1Ni har tagit emot Guds eviga budskap. Gör er därför av med all ondska och falskhet. Sluta upp med att låtsas var goda, och lägg av med att vara avundsjuka och tala illa om varandra.2-3”Ni har ju fått smaka Herrens godhet.”[1] Var därför som nyfödda barn, och längta efter att få suga i er mer av den andliga mjölken. Ja, sug i er av Guds budskap, så ska ni växa upp och förstå mer av den räddning han har gett er.
Levande stenar i Guds tempel
4Ni har kommit till den levande Jesus Kristus, till den sten som inte dög åt människor, men som är utvald och värdefull i Guds ögon.5Därför är ni nu själva levande byggnadsstenar, som Gud kan använda för att bygga sin församling ‑ sitt andliga tempel. Ni har blivit präster som tillhör Gud, och genom Guds Ande kan ni tjäna honom. Denna tjänst blir ett offer som han tar emot med glädje på grund av det som Jesus Kristus har gjort.6Gud säger ju i Skriften: ”Lyssna! Jag lägger i Jerusalem[2] en utvald och värdefull hörnsten. Och den som tror på honom ska inte bli besviken.”7Ja, Kristus är värdefull för er som tror på honom, men för dem som inte tror har ”den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna blivit själva hörnstenen, 8en sten som man stöter emot, en sten som man snavar över. ”[3] De snavar därför att de inte tar emot Guds budskap och lyder det. Så var det bestämt redan från början för dessa människor.9Men ni som tror på budskapet har ”inbjudits av Gud till att vara hans folk och till att vara präster som tjänar honom.”[4] Ja, ”ni tillhör Gud helt och fullt. Ni är hans eget folk, som ska berätta för andra om hans fantastiska gärningar.” Ni har ju förts ut ur det andliga mörkret och kommit till hans underbara ljus.10Ni som förut inte var ett folk, får nu vara Guds eget folk. Han har visat medlidande med er som han förut inte ville visa något medlidande.[5]
Var goda föredömen
11Kära vänner, ni lever ju som främlingar i den här världen. Därför vill jag uppmana er att inte ge efter för de själviska begär som vill ta makten över er och skada er.12Tänk på hur ni uppträder bland dem som inte tror. Låt dem få se att ni gör det som är gott. Då ska de människor som förut anklagade er, hylla Gud den dag han besöker dem.[6]13-14Eftersom ni tillhör Herren Jesus, ska ni underordna er den regering och de myndigheter som finns i landet. Regeringen har ju utsett ordningsmakten till att straffa dem som gör det onda och belöna dem som gör det goda.15Gud vill att ni genom att göra det som är gott ska tysta dem som kommer med dumma anklagelser mot er.16Jesus Kristus har köpt er fria från synden, men utnyttja inte friheten till att göra det som är ont. Kom ihåg att ni har fått er frihet för att kunna tjäna Gud.17Behandla alla människor med respekt. Älska era troende syskon[7]. Ära Gud och visa respekt för regering och myndigheter.
Råd till slavar
18Ni som är slavar måste sätta era ägare före er själva. Lyd och respektera dem, inte bara om de är vänliga och behandlar er väl, utan också om de är hårda och orättvisa.19I Guds ögon gör ni något stort om ni är villiga att lida orättvist, för att kunna lyda honom.20Om ni handlar fel och måste stå ut med att bli slagna och straffade, vad är det att vara stolta över? Men om ni handlar rätt och är villiga att lida för det, då är det något stort i Guds ögon.
Följ Jesus Kristus exempel
21Den som har tackat ja till Guds inbjudan att få tillhöra honom måste vara villig att lida. Kristus själv fick ju lida för er skull och har gett er ett exempel att följa.22Kristus syndade aldrig, och han talade alltid sanning.23När han blev hånad, svarade han inte med att håna tillbaka, och när han fick lida, hotade han inte sina fiender. Nej, han lämnade straffet åt Gud, han som en dag ska döma alla rättvist.24Han bar våra synder i sin egen kropp när han dog på korset, och genom detta är vi befriade från syndens makt och kan följa Guds vilja. Ja, genom hans sår har också ni blivit helade.25Ni var som vilsna får som hade sprungit bort från Gud, men nu har ni vänt tillbaka till er herde och beskyddare.[8]
1 Petrusbrevet 2
English Standard Version
A Living Stone and a Holy People
1So put away all malice and all deceit and hypocrisy and envy and all slander. (Ef 4:22; Ef 4:25; Ef 4:31; Kol 3:8)2Like newborn infants, long for the pure spiritual milk, that by it you may grow up into salvation— (Matt 18:3; 1 Kor 3:2; Heb 5:12)3if indeed you have tasted that the Lord is good. (Ps 34:8; Heb 6:5)4As you come to him, a living stone rejected by men but in the sight of God chosen and precious, (1 Pet 2:6)5you yourselves like living stones are being built up as a spiritual house, to be a holy priesthood, to offer spiritual sacrifices acceptable to God through Jesus Christ. (Jes 56:7; Mal 1:11; Rom 12:1; Rom 15:16; 1 Kor 3:9; Ef 2:20; Fil 4:18; Heb 3:4; Heb 3:6; Heb 13:15; 1 Pet 2:9)6For it stands in Scripture: “Behold, I am laying in Zion a stone, a cornerstone chosen and precious, and whoever believes in him will not be put to shame.” (Jes 28:16; Rom 9:33; Rom 10:11)7So the honor is for you who believe, but for those who do not believe, “The stone that the builders rejected has become the cornerstone,”[1] (Ps 118:22; 2 Kor 2:16)8and “A stone of stumbling, and a rock of offense.” They stumble because they disobey the word, as they were destined to do. (Jes 8:14; Rom 9:22; Rom 9:33; Jud 1:4)9But you are a chosen race, a royal priesthood, a holy nation, a people for his own possession, that you may proclaim the excellencies of him who called you out of darkness into his marvelous light. (2 Mos 19:5; 2 Mos 19:6; 5 Mos 7:6; 5 Mos 10:15; Ps 36:9; Jes 42:16; Jes 43:20; Jes 43:21; Jes 61:6; Jes 66:21; Mal 3:17; Apg 26:18; Upp 1:6; Upp 5:10)10Once you were not a people, but now you are God’s people; once you had not received mercy, but now you have received mercy. (Hos 1:6; Hos 1:9; Hos 2:23; Rom 9:25; Rom 10:19)11Beloved, I urge you as sojourners and exiles to abstain from the passions of the flesh, which wage war against your soul. (3 Mos 25:23; Rom 13:14; Gal 5:24; Jak 4:1)12Keep your conduct among the Gentiles honorable, so that when they speak against you as evildoers, they may see your good deeds and glorify God on the day of visitation. (Jes 10:3; Matt 5:16; Luk 19:44; 2 Kor 8:21; 2 Kor 9:13; Gal 1:24; Fil 2:15; Tit 2:8; 1 Pet 3:16)
Submission to Authority
13Be subject for the Lord’s sake to every human institution,[2] whether it be to the emperor[3] as supreme, (Rom 13:1; Tit 3:1)14or to governors as sent by him to punish those who do evil and to praise those who do good. (Rom 13:3; Rom 13:4)15For this is the will of God, that by doing good you should put to silence the ignorance of foolish people. (1 Pet 2:12)16Live as people who are free, not using your freedom as a cover-up for evil, but living as servants[4] of God. (Rom 6:22; 1 Kor 7:22; Jak 1:25)17Honor everyone. Love the brotherhood. Fear God. Honor the emperor. (Ords 24:21; Rom 12:10; Rom 13:7; Heb 13:1)18Servants, be subject to your masters with all respect, not only to the good and gentle but also to the unjust. (Ef 6:5; Kol 3:22; 1 Tim 6:1; Tit 2:9)19For this is a gracious thing, when, mindful of God, one endures sorrows while suffering unjustly. (1 Pet 3:14; 1 Pet 3:17; 1 Pet 4:16)20For what credit is it if, when you sin and are beaten for it, you endure? But if when you do good and suffer for it you endure, this is a gracious thing in the sight of God. (1 Pet 3:17; 1 Pet 4:13; 1 Pet 4:16)21For to this you have been called, because Christ also suffered for you, leaving you an example, so that you might follow in his steps. (Matt 11:29; Apg 14:22; 1 Pet 2:20; 1 Pet 3:9)22He committed no sin, neither was deceit found in his mouth. (Jes 53:9; 2 Kor 5:21; Heb 4:15; 1 Joh 3:5)23When he was reviled, he did not revile in return; when he suffered, he did not threaten, but continued entrusting himself to him who judges justly. (Jes 53:7; Luk 23:46; Heb 12:3; 1 Pet 3:9)24He himself bore our sins in his body on the tree, that we might die to sin and live to righteousness. By his wounds you have been healed. (Jes 53:4; Jes 53:5; Jes 53:11; Matt 8:17; Rom 6:2; Rom 6:11; Rom 6:13; Rom 7:4; Rom 7:6; Kol 2:20; Kol 3:3; Heb 9:28)25For you were straying like sheep, but have now returned to the Shepherd and Overseer of your souls. (Ps 119:176; Jes 53:6; Hes 34:6; Luk 15:4; Joh 10:11)