1-2Under sitt andra regeringsår utvalde Saul 3.000 män till tjänst. Han tog med sig 2.000 av dem till Mikmas och berget Betel, medan de övriga fick stanna kvar med hans son Jonatan i Gibea i Benjamins land. Resten av armén skickades hem.3-4Jonatan anföll filisteernas läger i Geba och slog dem. Nyheten spreds snabbt genom filisteernas land, och Saul uppmanade till allmän mobilisering i Israel. Han lät meddela att han hade utplånat det filisteiska lägret och varnade sina trupper för filisteernas hat mot dem. Hela den israelitiska armén mobiliserades därför igen, och trupperna förenade sig i Gilgal.5Filisteerna rekryterade en mäktig armé på 30.000 vagnar, 6.000 ryttare och ett oräkneligt antal soldater. De slog läger vid Mikmas öster om Bet-Aven.6När Israels män fick se fiendens oerhörda styrka förlorade de helt och hållet fattningen. De gömde sig i grottor, skogssnår och gropar och bland klipporna och till och med i gravar och vattenbehållare.7Somliga gick över Jordanfloden och flydde till Gads och Gileads land. Under tiden stannade Saul i Gilgal, och de som var med honom darrade av skräck för vad som väntade dem.8Samuel hade tidigare sagt till Saul att vänta i sju dagar på honom, men när Samuel fortfarande inte hade kommit och männen började lämna honom,9beslöt Saul att själv offra ett brännoffer och ett tackoffer.10Men just när han hade avslutat offrandet kom Samuel. Saul gick ut för att möta honom och få hans välsignelse, men Samuel sa: "Vad är det du har gjort?"11Saul svarade: "När jag såg att mina män gick ifrån mig och att du inte hade anlänt vid den tidpunkt du lovade, och att filisteerna stod vid Mikmas klara till strid,12sa jag: 'Filisteerna är beredda att marschera mot oss, och jag har inte bett Herren om hjälp!' Därför kände jag mig tvingad att bära fram brännoffret utan att vänta på din ankomst."13"Du har handlat som en dåre!" utropade Samuel. "Du har inte hållit Herrens din Guds bud. Han tänkte göra dig och dina ättlingar till Israels kungar i evighet,14men nu måste kungamakten tas ifrån dig. Herren vill nämligen ha en man som lyder honom, och han har redan utvalt den som han vill ha och har redan tillsatt honom som kung över sitt folk. Du har nämligen inte rättat dig efter Herrens bud."15Samuel lämnade sedan Gilgal och gick till Gibea i Benjamins land. När Saul räknade soldaterna som fortfarande var med honom, upptäckte han att det bara var 600 man kvar!
Sauls armé, svag och dåligt rustad
16Saul och Jonatan och deras män slog upp sitt läger i Geba i Benjamins land, men filisteerna stannade vid Mikmas.17Tre grupper av plundrare lämnade snart filisteernas läger. En gick mot Ofra i Suals land,18en gick till Bet-Horon och en gick närmare ökengränsen ovanför Seboimsdalen.19Det fanns inga smeder i Israels land på den tiden. Filisteerna tillät inte detta av fruktan för att israeliterna skulle smida svärd och spjut åt sig.20Varje gång de behövde vässa sina plogbillar, skäror, yxor eller liar måste de gå till filisteernas smeder.21Det kostade två tredjedels sikel att slipa en plogbill eller en skära och hälften så mycket för yxa, högrep och oxpik.22Därför fanns det inte ett enda svärd eller spjut förutom Sauls och Jonatans i hela Israels armé när det den dagen kom till strid.23Under tiden hade bergspasset vid Mikmas besatts av ett förband ur filisteernas armé.
1 Samuelsboken 13
English Standard Version
Saul Fights the Philistines
1Saul lived for one year and then became king, and when he had reigned for two years over Israel,[1]2Saul chose three thousand men of Israel. Two thousand were with Saul in Michmash and the hill country of Bethel, and a thousand were with Jonathan in Gibeah of Benjamin. The rest of the people he sent home, every man to his tent. (1 Sam 10:26; 1 Sam 13:5; 1 Sam 13:11; 1 Sam 13:15; 1 Sam 13:16; 1 Sam 13:23; 1 Sam 14:31)3Jonathan defeated the garrison of the Philistines that was at Geba, and the Philistines heard of it. And Saul blew the trumpet throughout all the land, saying, “Let the Hebrews hear.” (Dom 3:27; 1 Sam 10:5; 1 Sam 13:16; 1 Sam 14:5)4And all Israel heard it said that Saul had defeated the garrison of the Philistines, and also that Israel had become a stench to the Philistines. And the people were called out to join Saul at Gilgal.5And the Philistines mustered to fight with Israel, thirty thousand chariots and six thousand horsemen and troops like the sand on the seashore in multitude. They came up and encamped in Michmash, to the east of Beth-aven. (Jos 11:4; 1 Sam 14:23)6When the men of Israel saw that they were in trouble (for the people were hard pressed), the people hid themselves in caves and in holes and in rocks and in tombs and in cisterns, (Dom 6:2; Heb 11:38)7and some Hebrews crossed the fords of the Jordan to the land of Gad and Gilead. Saul was still at Gilgal, and all the people followed him trembling.
Saul’s Unlawful Sacrifice
8He waited seven days, the time appointed by Samuel. But Samuel did not come to Gilgal, and the people were scattering from him. (1 Sam 10:8)9So Saul said, “Bring the burnt offering here to me, and the peace offerings.” And he offered the burnt offering.10As soon as he had finished offering the burnt offering, behold, Samuel came. And Saul went out to meet him and greet him.11Samuel said, “What have you done?” And Saul said, “When I saw that the people were scattering from me, and that you did not come within the days appointed, and that the Philistines had mustered at Michmash,12I said, ‘Now the Philistines will come down against me at Gilgal, and I have not sought the favor of the Lord.’ So I forced myself, and offered the burnt offering.”13And Samuel said to Saul, “You have done foolishly. You have not kept the command of the Lord your God, with which he commanded you. For then the Lord would have established your kingdom over Israel forever. (1 Sam 15:11; 2 Sam 24:10; 1 Krön 21:8; 2 Krön 16:9)14But now your kingdom shall not continue. The Lord has sought out a man after his own heart, and the Lord has commanded him to be prince[2] over his people, because you have not kept what the Lord commanded you.” (1 Sam 15:28; Apg 13:22)15And Samuel arose and went up from Gilgal. The rest of the people went up after Saul to meet the army; they went up from Gilgal[3] to Gibeah of Benjamin. And Saul numbered the people who were present with him, about six hundred men. (1 Sam 13:2; 1 Sam 14:2)16And Saul and Jonathan his son and the people who were present with them stayed in Geba of Benjamin, but the Philistines encamped in Michmash. (1 Sam 13:3; 1 Sam 14:5)17And raiders came out of the camp of the Philistines in three companies. One company turned toward Ophrah, to the land of Shual; (1 Sam 14:15)18another company turned toward Beth-horon; and another company turned toward the border that looks down on the Valley of Zeboim toward the wilderness. (Jos 10:10; Neh 11:34)19Now there was no blacksmith to be found throughout all the land of Israel, for the Philistines said, “Lest the Hebrews make themselves swords or spears.” (2 Kung 24:14)20But every one of the Israelites went down to the Philistines to sharpen his plowshare, his mattock, his axe, or his sickle,[4]21and the charge was two-thirds of a shekel[5] for the plowshares and for the mattocks, and a third of a shekel[6] for sharpening the axes and for setting the goads.[7]22So on the day of the battle there was neither sword nor spear found in the hand of any of the people with Saul and Jonathan, but Saul and Jonathan his son had them. (Dom 5:8)23And the garrison of the Philistines went out to the pass of Michmash. (1 Sam 14:1; 1 Sam 14:4; 1 Sam 14:6; 1 Sam 14:11; 2 Sam 23:14; Jes 10:28)