Lukas 1,1 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Inledning

1 Många har redan åtagit sig att sammanställa en skildring av allt det som har hänt ibland oss, 2 i enlighet med vad vi har fått veta av de ögonvittnen som var med från början och som blev ordets tjänare. 3 Men nu har också jag noga gått igenom alla fakta ända från början och bestämt mig för att i rätt ordning skriva ner det för dig, högt ärade Theofilos, 4 för att du ska förstå att du kan lita på alla de upplysningar du har fått.

En ängel meddelar att Johannes döparen ska födas

5 När Herodes var kung i Judeen, fanns det en präst som hette Sakarias. Han tillhörde Avias avdelning bland prästerna. Också hans hustru Elisabet var en ättling till Aron. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde klanderfritt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 De hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla. 8 Men en dag, när Sakarias avdelning var i tjänst och han tjänstgjorde som präst inför Gud, 9 och man som vanligt kastat lott om vem som skulle få gå in i Herrens tempel och tända rökelse, blev Sakarias utvald. 10 Under tiden som rökelseoffret pågick stod allt folket utanför och bad. 11 Då fick han se en ängel från Herren stå till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid den synen och greps av fruktan. 13 Men ängeln sa till honom: ”Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Du och din hustru Elisabet ska få en son, och du ska låta honom heta Johannes^[1]. 14 Han ska bli till glädje och lycka för dig, och många ska glädja sig över hans födelse. 15 Han ska bli stor inför Herren. Han ska aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld av den heliga Anden redan i moderlivet. 16 Han ska få många bland Israels folk att vända tillbaka till Herren, deras Gud. 17 Han ska gå framför honom i Elias^[2] ande och kraft. Han ska vända fädernas hjärtan till deras barn och de upproriska till ett rättfärdigt sinnelag, för att förbereda åt Herren ett folk som är berett.” 18 Sakarias sa till ängeln: ”Hur kan jag vara säker på detta? Jag är ju en gammal man och min hustru är till åren.” 19 Då sa ängeln: ”Jag är Gabriel, och jag står inför Gud. Jag är utsänd för att tala till dig och meddela denna glada nyhet. 20 Men du ska bli stum och inte kunna tala förrän detta inträffar, eftersom du inte trodde på mina ord. De ska gå i uppfyllelse när tiden är inne.” 21 Utanför stod folket och väntade på att Sakarias skulle komma ut, och man började undra varför han dröjde så länge. 22 Då han till slut kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn. Han förblev stum. 23 När Sakarias hade avslutat sin tjänstgöring, vände han tillbaka hem. 24 Och strax efteråt blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan från folk i fem månader. Hon sa: 25 ”Tänk vad Herren har gjort med mig. Han har sett till mig, så att jag slipper min skam bland människor.”

En ängel meddelar att Jesus ska födas

26 I sjätte månaden sände Gud ängeln Gabriel till staden Nasaret i Galileen, 27 till en jungfru^[3] som hette Maria och som var trolovad^[4] med en man som hette Josef, av Davids släkt. 28 Ängeln kom in och sa till henne: ”Gläd dig, du högt benådade! Herren är med dig!” 29 Maria blev förskräckt och undrade vad ängeln kunde mena. 30 Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli med barn och föda en Son, och du ska låta honom heta Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son. Och Herren Gud ska ge honom hans förfader Davids tron. 33 Han ska regera över Jakobs släkt^[5] för evigt, och hans kungamakt ska aldrig ta slut.” 34 Då frågade Maria ängeln: ”Men hur ska detta kunna ske? Jag har ju inte varit tillsammans med någon man.” 35 Ängeln svarade: ”Den heliga Anden ska komma över dig och den Högstes kraft vila över dig. Därför ska det barn du föder vara heligt och kallas Guds Son. 36 Din släkting Elisabet väntar också barn, trots sin höga ålder. Hon, som man sa var steril, är nu i sjätte månaden. 37 Ingenting är omöjligt för Gud.” 38 Maria sa: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det bli som du har sagt.” Sedan lämnade ängeln henne.

Maria besöker Elisabet

39 Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till en stad i Juda bergsbygd. 40 Hon gick till Sakarias hus och hälsade på Elisabet. 41 När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av den heliga Anden. 42 Hon ropade högt: ”Välsignad är du bland kvinnorna, och välsignat är barnet du bär! 43 Vilken ära för mig att modern till min Herre kommer på besök! 44 I samma stund som jag hörde din hälsning sparkade barnet till av glädje i min mage. 45 Lycklig är den som trodde, för vad Herren har sagt ska gå i uppfyllelse.” 46 Maria sa: ”Jag vill hylla Herren av hela min själ! 47 Min ande jublar över Gud, han som räddar mig! 48 Han har sett till sin ringa tjänarinna. Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig. 49 Han, den Mäktige, har gjort stora ting med mig. Heligt är hans namn. 50 Hans barmhärtighet är stor mot dem som fruktar honom, från generation till generation. 51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm och skingrat dem som har övermodiga tankar i sina hjärtan. 52 Härskare störtar han från deras troner, men de ödmjuka upphöjer han. 53 Han mättar de hungriga med sin godhet, men de rika driver han tomhänta bort. 54 Han hjälper sin tjänare Israel och kommer ihåg sin barmhärtighet 55 mot Abraham och hans ättlingar för evigt, som han lovade våra förfäder.” 56 Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.

Johannes döparens födelse

57 För Elisabet var det nu dags att föda, och hon fick en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra om Herrens stora barmhärtighet mot henne, och de gladde sig med henne. 59 På åttonde dagen kom de för att omskära pojken. De ville kalla honom Sakarias efter hans far, 60 men hans mor sa: ”Nej, han ska heta Johannes.” 61 Då sa de: ”Det finns ju ingen annan i din släkt som heter så.” 62 Med hjälp av tecken frågade de då fadern vad han ville att pojken skulle heta. 63 Han bad om en tavla att skriva på, och till allas förvåning skrev han: ”Han ska heta Johannes.” 64 Och i samma stund kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud. 65 Alla som bodde däromkring greps av fruktan, och nyheten om vad som hade hänt spreds i hela Judeens bergsbygd. 66 De som hörde om händelsen lade det på hjärtat och frågade sig: ”Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand var ju med honom.” 67 Och hans far Sakarias fylldes av den heliga Anden och profeterade: 68 ”Välsignad är Herren, Israels Gud, för han kommer till sitt folk och återlöser det. 69 Han reser en mäktig^[6] räddare från sin tjänare Davids ätt, 70 som han för länge sedan lovade genom sina heliga profeter, 71 till räddning från våra fiender, från alla som hatar oss. 72 Han visar barmhärtighet mot våra förfäder och håller sitt heliga förbund, 73 eden han svor vår fader Abraham: 74 att rädda oss från våra fienders hand, så att vi får tjäna honom utan fruktan, 75 i helighet och rättfärdighet inför honom så länge vi lever. 76 Och du, mitt barn, ska kallas den Högstes profet, för du ska gå före Herren och bana väg för honom. 77 Så ska hans folk veta att räddningen är här med förlåtelse för deras synder. 78 För på grund av vår Guds innerliga barmhärtighet ska en soluppgång^[7] komma ner till oss från höjden 79 och lysa över dem som lever i mörker och dödens skugga och leda våra steg in på fridens väg.” 80 Pojken växte sedan upp och blev andligt stark. Han höll till ute i ödemarken till den dag då han skulle träda fram inför Israel.