Jeremia 25

nuBibeln

1 Det här ordet om hela folket i Juda kom till Jeremia under Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår som var Nebukadnessars, den babyloniske kungens, första regeringsår.2 Detta talade profeten Jeremia till hela folket i Juda och till alla Jerusalems invånare:3 Sedan Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och fram till idag, under tjugotre år, har HERRENS ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte lyssnat.4 Gång på gång har HERREN under årens lopp sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem5 när de sagt: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och från allt ont ni gör. Då får ni bo kvar i landet, som HERREN för alltid har gett er och era förfäder.6 Följ inte andra gudar, tjäna och tillbe dem inte. Provocera inte min vrede med det ni själva har gjort! Då låter jag ingen olycka drabba er.”7 ”Men ni har inte velat lyssna på mig, säger HERREN. Ni har provocerat min vrede med det ni själva har gjort, till er egen olycka.”8 Så säger därför härskarornas HERRE: ”Därför att ni inte lyssnat till mig9 ska jag samla alla stammar från norr, säger HERREN, och min tjänare Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Jag ska låta dem välla in över detta land och dess invånare och över alla de andra folken runt omkring. Och jag ska utsätta dem för förintelse, låta dem bli till åtlöje och krossas för alltid.10 Jag ska göra slut på glada röster och jubelrop, rop för brudgum och brud, kvarnens ljud och lampans ljus.11 Hela detta land ska bli öde och övergivet. Dessa folk ska tjäna kungen av Babylonien i sjuttio år.12 När de sjuttio åren har gått, ska jag straffa kungen av Babylonien och hans folk för deras synd, säger HERREN. Jag ska också göra kaldéernas land till en ödemark för alltid.13 Jag ska låta allt jag talat mot detta land gå i uppfyllelse, allt som står skrivet i den här boken, som Jeremia har profeterat mot folken.14 Också de ska få tjäna många folk och stora kungar, och jag ska vedergälla dem efter deras gärningar, för allt vad de gjort.”15 För så sa HERREN, Israels Gud, till mig: ”Ta denna vinbägare med vredesvin ur min hand, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den.16 De ska dricka sig redlösa och galna på grund av det svärd som jag ska sända ibland dem.”17 Jag tog då bägaren från HERRENS hand och lät alla folk som HERREN sänt mig till dricka ur den:18 Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och furstar, för att ödelägga dem, göra dem till förskräckelse, hån och förbannelse, så som de är i dag,19 farao, kungen av Egypten, hans tjänare, furstar och hela hans folk,20 alla främmande folk, alla kungarna i Us och alla kungarna i filistéernas land, i Ashkelon, Gaza, Ekron och vad som fanns kvar av Ashdod,21 Edom, Moab, ammoniterna,22 alla kungarna i Tyros, alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet,23 Dedan, Tema, Bus och alla med kantklippt hår[1],24 alla kungarna i Arabien, alla kungarna över de främmande folk som bor i öknen,25 alla kungarna i Simri, alla kungarna i Elam och alla kungarna i Medien,26 samt alla kungarna i norr, både nära och fjärran ifrån varandra, alla kungariken i världen, över hela jorden. Kungen Sheshak[2] ska sedan dricka efter dem.27 ”Du ska säga till dem: ’Så säger härskarornas HERRE, Israels Gud: Drick tills ni är druckna och spyr och faller omkull så att ni inte kan resa er mer på grund av det svärd jag sänder bland er.’28 Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, ska du säga: Så säger härskarornas HERRE: ’Ni måste dricka!29 Se, den stad som är uppkallad efter mitt namn ska jag låta vara den första att drabbas av olyckan. Skulle då ni få gå fria från straffet? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska kalla fram ett svärd mot alla som bor på jorden, säger härskarornas HERRE.’30 Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem: ’HERREN ryter från höjden, från sin heliga boning dundrar han. Han ryter högt över sina marker, hans rop är som vintramparens rop över alla som bor på jorden.31 Larmet hörs till jordens ände, för HERREN går till rätta med folken, han dömer hela mänskligheten. Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger HERREN.’ ”32 Så säger härskarornas HERRE: ”Se, olyckan går ut från folk till folk, en väldig storm far upp från de yttersta hörnen av jorden.”33 På den dagen ska de som HERREN dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.34 Gråt, ni herdar, och klaga. Kräla på marken, ni hjordens ledare. Tiden är inne för er att slaktas, och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[3].35 Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till, ingen räddning för hjordens ledare.36 Hör hur herdarna ropar, hjordens ledare klagar! HERREN ödelägger deras betesmarker.37 De fridfulla ängarna förstörs av HERRENS brinnande vrede.38 Han lämnar sin håla likt ett lejon. Deras land ligger öde, härjat av förtryckarens svärd[4], av hans flammande vrede.