1Snart fick Moses svärfar Jetro, prästen i Midjan, höra talas om alla de underbara saker som Herren hade gjort för sitt folk och för Mose, och hur Herren hade fört dem ut ur Egypten.2Då tog Jetro med sig Moses hustru Sippora, som denne tidigare hade skickat hem,3och Moses söner Gersom och Elieser. Gersom betyder "främling", för Mose hade sagt vid hans födelse: "Jag har vandrat omkring i ett främmande land."4Elieser betyder "Gud är min hjälp". När han föddes sa Mose: "Mina förfäders Gud har varit min hjälpare och räddat mig undan Faraos svärd."5-6De hann upp israeliterna när Mose och folket hade slagit läger vid berget Sinai."Din svärfar Jetro har kommit för att hälsa på dig", sa man till Mose. "Han har med sig din fru och era två pojkar."7Då gick Mose ut för att träffa sin svärfar, och han hälsade mycket hjärtligt på honom. Sedan gick de in i Moses tält för att fortsätta samtalet.8Mose berättade för sin svärfar om allt som hade hänt och vad Herren hade gjort mot Farao och egyptierna för att befria Israel. Han berättade också om alla de problem som de stött på under vägen och om hur Herren hade hjälpt dem i allt.9Jetro blev mycket glad när han fick höra om allt som Herren hade gjort för Israel och hur han hade hjälpt dem att komma ut ur Egypten.10"Lovad vare Herren", sa Jetro, "han som har räddat er från egyptierna och Farao och bevarat Israel.11Nu förstår jag att Herren är större än alla andra gudar, eftersom han har kunnat befria sitt folk från de stolta och grymma egyptierna."12Jetro offrade till Gud, och sedan kom Aron och ledarna i Israel för att träffa honom, och allesammans deltog de i offermåltiden inför Gud.
Jetro ger Mose ett vist råd
13Dagen därpå satte sig Mose ner för att tjäna som folkets domare, och från morgonen ända till sena kvällen kom människor till honom för att lägga fram sina problem.14När Moses svärfar såg hur mycket av hans tid som gick åt till detta sa han: "Varför försöker du klara av allt det här själv? De får ju stå och vänta hela dagen på att få hjälp."15-16"Jo, därför att folket kommer till mig med sina delade meningar och vill veta vad som är Guds vilja", svarade Mose sin svärfar. "Jag är deras domare och avgör vem som har rätt och vem som har fel, och så undervisar jag dem om Guds lagar och tillämpar dem i deras fall."17"Det där är inte bra!" förklarade svärfadern.18"Du sliter ut dig själv, och folket blir uttröttat. Det är alldeles för mycket för dig att sköta själv.19-20Nu ska jag ge dig ett gott råd, och Herren kommer att välsigna dig: Du ska vara folkets representant inför Gud och lägga fram deras ärenden inför honom. Sedan ska du tala om hans svar för dem och undervisa dem om Guds lagar och vilka principer man ska följa i livet.21Sedan ska du försöka få tag i lämpliga män, som är ärliga och pålitliga och som inte tar emot mutor. Dem ska du utse till domare, somliga för tusen personer, andra för hundra, andra för femtio och andra för tio personer.22Låt dessa vara ansvariga domare för folket. Om det är något som är mycket betydelsefullt eller komplicerat, så kan de komma till dig med det, men alla mindre frågor ska de själva ta hand om. Det blir lättare för dig om ni hjälps åt.23Om du följer det här rådet, och Herren går med på det, kan du bättre klara av uppgiften att vara folkets ledare, och då kommer det också att vara frid och harmoni i lägret."24Mose lyssnade till sin svärfars råd och följde hans förslag.25Han valde ut dugliga män från hela Israel och satte dem till ledare över folket, över tusen, hundra, femtio eller tio.26De skulle alltid finnas till hands för att skipa rättvisa. De svårare fallen förde de fram inför Mose, men allt annat tog de själva hand om.27Moses svärfar återvände så småningom tillbaka till sitt land.
2 Mosebok 18
English Standard Version
Jethro’s Advice
1Jethro, the priest of Midian, Moses’ father-in-law, heard of all that God had done for Moses and for Israel his people, how the Lord had brought Israel out of Egypt. (2 Mos 2:16; 2 Mos 2:18; 2 Mos 18:12)2Now Jethro, Moses’ father-in-law, had taken Zipporah, Moses’ wife, after he had sent her home,3along with her two sons. The name of the one was Gershom (for he said, “I have been a sojourner[1] in a foreign land”), (2 Mos 2:22; 2 Mos 4:20; Ps 39:12; Apg 7:29; Heb 11:13)4and the name of the other, Eliezer[2] (for he said, “The God of my father was my help, and delivered me from the sword of Pharaoh”).5Jethro, Moses’ father-in-law, came with his sons and his wife to Moses in the wilderness where he was encamped at the mountain of God. (2 Mos 3:1)6And when he sent word to Moses, “I,[3] your father-in-law Jethro, am coming to you with your wife and her two sons with her,”7Moses went out to meet his father-in-law and bowed down and kissed him. And they asked each other of their welfare and went into the tent. (1 Mos 14:17; 1 Mos 18:2; 1 Mos 19:1; 1 Mos 29:13; 1 Mos 33:4; 2 Sam 19:39; 1 Kung 2:19)8Then Moses told his father-in-law all that the Lord had done to Pharaoh and to the Egyptians for Israel’s sake, all the hardship that had come upon them in the way, and how the Lord had delivered them. (Neh 9:9; Ps 78:12; Ps 78:42; Ps 106:7)9And Jethro rejoiced for all the good that the Lord had done to Israel, in that he had delivered them out of the hand of the Egyptians.10Jethro said, “Blessed be the Lord, who has delivered you out of the hand of the Egyptians and out of the hand of Pharaoh and has delivered the people from under the hand of the Egyptians. (1 Mos 14:20; 2 Sam 18:28; Luk 1:68)11Now I know that the Lord is greater than all gods, because in this affair they dealt arrogantly with the people.”[4] (1 Krön 16:25; 2 Krön 2:5; Neh 9:10; Ps 95:3; Ps 97:9; Ps 119:21; Ps 135:5; Dan 4:37; Luk 1:51)12And Jethro, Moses’ father-in-law, brought a burnt offering and sacrifices to God; and Aaron came with all the elders of Israel to eat bread with Moses’ father-in-law before God. (1 Mos 31:54; 2 Mos 24:11; 5 Mos 12:7; 5 Mos 14:26; 1 Krön 29:22)13The next day Moses sat to judge the people, and the people stood around Moses from morning till evening.14When Moses’ father-in-law saw all that he was doing for the people, he said, “What is this that you are doing for the people? Why do you sit alone, and all the people stand around you from morning till evening?”15And Moses said to his father-in-law, “Because the people come to me to inquire of God; (3 Mos 24:12; 4 Mos 15:34)16when they have a dispute, they come to me and I decide between one person and another, and I make them know the statutes of God and his laws.” (2 Mos 24:14; 5 Mos 4:5; 5 Mos 5:1; 5 Mos 17:8; 2 Sam 15:2; 1 Kor 6:1)17Moses’ father-in-law said to him, “What you are doing is not good.18You and the people with you will certainly wear yourselves out, for the thing is too heavy for you. You are not able to do it alone. (4 Mos 11:14; 4 Mos 11:17; 5 Mos 1:9; 5 Mos 1:12)19Now obey my voice; I will give you advice, and God be with you! You shall represent the people before God and bring their cases to God, (2 Mos 4:16; 2 Mos 20:19; 4 Mos 27:5; 5 Mos 5:5)20and you shall warn them about the statutes and the laws, and make them know the way in which they must walk and what they must do. (5 Mos 1:18; Ps 143:8)21Moreover, look for able men from all the people, men who fear God, who are trustworthy and hate a bribe, and place such men over the people as chiefs of thousands, of hundreds, of fifties, and of tens. (5 Mos 1:15; 5 Mos 16:18; 2 Krön 19:5; Apg 6:3)22And let them judge the people at all times. Every great matter they shall bring to you, but any small matter they shall decide themselves. So it will be easier for you, and they will bear the burden with you. (2 Mos 18:26; 3 Mos 24:11; 4 Mos 11:17; 4 Mos 15:33; 4 Mos 27:2; 4 Mos 36:1; 5 Mos 1:17; 5 Mos 17:8)23If you do this, God will direct you, you will be able to endure, and all this people also will go to their place in peace.” (2 Mos 18:18)24So Moses listened to the voice of his father-in-law and did all that he had said.25Moses chose able men out of all Israel and made them heads over the people, chiefs of thousands, of hundreds, of fifties, and of tens. (5 Mos 1:15)26And they judged the people at all times. Any hard case they brought to Moses, but any small matter they decided themselves. (2 Mos 18:22)27Then Moses let his father-in-law depart, and he went away to his own country. (4 Mos 10:29)