Filipperbrevet 1

Nya Levande Bibeln

1 Från Paulus och Timotheos, som tillsammans tjänar Jesus Kristus[1].Till alla i Filippi som tillhör Gud genom sin gemenskap med Jesus Kristus, och till ledarna och medhjälparna i er församling.2 Jag ber att Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus ska visa er godhet och fylla er med frid.3 Jag tackar min Gud varje gång jag tänker på er,4 och jag är alltid lika glad när jag ber för er alla,5 eftersom ni, ända sedan jag först kom till er, har stöttat mig i mitt arbete med att sprida det glada budskapet om Jesus.6 Och jag är säker på att Gud också ska slutföra det goda verk han har börjat i er, så att ni fortfarande håller fast vid er tro när Jesus Kristus kommer tillbaka.7 Men att jag tackar Gud för er, och är glad för er, är bara naturligt, för ni har en stor plats i mitt hjärta. Ni har ju alla hjälpt mig i mitt uppdrag, både nu när jag sitter i fängelse och när jag tidigare reste omkring för att sprida och bevisa sanningen i det glada budskapet om Jesus.8 Gud själv vet att jag längtar efter er med en sådan ömhet som bara Jesus Kristus kan ge.9 Och jag ber att er kärlek till både Gud och människor ska växa, och att ni ska lära känna Gud och klart förstå10 hur han vill att ni ska handla. Då kan ni stå inför Gud utan synd och skuld den dag Kristus kommer tillbaka.11 Ja, jag ber att era liv ska vara fyllda av de goda gärningar som blir resultatet av att man lever i gemenskap med Jesus Kristus, så att människor för er skull ärar och hyllar Gud.12 Kära syskon[2], jag vill att ni ska veta att min fångenskap faktiskt hjälper till att sprida det glada budskapet.13 Alla här ‑ inklusive soldaterna från det kejserliga gardet – vet att jag sitter fängslad för att ha spridit budskapet om Jesus Kristus.[3]14 De flesta av de troende har också genom min fångenskap fått en ännu starkare tro på Herren Jesus, och sprider nu budskapet från Gud utan minsta rädsla.15 En del av dem berättar visserligen om Kristus därför att de är avundsjuka på mig och vill konkurrera med mig. Men andra har rena motiv,16 och de vill i sin kärlek hjälpa mig, eftersom de vet att jag har fått i uppdrag att bevisa sanningen i det glada budskapet.17 Den första gruppen berättar om Kristus av orena motiv, och vill framhäva sig själva. De tror att deras framgång ska plåga mig här i fängelset.18 Men vad spelar det för roll? Vilka motiv de nu än har ‑ rena eller orena ‑ så sprids i alla fall budskapet om Kristus, och det gör mig glad. Ja, jag tänker fortsätta att glädja mig,19 för jag vet att jag med hjälp av era böner och Jesus Kristus Ande snart ska bli fri.20 Men jag hoppas av hela mitt hjärta att jag aldrig ska behöva skämmas inför Gud. Jag vill vara lika orädd som jag alltid har varit, och genom mina handlingar ära Kristus, vare sig jag får leva eller blir dömd till döden.21 Att leva är ju för mig att tjäna Kristus, och min död skulle hjälpa till att sprida budskapet om honom.22 Men om ett fortsatt liv här på jorden ger mig fler möjligheter att arbeta och se ett gott resultat, då vet jag inte vad jag föredrar.23-24 Jag dras åt båda hållen: Ena stunden längtar jag efter att få lämna det här livet och vara hos Kristus, vilket vore bättre för mig.25 Andra stunden inser jag att det är bättre för er om jag lever kvar här på jorden. Därför vet jag också att jag ska få leva och stanna kvar hos er, så att er tro kan växa och ge er ännu mer glädje.26 När jag sedan kommer tillbaka till er, har ni ännu större skäl att vara stolta över Jesus Kristus, på grund av det han har gjort för mig.27 Men nu måste ni se till att leva på ett sätt som är värdigt det glada budskapet om Kristus. Antingen jag är på besök hos er, eller är på en annan plats, vill jag höra att ni står fasta och är fullständigt eniga, så att ni sida vid sida kämpar för att sprida tron på det glada budskapet om Kristus.28 Var aldrig någonsin rädda för era motståndare, för ert mod ska visa dem att de är på väg att gå evigt förlorade, medan ni ska bli räddade av Gud.29 Ni har ju fått förmånen att inte bara tro på Kristus, utan också att lida för honom.30 Ni och jag kämpar samma kamp. Ni såg hur jag fick lida för Kristus då jag först kom till er,[4] och som ni vet sitter jag nu i fängelse igen.

Filipperbrevet 1

English Standard Version

1 Paul and Timothy, servants[1] of Christ Jesus, To all the saints in Christ Jesus who are at Philippi, with the overseers[2] and deacons:[3] (Apg 20:28; 2 Kor 1:1; Kol 1:2; 1 Tim 3:8; 1 Tim 3:12)2 Grace to you and peace from God our Father and the Lord Jesus Christ. (Rom 1:7; 1 Kor 1:3)3 I thank my God in all my remembrance of you, (Rom 1:8; Rom 1:9; Ef 1:16; 2 Tim 1:3)4 always in every prayer of mine for you all making my prayer with joy,5 because of your partnership in the gospel from the first day until now. (Apg 16:12; Fil 2:12; Fil 4:15)6 And I am sure of this, that he who began a good work in you will bring it to completion at the day of Jesus Christ. (Ps 57:2; Ps 138:8; 1 Kor 1:8; 1 Thess 1:3; 1 Thess 5:24)7 It is right for me to feel this way about you all, because I hold you in my heart, for you are all partakers with me of grace,[4] both in my imprisonment and in the defense and confirmation of the gospel. (Apg 20:23; Apg 26:29; 2 Kor 7:3; Ef 3:1; Fil 1:16; Fil 4:14; Kol 4:18; 2 Tim 2:9; Filem 1:10; Filem 1:13)8 For God is my witness, how I yearn for you all with the affection of Christ Jesus. (Rom 1:9; Rom 1:11; Rom 9:1; Rom 15:23; Fil 4:1; 1 Thess 3:6; 2 Tim 1:4)9 And it is my prayer that your love may abound more and more, with knowledge and all discernment, (Kol 1:9; Kol 3:10; 1 Thess 3:12; 2 Thess 1:3; Filem 1:6)10 so that you may approve what is excellent, and so be pure and blameless for the day of Christ, (Apg 24:16; Fil 1:6; 1 Thess 3:13; 1 Thess 5:23)11 filled with the fruit of righteousness that comes through Jesus Christ, to the glory and praise of God. (Joh 15:4; Ef 1:12; Ef 1:14; Kol 1:6; Kol 1:10; Jak 3:18)12 I want you to know, brothers,[5] that what has happened to me has really served to advance the gospel, (Fil 1:25; 1 Tim 4:15)13 so that it has become known throughout the whole imperial guard[6] and to all the rest that my imprisonment is for Christ. (Luk 21:13; Apg 28:30; Fil 1:7; 2 Tim 2:9)14 And most of the brothers, having become confident in the Lord by my imprisonment, are much more bold to speak the word[7] without fear. (Apg 4:31)15 Some indeed preach Christ from envy and rivalry, but others from good will. (2 Kor 11:13)16 The latter do it out of love, knowing that I am put here for the defense of the gospel. (1 Kor 9:17; Fil 1:7)17 The former proclaim Christ out of selfish ambition, not sincerely but thinking to afflict me in my imprisonment. (Fil 2:3; Jak 3:14)18 What then? Only that in every way, whether in pretense or in truth, Christ is proclaimed, and in that I rejoice. Yes, and I will rejoice,19 for I know that through your prayers and the help of the Spirit of Jesus Christ this will turn out for my deliverance, (Apg 16:7; 2 Kor 1:11; Gal 3:5)20 as it is my eager expectation and hope that I will not be at all ashamed, but that with full courage now as always Christ will be honored in my body, whether by life or by death. (Joel 2:27; Apg 4:13; Rom 5:5; Rom 14:8; 1 Kor 6:20; 2 Tim 2:15)21 For to me to live is Christ, and to die is gain. (Gal 2:20)22 If I am to live in the flesh, that means fruitful labor for me. Yet which I shall choose I cannot tell.23 I am hard pressed between the two. My desire is to depart and be with Christ, for that is far better. (Joh 12:26; 2 Kor 5:8; 2 Tim 4:6)24 But to remain in the flesh is more necessary on your account.25 Convinced of this, I know that I will remain and continue with you all, for your progress and joy in the faith, (Apg 20:25; Rom 15:13; Fil 1:12; Fil 2:24)26 so that in me you may have ample cause to glory in Christ Jesus, because of my coming to you again. (2 Kor 1:14)27 Only let your manner of life be worthy[8] of the gospel of Christ, so that whether I come and see you or am absent, I may hear of you that you are standing firm in one spirit, with one mind striving side by side for the faith of the gospel, (1 Kor 1:10; 1 Kor 16:13; Ef 4:1; Fil 2:2; Fil 3:20; Jud 1:3)28 and not frightened in anything by your opponents. This is a clear sign to them of their destruction, but of your salvation, and that from God. (Apg 14:22; 2 Thess 1:5)29 For it has been granted to you that for the sake of Christ you should not only believe in him but also suffer for his sake, (Matt 5:12; Fil 1:28)30 engaged in the same conflict that you saw I had and now hear that I still have. (Apg 16:19; Kol 1:29; Kol 2:1; 1 Thess 2:2; 1 Tim 6:12; 2 Tim 4:7; Heb 10:32)