1När de två änglarna samma kväll kom till staden Sodoms port, satt Lot där. Han såg dem och reste sig upp för att möta dem och välkomna dem.2"Mina herrar", sa han. "Kom till mitt hem och gästa oss över natten! Om ni önskar kan ni resa vidare redan tidigt i morgon.""Nej tack", svarade de. "Vi kan sova här ute på gatan."3Men Lot var så angelägen att de slutligen gick med honom hem, och han bjöd dem på mat och nybakat, osyrat bröd.4När de gjorde sig färdiga för att gå och lägga sig efter måltiden kom män, både yngre och äldre, från alla håll i staden och omringade huset.5De skrek till Lot: "För ut de där männen till oss, så att vi kan våldta dem."6Lot gick då ut för att tala med dem och stängde dörren efter sig.7Han tiggde och bad dem att inte göra något så ont.8"Hör här", sa han. "Jag har två döttrar, som är oskulder. Ni kan ta dem och göra vad ni vill med dem, men lämna dessa män i fred, för de står under mitt beskydd."9"Flytta på dig", skrek de. "Vem tror du att du är? Vi lät den här karln bosätta sig här, och nu försöker han tala om för oss vad vi ska göra! Vi kommer att behandla dig mycket värre än vad vi tänker göra med dessa båda andra." De gick fram till Lot och började bryta sönder dörren.10Men de två männen i huset sträckte sig ut efter Lot, drog in honom och låste dörren11och förblindade tillfälligt Sodoms män, så att de inte kunde hitta dörren.12"Vilka släktingar har du här i staden?" frågade männen Lot. "Försök att få ut dem härifrån allihop, mågar, söner, döttrar eller vad de än är.13Vi ska nämligen utplåna staden fullständigt. Stanken från den här platsen har nått himlen, och Gud har skickat oss hit för att förgöra den."14Då rusade Lot ut för att berätta detta för sina döttrars män: "Skynda er, skynda er ut ur staden, för Herren tänker förgöra den!" Men de unga männen bara tittade på honom, som om han hade förlorat förståndet.15Vid gryningen nästa morgon blev änglarna allt mer angelägna: "Skynda dig", sa de till Lot. "Ta din fru och dina döttrar som är här och ge dig av medan du kan, för annars kommer du att förgås när staden förstörs."16När Lot fortfarande tvekade, tog änglarna honom och hans fru och döttrar vid handen och förde dem i säkerhet utanför staden, för Herren var barmhärtig mot dem.17"Fly för era liv", sa änglarna till honom. "Och se er inte tillbaka. Fly till bergen! Stanna inte här nere på slätten, för då kommer ni att dö."18-20"Nej, mina herrar", tiggde Lot, "eftersom ni har varit så vänliga mot mig och räddat mitt liv, och eftersom ni har visat mig så stor barmhärtighet, så låt mig istället för att fly till bergen få fly till den där lilla staden därborta, för jag anar olyckor i bergen. Ser ni inte att den ligger nära och att den är liten? Låt mig få gå dit i stället. Ni ser väl hur liten den är! På så sätt kommer mitt liv att räddas."21Ängeln sa: "Jag accepterar ditt förslag. Vi ska inte förstöra den lilla staden.22Men skynda dig dit, för jag kan inte göra något förrän du är där." (Från och med den dagen har staden kallats Soar, som betyder liten stad.)23Solen var redan på väg upp, när Lot nådde fram till staden.24Då lät Herren eld och flammande svavel regna ner från himlen över Sodom och Gomorra.25Han förstörde dem helt och hållet tillsammans med de andra städerna och byarna på slätten och utplånade allt liv, människor, växter och djur.26Men Lots hustru såg sig om och blev förvandlad till en saltpelare.27Samma morgon var Abraham uppe tidigt och skyndade sig ut till platsen där han hade stått inför Herren.28Han såg ut över slätten mot Sodom och Gomorra och såg rökpelare och flammor stiga upp från städerna som från en ugn.29Men Gud hade hört Abrahams bön och fört Lot i säkerhet och räddat honom ur den förödelse som kommit över städerna.
Lots döttrar
30Efteråt lämnade Lot Soar, för han var rädd för folket där, och bosatte sig i stället i en grotta i bergen tillsammans med sina två döttrar.31En dag sa den äldre flickan till sin syster: "Det finns inte en enda man här i närheten som vår far skulle tillåta att vi gifter oss med, och snart är han själv alltför gammal för att få barn.32Kom, så ger vi honom mycket vin att dricka, och sedan ligger vi med honom, så att vår släkt inte dör ut."33Den kvällen såg de till att fadern blev drucken, och den äldre flickan gick in och låg med sin far. Men han var inte alls medveten om vad som hade hänt.34På morgonen sa hon till sin yngre syster: "Jag låg med far i går kväll. Låt oss fylla honom med vin i kväll igen, och sedan går du in och ligger med honom så att vår familj kan leva vidare."35Den kvällen fick de honom drucken igen och den yngre flickan gick in och låg med honom, och inte heller nu märkte han något.36På så sätt blev båda flickorna med barn genom fadern.37Den äldre dotterns son kallades Moab. Han blev stamfar till moabiterna.38Den yngres son hette Ben-Ammi. Han blev stamfar till ammoniterna.
1 Mosebok 19
English Standard Version
God Rescues Lot
1The two angels came to Sodom in the evening, and Lot was sitting in the gate of Sodom. When Lot saw them, he rose to meet them and bowed himself with his face to the earth (1 Mos 18:22)2and said, “My lords, please turn aside to your servant’s house and spend the night and wash your feet. Then you may rise up early and go on your way.” They said, “No; we will spend the night in the town square.” (1 Mos 18:4; Dom 4:18; Luk 24:28; Heb 13:2)3But he pressed them strongly; so they turned aside to him and entered his house. And he made them a feast and baked unleavened bread, and they ate.4But before they lay down, the men of the city, the men of Sodom, both young and old, all the people to the last man, surrounded the house.5And they called to Lot, “Where are the men who came to you tonight? Bring them out to us, that we may know them.” (1 Mos 13:13; Dom 19:22; Jes 3:9; Rom 1:24; Rom 1:27; Jud 1:7)6Lot went out to the men at the entrance, shut the door after him,7and said, “I beg you, my brothers, do not act so wickedly.8Behold, I have two daughters who have not known any man. Let me bring them out to you, and do to them as you please. Only do nothing to these men, for they have come under the shelter of my roof.” (Dom 19:24)9But they said, “Stand back!” And they said, “This fellow came to sojourn, and he has become the judge! Now we will deal worse with you than with them.” Then they pressed hard against the man Lot, and drew near to break the door down. (1 Mos 13:12; 2 Mos 2:14)10But the men reached out their hands and brought Lot into the house with them and shut the door.11And they struck with blindness the men who were at the entrance of the house, both small and great, so that they wore themselves out groping for the door. (2 Kung 6:18; Apg 13:11)12Then the men said to Lot, “Have you anyone else here? Sons-in-law, sons, daughters, or anyone you have in the city, bring them out of the place. (2 Pet 2:7; 2 Pet 2:9; Upp 18:4)13For we are about to destroy this place, because the outcry against its people has become great before the Lord, and the Lord has sent us to destroy it.” (1 Mos 18:20)14So Lot went out and said to his sons-in-law, who were to marry his daughters, “Up! Get out of this place, for the Lord is about to destroy the city.” But he seemed to his sons-in-law to be jesting. (4 Mos 16:21; 4 Mos 16:26; 4 Mos 16:45; Jer 51:6)15As morning dawned, the angels urged Lot, saying, “Up! Take your wife and your two daughters who are here, lest you be swept away in the punishment of the city.”16But he lingered. So the men seized him and his wife and his two daughters by the hand, the Lord being merciful to him, and they brought him out and set him outside the city. (Ps 34:22)17And as they brought them out, one said, “Escape for your life. Do not look back or stop anywhere in the valley. Escape to the hills, lest you be swept away.” (1 Mos 13:10; 1 Mos 19:26; Matt 24:16)18And Lot said to them, “Oh, no, my lords.19Behold, your servant has found favor in your sight, and you have shown me great kindness in saving my life. But I cannot escape to the hills, lest the disaster overtake me and I die.20Behold, this city is near enough to flee to, and it is a little one. Let me escape there—is it not a little one?—and my life will be saved!”21He said to him, “Behold, I grant you this favor also, that I will not overthrow the city of which you have spoken.22Escape there quickly, for I can do nothing till you arrive there.” Therefore the name of the city was called Zoar.[1] (1 Mos 14:2)
God Destroys Sodom
23The sun had risen on the earth when Lot came to Zoar.24Then the Lord rained on Sodom and Gomorrah sulfur and fire from the Lord out of heaven. (5 Mos 29:23; Jer 20:16; Jer 50:40; Klag 4:6; Am 4:11; Sef 2:9; Luk 17:29; 2 Pet 2:6)25And he overthrew those cities, and all the valley, and all the inhabitants of the cities, and what grew on the ground.26But Lot’s wife, behind him, looked back, and she became a pillar of salt. (Luk 17:32)27And Abraham went early in the morning to the place where he had stood before the Lord. (1 Mos 18:22)28And he looked down toward Sodom and Gomorrah and toward all the land of the valley, and he looked and, behold, the smoke of the land went up like the smoke of a furnace.29So it was that, when God destroyed the cities of the valley, God remembered Abraham and sent Lot out of the midst of the overthrow when he overthrew the cities in which Lot had lived. (1 Mos 8:1)
Lot and His Daughters
30Now Lot went up out of Zoar and lived in the hills with his two daughters, for he was afraid to live in Zoar. So he lived in a cave with his two daughters. (1 Mos 19:17; 1 Mos 19:19)31And the firstborn said to the younger, “Our father is old, and there is not a man on earth to come in to us after the manner of all the earth.32Come, let us make our father drink wine, and we will lie with him, that we may preserve offspring from our father.”33So they made their father drink wine that night. And the firstborn went in and lay with her father. He did not know when she lay down or when she arose.34The next day, the firstborn said to the younger, “Behold, I lay last night with my father. Let us make him drink wine tonight also. Then you go in and lie with him, that we may preserve offspring from our father.”35So they made their father drink wine that night also. And the younger arose and lay with him, and he did not know when she lay down or when she arose.36Thus both the daughters of Lot became pregnant by their father.37The firstborn bore a son and called his name Moab.[2] He is the father of the Moabites to this day. (5 Mos 2:9)38The younger also bore a son and called his name Ben-ammi.[3] He is the father of the Ammonites to this day. (5 Mos 2:19)