1 Mosebok 20 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Abraham ljuger för kung Abimelek

1 Abraham flyttade så småningom söderut till Negev och bosatte sig mellan Kades och Sur. Under en tid var han i staden Gerar, 2 och där lät han förstå att Sara var hans syster. Då sände kung Abimelek bud efter henne och såg till att hon blev förd till honom i palatset. 3 Men den natten kom Gud till honom i en dröm och sa: "Du är dödens, för den kvinna du har tagit till dig är gift." 4 Men Abimelek hade inte legat med henne ännu, så han sa: "Herre, vill du döda en oskyldig man? 5 Han påstod ju att hon var hans syster. Och hon själv sa: 'Ja, han är min bror.' Jag har inte haft den minsta tanke på att göra något ont eller något felaktigt." 6 "Ja, jag vet det", svarade Herren. "Det är därför som jag har hindrat dig från att synda emot mig, och därför lät jag dig inte röra henne. 7 Återlämna henne nu till hennes man. Han ska be för dig så att du får leva, för han är en profet. Men om du inte återlämnar henne till honom, är du och hela din familj dödsdömda." 8 Nästa morgon steg kungen upp tidigt och sammankallade snabbt ett möte för hela palatspersonalen. Han talade om för dem vad som hade hänt, och de blev allesammans mycket rädda. 9-10 Sedan kallade kungen på Abraham. "Vad är det du har gjort med oss?" frågade han. "Och vad har jag gjort, för att du ska behandla mig på detta sätt och göra mig och mitt kungarike skyldiga till denna stora synd? Vem kunde tro detta om dig? Vad har fått dig att begå en sådan ond handling?" 11-12 Abraham svarade: "Jag räknade med att detta var en gudlös plats. Jag tänkte att ni säkert skulle vilja ha min hustru och att ni kunde döda mig för att få henne. Dessutom är hon faktiskt min syster, eller åtminstone halvsyster, för vi har samma far. Men jag är gift med henne. 13 När Gud skickade ut mig på den långa resan från mitt barndomshem, sa jag till henne: 'Var snäll och säg att du är min syster vart vi än kommer.' " 14 Då tog kung Abimelek får och oxar och tjänare, både män och kvinnor, och gav till Abraham samtidigt som han återlämnade Sara. 15 "Se dig omkring i mitt rike och välj själv var du vill bo", sa kungen till honom. 16 Sedan vände han sig till Sara: "Se här", sa han, "jag ger din 'bror' 1.000 silverstycken som ersättning för den personliga skada jag vållat och som betalning för de krav som ni kan ha mot mig. På så sätt har alla fått rättvisa." 17 Då bad Abraham till Gud att han skulle bota kungen och drottningen och de andra kvinnorna i familjen så att de skulle kunna få barn. 18 Gud hade nämligen slagit alla kvinnorna med ofruktsamhet, för att straffa Abimelek för att han tagit Abrahams fru till sig.

English Standard Version

Abraham and Abimelech

1 From there Abraham journeyed toward the territory of the Negeb and lived between Kadesh and Shur; and he sojourned in Gerar. (1 Mos 16:7; 1 Mos 16:14; 1 Mos 26:3; 1 Mos 26:6)

1 Mos 16:71 Mos 16:141 Mos 26:31 Mos 26:6

2 And Abraham said of Sarah his wife, “She is my sister.” And Abimelech king of Gerar sent and took Sarah. (1 Mos 12:13; 1 Mos 26:7) 3 But God came to Abimelech in a dream by night and said to him, “Behold, you are a dead man because of the woman whom you have taken, for she is a man’s wife.” (Job 33:15; Ps 105:14; Matt 1:20; Matt 2:12)

Job 33:15Ps 105:14Matt 1:20Matt 2:12

4 Now Abimelech had not approached her. So he said, “Lord, will you kill an innocent people? (1 Mos 18:23; 1 Krön 21:17) 5 Did he not himself say to me, ‘She is my sister’? And she herself said, ‘He is my brother.’ In the integrity of my heart and the innocence of my hands I have done this.” 6 Then God said to him in the dream, “Yes, I know that you have done this in the integrity of your heart, and it was I who kept you from sinning against me. Therefore I did not let you touch her. (1 Mos 39:9; Ps 51:4) 7 Now then, return the man’s wife, for he is a prophet, so that he will pray for you, and you shall live. But if you do not return her, know that you shall surely die, you and all who are yours.” (4 Mos 16:32; 1 Sam 7:5; Job 42:8) 8 So Abimelech rose early in the morning and called all his servants and told them all these things. And the men were very much afraid. 9 Then Abimelech called Abraham and said to him, “What have you done to us? And how have I sinned against you, that you have brought on me and my kingdom a great sin? You have done to me things that ought not to be done.” 10 And Abimelech said to Abraham, “What did you see, that you did this thing?” 11 Abraham said, “I did it because I thought, ‘There is no fear of God at all in this place, and they will kill me because of my wife.’ (1 Mos 12:12; 1 Mos 26:7; Ords 16:6) 12 Besides, she is indeed my sister, the daughter of my father though not the daughter of my mother, and she became my wife. (1 Mos 11:29) 13 And when God caused me to wander from my father’s house, I said to her, ‘This is the kindness you must do me: at every place to which we come, say of me, “He is my brother.”’” (1 Mos 12:1; 1 Mos 12:13) 14 Then Abimelech took sheep and oxen, and male servants and female servants, and gave them to Abraham, and returned Sarah his wife to him. (1 Mos 12:16) 15 And Abimelech said, “Behold, my land is before you; dwell where it pleases you.” (1 Mos 13:9; 1 Mos 34:10) 16 To Sarah he said, “Behold, I have given your brother a thousand pieces of silver. It is a sign of your innocence in the eyes of all^[1] who are with you, and before everyone you are vindicated.” (1 Mos 20:5; 1 Mos 24:65) 17 Then Abraham prayed to God, and God healed Abimelech, and also healed his wife and female slaves so that they bore children. (Jak 5:16) 18 For the Lord had closed all the wombs of the house of Abimelech because of Sarah, Abraham’s wife. (1 Mos 12:17)