1 Samuelsboken 22

Nya Levande Bibeln

1 David lämnade Gat och flydde till Adullams grotta, där hans bröder och andra släktingar snart förenade sig med honom.2 Men också andra började komma, människor i svårigheter, skuldsatta och allmänt missnöjda. Tillsammans var det omkring fyrahundra män som samlades omkring David.3 David fortsatte till Mispe i Moab och frågade kungen där: "Kan mina föräldrar få stanna här under ditt beskydd, tills jag vet vad Gud vill göra för mig?"4 Davids föräldrar blev kvar i Moab under hela tiden som han bodde i grottan.5 En dag sa profeten Gad till David att han skulle lämna grottan och bege sig till Juda land. David gjorde som han sa och kom till Heretskogen.6 Nyheten om hans ankomst nådde snart Saul. Han var i Gibea vid det tillfället och satt under en ek med sitt spjut i handen, omgiven av sina medarbetare.7 "Lyssna nu, ni Benjamins män!" utbrast Saul, när han hörde nyheterna. "Har David lovat er åkrar och vingårdar och befälsposter i sin armé?8 Är det därför som ni är emot mig? Inte en enda av er har någonsin talat om för mig att min egen son står på Davids sida. Ni sörjer inte ens för min skull. Tänk på det! Min egen son uppmanar David att komma och döda mig."9-10 Då talade edomiten Doeg som stod där med Sauls män. "När jag var i Nob såg jag David tala med prästen Ahimelek. Ahimelek frågade Herren om vägledning för David och gav honom sedan proviant och filisteen Goljats svärd."11-12 Kung Saul skickade omedelbart efter Ahimelek och hela hans familj och alla prästerna i Nob. När de kom dit sa Saul till dem: "Lyssna på mig, Ahitubs son!""Ja, herre", svarade Ahimelek.13 "Varför har du och David sammansvurit er mot mig?" frågade Saul. "Varför gav du honom mat och ett svärd och frågade Gud för hans räkning? Varför har du hjälpt honom att göra uppror mot mig och planerat att döda mig?"14 "Men finns det någon bland alla dina tjänare som är så trogen som din svärson David?" svarade Ahimelek. "Han är ju befälhavare över din livvakt och en högt ärad medlem av ditt eget hushåll!15 Och det här var verkligen inte första gången jag rådgjorde med Gud för hans skull! Det är orättvist av dig att anklaga mig och min familj för denna sak, för vi känner inte till någon sammansvärjning."16 "Du ska dö, Ahimelek, tillsammans med hela din familj!" skrek kungen.17 Sedan sa han till sina livvakter: "Döda prästerna, för de har gaddat sig samman med David. De visste att han flydde bort och var på flykt undan mig, men de berättade det inte för mig!"Men soldaterna vägrade döda prästerna.18 "Då får du göra det", sa kungen till Doeg. Doeg gjorde som kungen befallde och dödade den dagen åttiofem präster, alla iklädda sina prästkläder.19 Sedan gick han till prästernas stad Nob och dödade alla där, män, kvinnor, barn och spädbarn och oxar, åsnor och får.20 Bara en av Ahimeleks söner, som hette Ebjatar, undkom. Han flydde till David.21 När Ebjatar berättade för David vad Saul hade gjort,22 utropade David: "Jag förstod det! När jag såg Doeg här, visste jag att han skulle förråda mig. Nu är jag orsak till att hela din fars familj har dödats.23 Stanna nu här tillsammans med mig. Här är du säker. Han som vill döda dig är ute efter mig också."

1 Samuelsboken 22

English Standard Version

1 David departed from there and escaped to the cave of Adullam. And when his brothers and all his father’s house heard it, they went down there to him. (2 Sam 23:13; 1 Krön 11:15)2 And everyone who was in distress, and everyone who was in debt, and everyone who was bitter in soul,[1] gathered to him. And he became commander over them. And there were with him about four hundred men. (Dom 9:4; Dom 11:3; 1 Sam 23:13; 1 Sam 25:13)3 And David went from there to Mizpeh of Moab. And he said to the king of Moab, “Please let my father and my mother stay[2] with you, till I know what God will do for me.”4 And he left them with the king of Moab, and they stayed with him all the time that David was in the stronghold.5 Then the prophet Gad said to David, “Do not remain in the stronghold; depart, and go into the land of Judah.” So David departed and went into the forest of Hereth. (2 Sam 24:11; 2 Sam 24:18; 1 Krön 21:9; 1 Krön 21:11; 1 Krön 21:13; 1 Krön 21:18; 1 Krön 29:29; 2 Krön 29:25)6 Now Saul heard that David was discovered, and the men who were with him. Saul was sitting at Gibeah under the tamarisk tree on the height with his spear in his hand, and all his servants were standing about him. (1 Mos 21:33; 1 Sam 31:13)7 And Saul said to his servants who stood about him, “Hear now, people of Benjamin; will the son of Jesse give every one of you fields and vineyards, will he make you all commanders of thousands and commanders of hundreds, (1 Sam 8:14)8 that all of you have conspired against me? No one discloses to me when my son makes a covenant with the son of Jesse. None of you is sorry for me or discloses to me that my son has stirred up my servant against me, to lie in wait, as at this day.” (1 Sam 18:3; 1 Sam 22:13; 1 Sam 23:21)9 Then answered Doeg the Edomite, who stood by the servants of Saul, “I saw the son of Jesse coming to Nob, to Ahimelech the son of Ahitub, (1 Sam 14:3; 1 Sam 21:1; 1 Sam 21:7)10 and he inquired of the Lord for him and gave him provisions and gave him the sword of Goliath the Philistine.” (4 Mos 27:21; 1 Sam 21:6; 1 Sam 21:9; 1 Sam 23:2; 1 Sam 23:4; 1 Sam 30:8; 2 Sam 5:19; 2 Sam 5:23)11 Then the king sent to summon Ahimelech the priest, the son of Ahitub, and all his father’s house, the priests who were at Nob, and all of them came to the king.12 And Saul said, “Hear now, son of Ahitub.” And he answered, “Here I am, my lord.”13 And Saul said to him, “Why have you conspired against me, you and the son of Jesse, in that you have given him bread and a sword and have inquired of God for him, so that he has risen against me, to lie in wait, as at this day?” (1 Sam 22:8; 1 Sam 22:10)14 Then Ahimelech answered the king, “And who among all your servants is so faithful as David, who is the king’s son-in-law, and captain over[3] your bodyguard, and honored in your house?15 Is today the first time that I have inquired of God for him? No! Let not the king impute anything to his servant or to all the house of my father, for your servant has known nothing of all this, much or little.” (1 Sam 22:10; 1 Sam 25:36)16 And the king said, “You shall surely die, Ahimelech, you and all your father’s house.”17 And the king said to the guard who stood about him, “Turn and kill the priests of the Lord, because their hand also is with David, and they knew that he fled and did not disclose it to me.” But the servants of the king would not put out their hand to strike the priests of the Lord. (2 Kung 10:25; 2 Kung 11:4; 2 Kung 11:6; 2 Krön 12:10)18 Then the king said to Doeg, “You turn and strike the priests.” And Doeg the Edomite turned and struck down the priests, and he killed on that day eighty-five persons who wore the linen ephod. (1 Sam 2:31)19 And Nob, the city of the priests, he put to the sword; both man and woman, child and infant, ox, donkey and sheep, he put to the sword. (1 Sam 15:3)20 But one of the sons of Ahimelech the son of Ahitub, named Abiathar, escaped and fled after David. (1 Sam 23:6; 1 Sam 23:9)21 And Abiathar told David that Saul had killed the priests of the Lord.22 And David said to Abiathar, “I knew on that day, when Doeg the Edomite was there, that he would surely tell Saul. I have occasioned the death of all the persons of your father’s house. (1 Sam 21:7)23 Stay with me; do not be afraid, for he who seeks my life seeks your life. With me you shall be in safekeeping.” (1 Kung 2:26)