Paulus ber att få dömas vid den kejserliga domstolen
1Tre dagar efter att Festus hade kommit till Caesarea för att börja sin tjänst som landshövding reste han till Jerusalem.2Där blev han uppsökt av översteprästerna och några högt uppsatta judar, som på nytt tog upp sina anklagelser mot Paulus.3De bad också att Festus skulle visa sin godhet mot judarna genom att låta Paulus föras tillbaka till Jerusalem. (Deras egentliga plan var att överfalla och döda Paulus på vägen.)4Men Festus svarade dem, att Paulus satt i fängelse i Caesarea, och att han själv snart skulle återvända dit.5”Därför”, fortsatte han, ”måste era ledare följa med mig dit för att anklaga honom, om han nu har gjort något ont.”6Drygt en vecka senare återvände Festus till Caesarea, och följande dag satte han sig på domarsätet och befallde att Paulus skulle föras in.7När Paulus sedan kom in omringades han av de judar som hade kommit dit från Jerusalem, och de kastade fram många allvarliga anklagelser mot honom, utan att kunna bevisa en enda av dem.8Men Paulus nekade till allt och sa: ”Jag har inte brutit mot den judiska lagen[1] eller gjort något brottsligt mot templet eller talat illa om den romerska kejsaren.”9Då frågade Festus, som ville hålla sig väl med judarna: ”Är du villig att resa till Jerusalem och låta dig dömas av mig där?”10”Nej!”svarade Paulus. ”Jag är romersk medborgare och därför är det här i den romerska domstolen som jag ska dömas. Jag har inte gjort något ont mot judarna, det vet du mycket väl.11Om jag har gjort något som förtjänar döden, så är jag beredd att dö. Men om jag är oskyldig, så har varken du eller någon annan rätt att överlämna mig åt de här männen, så att de kan döda mig. Jag ber att få bli dömd vid den kejserliga domstolen i Rom.”12Festus diskuterade då detta med sina rådgivare och svarade sedan: ”Du har bett om att få bli dömd vid den kejserliga domstolen, därför ska du också få resa dit.”13Några dagar senare kom kung Agrippa och Berenike[2] till Caesarea för ett artighetsbesök hos den nya landshövdingen.14De stannade i flera dagar, och Festus passade då på att ta upp fallet Paulus med kungen. Han sa: ”Det finns en fånge här som heter Paulus, och som Felix lämnade kvar åt mig.15När jag var i Jerusalem kom de judiska översteprästerna och folkets ledare till mig med en anklagelse mot honom, och de bad mig se till att han blev dömd.16Men jag sa att romarna inte har för sed att lämna ut en man förrän han har ställts inför rätta och har fått möjlighet att möta sina anklagare och försvara sig.17När de judiska ledarna sedan kom hit till Caesarea utlyste jag rättegången redan nästa dag och befallde att Paulus skulle föras in.18Men anklagelserna mot honom var inte alls vad jag hade väntat mig.19De gällde bara några stridsfrågor inom deras egen religion och en som hette Jesus, som är död, men som Paulus påstår lever!20Jag blev förbryllad och visste inte hur jag skulle handla i ett sådant fall, så jag frågade Paulus om han var villig att resa ner till Jerusalem och stå inför rätta där.21Men Paulus bad istället att få stanna här och sedan bli dömd vid den kejserliga domstolen, och därför har jag gett order om att han ska sitta här i fängelset tills jag kan sända honom till Rom.”22Då sa kung Agrippa: ”Jag skulle själv vilja höra den där mannen.” Och Festus svarade: ”Det ska vi ordna. Du ska få träffa honom redan imorgon!”
Paulus försvarstal inför kung Agrippa
23Nästa dag kom alltså kung Agrippa och Berenike i full prakt till domsalen tillsammans med höga officerare och stadens ledande män. Festus gav order om att Paulus skulle föras in,24och sa sedan: ”Kung Agrippa, och alla andra som samlats här idag. Det här är den man som judarna både här och i Jerusalem vill straffa med döden.25Enligt min uppfattning har han inte gjort något som förtjänar dödsstraff. Men han har bett att få bli dömd vid den kejserliga domstolen, och därför har jag beslutat att sända honom dit.26Vad jag ska skriva om honom till min härskare kejsaren vet jag däremot inte, eftersom det inte finns några verkliga anklagelser mot honom. Därför har jag fört fram honom inför er alla och särskilt inför dig, kung Agrippa, så att du kan fråga ut honom och sedan tala om för mig vad jag ska skriva.27Det verkar ju inte rimligt att sända en fånge till den kejserliga domstolen, utan att ha något att anklaga honom för!”
Apostlagärningarna 25
English Standard Version
Paul Appeals to Caesar
1Now three days after Festus had arrived in the province, he went up to Jerusalem from Caesarea. (Apg 23:34)2And the chief priests and the principal men of the Jews laid out their case against Paul, and they urged him, (Apg 25:15)3asking as a favor against Paul[1] that he summon him to Jerusalem—because they were planning an ambush to kill him on the way. (Apg 9:24)4Festus replied that Paul was being kept at Caesarea and that he himself intended to go there shortly.5“So,” said he, “let the men of authority among you go down with me, and if there is anything wrong about the man, let them bring charges against him.”6After he stayed among them not more than eight or ten days, he went down to Caesarea. And the next day he took his seat on the tribunal and ordered Paul to be brought. (Matt 27:19; Apg 25:10; Apg 25:17)7When he had arrived, the Jews who had come down from Jerusalem stood around him, bringing many and serious charges against him that they could not prove. (Apg 24:13)8Paul argued in his defense, “Neither against the law of the Jews, nor against the temple, nor against Caesar have I committed any offense.” (Joh 7:19; Joh 19:7; Joh 19:12; Apg 6:13; Apg 24:12; Apg 28:17)9But Festus, wishing to do the Jews a favor, said to Paul, “Do you wish to go up to Jerusalem and there be tried on these charges before me?” (Apg 24:27)10But Paul said, “I am standing before Caesar’s tribunal, where I ought to be tried. To the Jews I have done no wrong, as you yourself know very well. (Apg 25:6; Apg 25:17)11If then I am a wrongdoer and have committed anything for which I deserve to die, I do not seek to escape death. But if there is nothing to their charges against me, no one can give me up to them. I appeal to Caesar.” (Apg 26:32; Apg 28:19)12Then Festus, when he had conferred with his council, answered, “To Caesar you have appealed; to Caesar you shall go.”
Paul Before Agrippa and Bernice
13Now when some days had passed, Agrippa the king and Bernice arrived at Caesarea and greeted Festus.14And as they stayed there many days, Festus laid Paul’s case before the king, saying, “There is a man left prisoner by Felix, (Apg 24:27)15and when I was at Jerusalem, the chief priests and the elders of the Jews laid out their case against him, asking for a sentence of condemnation against him. (Apg 25:2)16I answered them that it was not the custom of the Romans to give up anyone before the accused met the accusers face to face and had opportunity to make his defense concerning the charge laid against him. (Joh 7:51; Apg 23:30; Apg 25:4)17So when they came together here, I made no delay, but on the next day took my seat on the tribunal and ordered the man to be brought. (Apg 25:6; Apg 25:7; Apg 25:10; Apg 25:24)18When the accusers stood up, they brought no charge in his case of such evils as I supposed.19Rather they had certain points of dispute with him about their own religion and about a certain Jesus, who was dead, but whom Paul asserted to be alive. (Apg 17:18; Apg 18:15; Apg 23:29)20Being at a loss how to investigate these questions, I asked whether he wanted to go to Jerusalem and be tried there regarding them. (Apg 25:9)21But when Paul had appealed to be kept in custody for the decision of the emperor, I ordered him to be held until I could send him to Caesar.” (Apg 25:11; Apg 25:25)22Then Agrippa said to Festus, “I would like to hear the man myself.” “Tomorrow,” said he, “you will hear him.” (Apg 9:15)23So on the next day Agrippa and Bernice came with great pomp, and they entered the audience hall with the military tribunes and the prominent men of the city. Then, at the command of Festus, Paul was brought in. (Apg 25:13; Apg 26:30)24And Festus said, “King Agrippa and all who are present with us, you see this man about whom the whole Jewish people petitioned me, both in Jerusalem and here, shouting that he ought not to live any longer. (Apg 22:22; Apg 25:2; Apg 25:7)25But I found that he had done nothing deserving death. And as he himself appealed to the emperor, I decided to go ahead and send him. (Apg 23:29; Apg 25:11; Apg 25:21)26But I have nothing definite to write to my lord about him. Therefore I have brought him before you all, and especially before you, King Agrippa, so that, after we have examined him, I may have something to write.27For it seems to me unreasonable, in sending a prisoner, not to indicate the charges against him.”