Domarboken 1

Nya Levande Bibeln

1 När Josua hade dött vände sig Israels folk till Herren för att få råd av honom och frågade: "Vilken av våra stammar ska först gå ut i striden mot kananeerna?"2 Herren svarade: "Judas stam ska gå först, och jag ska låta dem vinna en stor seger."3 Då bad ledarna i Judas stam Simeons stam att hjälpa dem. "Strid med oss mot kananeerna så ska vi hjälpa er att inta ert område", sa de. Simeons armé följde alltså med Juda.4-6 Herren hjälpte dem att besegra kananeerna och perisseerna, och 10.000 man blev slagna vid Besek. Det var där de stötte på Adoni-Besek. Han flydde, men Israels armé förföljde honom och tog honom till fånga och högg av honom tummar och stortår.7 "Sjuttio kungar med avhuggna tummar och stortår har ätit av smulorna från mitt bord!" sa kung Adoni-Besek. "Nu har Gud betalat tillbaka det jag gjort mot dem." Man förde honom sedan till Jerusalem, där han dog.8 Därefter anföll Juda Jerusalem och intog det. Man dödade alla och satte eld på staden.9 Sedan vände sig Judas män mot de kananeer som bodde i berglandskapen, i Negev och på kustslätten.10 De ryckte fram mot kananeerna i Hebron, tidigare kallat Kirjat-Arba, och besegrade Sesai, Ahiman och Talmai.11 Därifrån tågade de mot staden Debir, som förut kallades Kirjat-Sefer.12 "Vem vill leda anfallet mot Debir?" frågade Kaleb. "Den som intar staden ska få min dotter Aksa till hustru!"13 Otniel, son till Kalebs yngre bror Kenas, intog staden och Kaleb gav sin dotter Aksa till honom.14 En dag när hon kom till Otniel uppmanade hon honom ivrigt att begära ett stycke mark av sin far. När hon satt av från sin åsna frågade Kaleb henne: "Är det något du önskar?"15 Hon svarade: "Du har varit så vänlig och gett mig land i Negev, men skulle du kunna ge oss några vattenkällor också? "Då gav Kaleb henne de övre och de nedre källorna.16 När Judas stam drog in i sitt nya land i Juda öken, söder om Arad, följde ättlingarna till Moses svärfar, kaineerna, med dem. De lämnade sina hem i Jeriko, "Palmstaden", och bosatte sig på Judas område.17 Därefter förenade sig Judas armé med Simeons. De stred mot kananeerna vid staden Sefat och dödade dess invånare. Därför kallas staden Horma, som betyder sönderslagen.18 Judas armé intog också städerna Gasa, Askelon och Ekron med omkringliggande byar.19 Herren hjälpte Juda att inta hela bergsbygden, men folket som bodde i dalen kunde de inte besegra, för de hade stridsvagnar av järn.20 Kaleb fick staden Hebron, som Herren hade lovat genom Mose, och han drev bort stadens invånare, som var ättlingar till Anaks tre söner.21 Benjamins stam misslyckades med att jaga iväg jebuseerna som bodde i Jerusalem, och därför bor dessa kvar bland israeliterna än idag.22-23 Josefs stam anföll staden Betel, som förut hette Lus, och Herren var med dem. Först sände de ut spejare,24 som tillfångatog en man som var på väg ut ur staden. De lovade att skona honom och hans familj om han visade dem hur de skulle ta sig in i staden.25 Han hjälpte dem, och de dödade alla invånarna utom mannen och hans familj.26 Han flyttade senare till Syrien och byggde upp en stad där, som också fick namnet Lus, vilket den fortfarande heter.27 Manasses stam lyckades inte driva bort det folk som bodde i Bet-Sean, Taanak, Dor, Jibleam och Megiddo med kringliggande orter. Kananeerna hade nämligen föresatt sig att bli kvar i landet.28 När sedan israeliterna blev starkare lät de kananeerna arbeta som slavar men tvingade dem aldrig att lämna landet.29 På samma sätt förhöll det sig med kananeerna som levde i Geser. De bodde kvar bland folket i Efraims stam.30 Sebulons stam lyckades inte driva bort kananeerna i Kitron och Nahalol men gjorde dem till slavar.31-32 Inte heller drev Asers stam ut invånarna från Acko, Sidon, Alab, Aksib, Helba, Afik och Rehob. Israeliterna bodde alltså bland de kananeer som redan fanns i landet när de kom dit.33 Naftalis stam drev inte heller bort invånarna från Bet-Semes eller från Bet-Anat. De fick bo kvar men blev israeliternas slavar.34 Amoreerna tvingade Dans stam tillbaka till bergsbygden och hindrade dem från att komma ner i dalen.35 Amoreerna lyckades också till en början hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Saalbim, men när Josefs stam senare växte i styrka gjorde man dem till slavar.36 Amoreernas område började vid Skorpionhöjden, sträckte sig till en plats som kallas Klippan och fortsatte därifrån vidare uppåt.

Domarboken 1

English Standard Version

1 After the death of Joshua, the people of Israel inquired of the Lord, “Who shall go up first for us against the Canaanites, to fight against them?” (4 Mos 27:21; Dom 20:18; 1 Sam 22:10; 2 Sam 2:1)2 The Lord said, “Judah shall go up; behold, I have given the land into his hand.”3 And Judah said to Simeon his brother, “Come up with me into the territory allotted to me, that we may fight against the Canaanites. And I likewise will go with you into the territory allotted to you.” So Simeon went with him. (Dom 1:17)4 Then Judah went up and the Lord gave the Canaanites and the Perizzites into their hand, and they defeated 10,000 of them at Bezek.5 They found Adoni-bezek at Bezek and fought against him and defeated the Canaanites and the Perizzites.6 Adoni-bezek fled, but they pursued him and caught him and cut off his thumbs and his big toes.7 And Adoni-bezek said, “Seventy kings with their thumbs and their big toes cut off used to pick up scraps under my table. As I have done, so God has repaid me.” And they brought him to Jerusalem, and he died there. (3 Mos 24:19; 1 Sam 15:33; Luk 16:21)8 And the men of Judah fought against Jerusalem and captured it and struck it with the edge of the sword and set the city on fire. (Jos 15:63)9 And afterward the men of Judah went down to fight against the Canaanites who lived in the hill country, in the Negeb, and in the lowland. (Jos 9:1; Jos 11:2; Jos 11:16; Jos 12:8)10 And Judah went against the Canaanites who lived in Hebron (now the name of Hebron was formerly Kiriath-arba), and they defeated Sheshai and Ahiman and Talmai. (4 Mos 13:22; Jos 14:15; Jos 15:13; Jos 15:14)11 From there they went against the inhabitants of Debir. The name of Debir was formerly Kiriath-sepher.12 And Caleb said, “He who attacks Kiriath-sepher and captures it, I will give him Achsah my daughter for a wife.”13 And Othniel the son of Kenaz, Caleb’s younger brother, captured it. And he gave him Achsah his daughter for a wife. (Dom 3:9)14 When she came to him, she urged him to ask her father for a field. And she dismounted from her donkey, and Caleb said to her, “What do you want?”15 She said to him, “Give me a blessing. Since you have set me in the land of the Negeb, give me also springs of water.” And Caleb gave her the upper springs and the lower springs.16 And the descendants of the Kenite, Moses’ father-in-law, went up with the people of Judah from the city of palms into the wilderness of Judah, which lies in the Negeb near Arad, and they went and settled with the people. (4 Mos 10:29; 4 Mos 21:1; 5 Mos 34:3; Dom 4:11; Dom 4:17; 1 Sam 15:6)17 And Judah went with Simeon his brother, and they defeated the Canaanites who inhabited Zephath and devoted it to destruction. So the name of the city was called Hormah.[1] (4 Mos 21:3; Dom 1:3)18 Judah also captured Gaza with its territory, and Ashkelon with its territory, and Ekron with its territory. (Jos 11:22; Dom 3:3)19 And the Lord was with Judah, and he took possession of the hill country, but he could not drive out the inhabitants of the plain because they had chariots of iron. (Jos 17:16; Jos 17:18; Dom 1:9; Dom 1:17)20 And Hebron was given to Caleb, as Moses had said. And he drove out from it the three sons of Anak. (4 Mos 14:24; 5 Mos 1:36; Jos 14:9; Jos 14:13; Jos 15:13; Dom 1:10)21 But the people of Benjamin did not drive out the Jebusites who lived in Jerusalem, so the Jebusites have lived with the people of Benjamin in Jerusalem to this day. (Jos 15:63)22 The house of Joseph also went up against Bethel, and the Lord was with them. (Dom 1:19)23 And the house of Joseph scouted out Bethel. (Now the name of the city was formerly Luz.) (1 Mos 28:19; 1 Mos 35:6; 1 Mos 48:3; Jos 18:13)24 And the spies saw a man coming out of the city, and they said to him, “Please show us the way into the city, and we will deal kindly with you.” (Jos 2:12; Jos 2:14)25 And he showed them the way into the city. And they struck the city with the edge of the sword, but they let the man and all his family go.26 And the man went to the land of the Hittites and built a city and called its name Luz. That is its name to this day. (Jos 1:4)27 Manasseh did not drive out the inhabitants of Beth-shean and its villages, or Taanach and its villages, or the inhabitants of Dor and its villages, or the inhabitants of Ibleam and its villages, or the inhabitants of Megiddo and its villages, for the Canaanites persisted in dwelling in that land. (Jos 17:11)28 When Israel grew strong, they put the Canaanites to forced labor, but did not drive them out completely.29 And Ephraim did not drive out the Canaanites who lived in Gezer, so the Canaanites lived in Gezer among them. (Jos 16:10; 1 Kung 9:16)30 Zebulun did not drive out the inhabitants of Kitron, or the inhabitants of Nahalol, so the Canaanites lived among them, but became subject to forced labor. (Jos 19:15; Jos 21:35)31 Asher did not drive out the inhabitants of Acco, or the inhabitants of Sidon or of Ahlab or of Achzib or of Helbah or of Aphik or of Rehob, (Jos 19:24)32 so the Asherites lived among the Canaanites, the inhabitants of the land, for they did not drive them out.33 Naphtali did not drive out the inhabitants of Beth-shemesh, or the inhabitants of Beth-anath, so they lived among the Canaanites, the inhabitants of the land. Nevertheless, the inhabitants of Beth-shemesh and of Beth-anath became subject to forced labor for them. (Jos 19:32)34 The Amorites pressed the people of Dan back into the hill country, for they did not allow them to come down to the plain. (Jos 19:47)35 The Amorites persisted in dwelling in Mount Heres, in Aijalon, and in Shaalbim, but the hand of the house of Joseph rested heavily on them, and they became subject to forced labor. (Jos 19:42)36 And the border of the Amorites ran from the ascent of Akrabbim, from Sela and upward. (4 Mos 34:4; Jos 15:3)