heb 2:9)10 so that at the name of Jesus every knee should bow, in heaven and on earth and under the earth, (Jes 45:23; Rom 14:11; Ef 1:10; Upp 5:3; Upp 5:13)11 and every tongue confess that Jesus Christ is Lord, to the glory of God the Father. (Joh 13:13; Rom 10:9; Rom 14:9; 1 Kor 12:3)12 Therefore, my beloved, as you have always obeyed, so now, not only as in my presence but much more in my absence, work out your own salvation with fear and trembling, (2 Kor 10:5; Fil 1:5; Fil 4:15; Heb 5:9; 1 Pet 1:2)13 for it is God who works in you, both to will and to work for his good pleasure. (1 Kor 12:6; 1 Kor 15:10; 1 Tim 2:4; Heb 13:21)14 Do all things without grumbling or disputing, (1 Tim 2:8; 1 Pet 4:9)15 that you may be blameless and innocent, children of God without blemish in the midst of a crooked and twisted generation, among whom you shine as lights in the world, (5 Mos 32:5; Matt 5:14; Matt 5:16; Matt 5:45; Ef 5:1; Tit 2:10; 1 Pet 2:12; Jud 1:24)16 holding fast to the word of life, so that in the day of Christ I may be proud that I did not run in vain or labor in vain. (Apg 5:20; 1 Kor 1:8; 2 Kor 1:14; Gal 2:2; Gal 4:11; 1 Thess 3:5)17 Even if I am to be poured out as a drink offering upon the sacrificial offering of your faith, I am glad and rejoice with you all. (Rom 15:16; 2 Kor 12:15; 1 Joh 3:16)18 Likewise you also should be glad and rejoice with me.19 I hope in the Lord Jesus to send Timothy to you soon, so that I too may be cheered by news of you. (1 Kor 4:17; 1 Thess 3:2)20 For I have no one like him, who will be genuinely concerned for your welfare. (1 Kor 16:10)21 For they all seek their own interests, not those of Jesus Christ. (1 Kor 10:24; 2 Tim 3:2)22 But you know Timothy’s[4] proven worth, how as a son[5] with a father he has served with me in the gospel. (1 Kor 4:17; 2 Kor 2:9; 1 Tim 1:2; 2 Tim 1:2; 2 Tim 3:10)23 I hope therefore to send him just as soon as I see how it will go with me,24 and I trust in the Lord that shortly I myself will come also. (Fil 1:25; Filem 1:22)25 I have thought it necessary to send to you Epaphroditus my brother and fellow worker and fellow soldier, and your messenger and minister to my need, (Fil 4:18; Filem 1:2)26 for he has been longing for you all and has been distressed because you heard that he was ill.27 Indeed he was ill, near to death. But God had mercy on him, and not only on him but on me also, lest I should have sorrow upon sorrow.28 I am the more eager to send him, therefore, that you may rejoice at seeing him again, and that I may be less anxious.29 So receive him in the Lord with all joy, and honor such men, (Rom 16:2; 1 Kor 16:18; 1 Thess 5:12; 1 Tim 5:17)30 for he nearly died[6] for the work of Christ, risking his life to complete what was lacking in your service to me. (Apg 20:24; 1 Kor 16:17; Fil 4:10)