1Abraham skaffade sig ytterligare en hustru. Hon hette Ketura2och hon födde honom Simran, Jokshan, Medan, Midjan, Jishbak och Shuach.3Jokshans två söner hette Saba och Dedan. Dedans ättlingar var ashuréerna, letushéerna och leumméerna.4Midjans söner var Efa, Efer, Henok, Avida och Eldaga. Dessa var alltså ättlingar till Ketura.5Abraham gav allt han ägde till Isak.6Han gav emellertid gåvor även till sina bihustrurs söner, medan han fortfarande levde, och skickade dem till landet i öster, bort från sin son Isak.7Abrahams ålder blev 175 år.8Sedan gav han upp andan och dog i en hög ålder, nöjd med livet, och förenades med sina förfäder[1].9Hans söner Isak och Ismael begravde honom i grottan vid Makpela nära Mamre på den åker som tillhört hettiten Efron, Sochars son,10samma åker som Abraham hade köpt av hettiterna. Där begravdes alltså Abraham och hans hustru Sara.11Efter Abrahams död välsignade Gud Isak, hans son, som bodde nära Beer Lachaj Roi.
Berättelsen om Ismaels släkt
12Här följer släkttavlan för Ismael, son till Abraham och Hagar, Saras egyptiska slavinna.13Ismaels söner i födelseordning var: Nevajot, Ismaels förstfödde, sedan Kedar, Adbeel, Mivsam,14Mishma, Duma, Massa,15Hadad, Tema, Jetur, Nafish och Kedma.16Dessa är namnen på Ismaels söner, och de är också namnen på tolv stamhövdingar med deras byar och läger.17Ismael blev 137 år gammal, och sedan dog han och förenades med sina förfäder.18Ismaels ättlingar bosatte sig från Havila till Shur, öster om Egypten, vid vägen mot Assyrien, och de låg ständigt i strid med sina bröder.[2]19Detta är berättelsen om Isaks, Abrahams sons släkt. Abraham blev far till Isak.20Isak var 40 år gammal när han gifte sig med Rebecka, dotter till araméen Betuel från Paddan Aram och syster till araméen Laban.21Isak bad till HERREN för sin hustru, för hon var ofruktsam. HERREN svarade på hans bön, och hans hustru Rebecka blev gravid.22Barnen sparkade varandra i hennes mage. Hon sa: ”Varför ska detta hända mig?” och gick och frågade HERREN.23HERREN svarade henne: ”Det finns två folk i din livmoder, två folkstammar ska skiljas från dig. Den ena kommer att bli starkare än den andra, och den äldre ska tjäna den yngre.”24När det var dags för henne att föda, födde hon tvillingar.25Den förste som föddes hade rödaktig hy som var så hårig att den liknade en skinnfäll. Han fick namnet Esau[3].26Sedan föddes den andre tvillingen med sin hand om Esaus häl. Därför kallade de honom Jakob[4]. Isak var sextio år gammal när tvillingarna föddes.
Esau säljer sin förstfödslorätt
27Allt eftersom pojkarna växte upp blev Esau en skicklig jägare, som höll till ute på markerna, medan Jakob var mer stillsam och trivdes hemma i tälten.28Esau var Isaks favorit, för han tyckte om köttet som Esau kom hem med. Men Rebecka älskade Jakob.29En dag när Esau kom hem alldeles utsvulten från jakten, höll Jakob på att koka soppa.30”O, vad jag är hungrig!” klagade Esau. ”Ge mig lite av den där röda soppan som du har!” Därför fick han namnet ”Edom”[5].31”Det kan jag väl göra, om jag får byta den mot din förstfödslorätt”, svarade Jakob.32”Jag håller ju på att dö. Vad har jag för nytta av förstfödslorätten?” sa Esau.33”Ja, lova då med ed att den är min”, sa Jakob. Esau svor en ed och sålde därmed sin förstfödslorätt till Jakob.34Sedan gav Jakob Esau bröd och linssoppa. Han åt och drack och gick sedan och fortsatte med sitt. Så lite värdesatte han sin förstfödslorätt.