1Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, så länge det fanns risk för att mitt besök skulle göra er ledsna igen.2Jag ville ju dessutom själv bli glad över att få träffa er igen. Och om jag först hade gjort er ledsna, hur skulle ni då kunna göra mig glad?3Därför skrev jag ett brev istället, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli besviken över er. Ni är ju egentligen min stora glädje, och jag är säker på att ni vill göra mig glad.4Jag var oerhört nedtryckt och bedrövad när jag skrev till er, och tårarna rann. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara visa hur mycket jag älskar er.
Förlåt den som har syndat
5Den man jag skrev om har inte gjort mig ledsen personligen. Nej, det är alla er i församlingen som han har bedrövat genom sitt sätt att handla. Det är väl ingen överdrift att säga?6Men nu har han blivit tillräckligt straffad, eftersom ni nästan allihop var eniga i er dom mot honom.7Nu är det istället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad.8Se därför till att ni visar honom all den kärlek ni kan.9I mitt förra brev skrev jag att ni skulle straffa mannen. Och det skrev jag också för att se om ni tänkte följa mina råd.10Men nu vill jag att ni slutar straffa honom. Om ni förlåter honom, så gör jag det också, ifall jag nu har något att förlåta honom för. Kristus har ju befallt oss att förlåta och vill att vi ska leva i harmoni med varandra.11Gör vi inte det, kan Satan överlista oss. Och vad han är ute efter det vet vi.
Paulus besök i Troas och Makedonien
12När jag kom till staden Troas för att sprida det glada budskapet om Herren Jesus Kristus, gav Herren mig många möjligheter att tala till människor.13Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom min medarbetare Titus fortfarande inte hade kommit med någon rapport från er.[1] Därför tog jag farväl av de troende och reste vidare hit till Makedonien.
Paulus uppdrag
14-16Jag tackar Gud, som har vunnit seger genom det som Kristus gjorde, och som har gjort mig till sin slav. Jag får nu gå med i hans triumftåg över världen, för att sprida det glada budskapet om Kristus till alla människor. Mitt arbete är som en välluktande rökelsedoft som offras till Gud. Till hans ära sprider jag doften om Kristus till alla människor. Och för de människor som tror på budskapet och blir räddade, är det en doft som ger liv. Men för dem som inte tror på budskapet och därför går evigt förlorade, är det en doft som påminner om att Gud ska straffa dem med döden.[2]Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete?17-22Jo, bara den som har gemenskap med Kristus, är sänd av Gud och är ansvarig inför honom. Och ni vet att jag tillhör den kategorin. Jag är inte som vissa andra, som sprider budskapet för att tjäna pengar.23Gud själv kan intyga att det jag nu säger är sant: det enda skälet till att jag inte besökte er som jag tidigare tänkt, var att jag inte ville komma för att skälla på er.24Men se inte mig och mina medarbetare som några som vill styra över hur ni ska tro. Nej, vi vill bara hjälpa er att vara glada över den tro på Jesus ni redan har. Det är ju den som gör er starka.
2 Korinthierbrevet 2
English Standard Version
1For I made up my mind not to make another painful visit to you. (2 Kor 1:23; 2 Kor 12:20; 2 Kor 13:10)2For if I cause you pain, who is there to make me glad but the one whom I have pained? (2 Kor 7:8)3And I wrote as I did, so that when I came I might not suffer pain from those who should have made me rejoice, for I felt sure of all of you, that my joy would be the joy of you all. (2 Kor 7:16; 2 Kor 8:22; Gal 5:10; 2 Thess 3:4)4For I wrote to you out of much affliction and anguish of heart and with many tears, not to cause you pain but to let you know the abundant love that I have for you. (Apg 20:19; 2 Kor 7:8; 2 Kor 7:12)
Forgive the Sinner
5Now if anyone has caused pain, he has caused it not to me, but in some measure—not to put it too severely—to all of you. (1 Kor 5:1; 2 Kor 1:14; Gal 4:12)6For such a one, this punishment by the majority is enough, (1 Kor 5:4; 2 Kor 7:11)7so you should rather turn to forgive and comfort him, or he may be overwhelmed by excessive sorrow. (Gal 6:1; Ef 4:32)8So I beg you to reaffirm your love for him.9For this is why I wrote, that I might test you and know whether you are obedient in everything. (2 Kor 7:15; 2 Kor 10:6; Fil 2:22)10Anyone whom you forgive, I also forgive. Indeed, what I have forgiven, if I have forgiven anything, has been for your sake in the presence of Christ,11so that we would not be outwitted by Satan; for we are not ignorant of his designs. (1 Pet 5:8)
Triumph in Christ
12When I came to Troas to preach the gospel of Christ, even though a door was opened for me in the Lord, (Apg 14:27; Apg 16:8; Apg 20:6)13my spirit was not at rest because I did not find my brother Titus there. So I took leave of them and went on to Macedonia. (2 Kor 7:5)14But thanks be to God, who in Christ always leads us in triumphal procession, and through us spreads the fragrance of the knowledge of him everywhere. (Höga v 1:3; Rom 6:17; 2 Kor 8:16; 2 Kor 9:15; Ef 5:2; Fil 4:18; Kol 2:15)15For we are the aroma of Christ to God among those who are being saved and among those who are perishing, (1 Kor 1:18; 2 Kor 4:3)16to one a fragrance from death to death, to the other a fragrance from life to life. Who is sufficient for these things? (Luk 2:34; Joh 9:39; 2 Kor 3:5; 1 Pet 2:7)17For we are not, like so many, peddlers of God’s word, but as men of sincerity, as commissioned by God, in the sight of God we speak in Christ.