Psalm 55 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Besvikelse och förtvivlan över en väns svek

1 För körledaren, till stränginstrument. Maskil. Av David. 2 Lyssna till min bön, Gud! Göm dig inte när jag vädjar till dig! 3 Lyssna till mig och svara mig! Mina tankar plågar mig, jag har ingen ro, 4 för fienden väsnas och de gudlösa pressar mig. De drar olycka över mig, och i vrede anfaller de mig. 5 Mitt inre fylls av ångest, dödsångesten griper mig. 6 Fruktan och fasa gastkramar mig. Jag darrar och är rädd, skräcken överväldigar mig. 7 Jag sa: ”Tänk om jag hade vingar som duvan, så att jag kunde flyga bort och finna en viloplats. 8 Jag skulle flyga långt bort till öknen och stanna där.” Séla 9 Jag skulle skynda mig att söka skydd undan detta oväder och denna storm. 10 Herre, förvirra de gudlösa, låt dem gräla sinsemellan, för jag ser våld och strid i staden. 11 Dag och natt går de omkring den på dess murar. Olycka och ofärd har förskansat sig därinne. 12 Våldet har tagit överhanden, och förtryck och svek lämnar aldrig dess torg. 13 Om det hade varit en fiende som hånat mig, hade jag kunnat stå ut med det. Om det hade varit en ovän som satt sig upp mot mig, kunde jag ha gömt mig för honom. 14 Men det var du, min jämlike, min vän, min förtrogne. 15 Vi gick i underbar gemenskap i folkskaran till Guds hus. 16 Låt döden utan varning ta dem, låt dem fara levande ner i dödsriket, för ondskan bor i och mitt ibland dem. 17 Men jag vill ropa till Gud, och HERREN ska rädda mig. 18 Både morgon, middag och kväll suckar jag och klagar högt inför honom, och han ska lyssna till mig. 19 Han befriar mig och ger mig frid, när fienderna anfaller mig, hur många mina motståndare än är. 20 Gud ska höra mig och förödmjuka dem, han som har regerat i evigheter, séla, dessa som aldrig ändrar sig och som inte fruktar Gud. 21 Han gav sig på dem som levde i fred med honom, han våldförde sig på sitt förbund.^[1] 22 Hans ord var hala som smör, men hans hjärta var fyllt av stridslust. Hans tal var lenare än olja och ändå ett draget svärd. 23 Lämna din börda till HERREN! Han ska ta hand om dig. Han låter aldrig den rättfärdige vackla. 24 Men du, Gud, ska störta ner dem i fördärvets djup. De blodtörstiga och svekfulla uppnår inte ens hälften av människans livslängd. Men jag förtröstar på dig.

Nya Levande Bibeln

När bäste vännen förråder dig

1-2 Lyssna till min bön, Gud! Göm dig inte när jag ropar till dig! Hör mig, Herre! 3 Lyssna till mig! Jag suckar och gråter under min börda. Sorgen lämnar mig ingen ro. 4 Mina fiender väsnas och hotar mig med döden. De förtrycker mig och tänker döda mig. Deras raseri och hat vänder sig mot mig för att uppsluka mig. 5 Jag plågas svårt i mitt inre, och dödsångesten griper mig. 6 Skräck och fasa gastkramar mig. Jag darrar och är rädd för vad som ska hända mig. 7 Tänk om jag hade vingar som duvan, så att jag kunde flyga bort och finna en viloplats. 8 Jag skulle flyga till öknarna långt borta och stanna där. 9 Jag skulle skynda mig att söka skydd undan denna storm. 10 Herre, låt mina fiender börja gräla sinsemellan, så att de inte kan göra sig förstådda längre. 11 Fastän de håller vakt på murarna dag och natt har ondskan och oärligheten förskansat sig i staden. 12 Våldet har tagit överhanden och på gatorna hotar och bedrar man varandra. 13 Om det hade varit en fiende som hånat mig, hade jag kunnat stå ut med det. Då kunde jag ha glömt det och flytt. 14 Men det var du, min vän och följeslagare. 15 Vilken gemenskap vi hade, och vad mycket intressant vi samtalade om när vi vandrade till Herrens tempel! 16 Låt döden utan varning ta mina fiender i deras krafts dagar, för synden härskar i deras hem, och de är förgiftade i sina hjärtan. 17 Men jag vill ropa till Herren, så att han kan frälsa mig, och det kommer han att göra! 18 Jag vill be till honom både morgon, middag och kväll och jag vill klaga högt inför honom, och han ska lyssna till mig. 19 Han ger mig lugn och ro. När mina fiender anfaller mig, hur många de än är, kommer ändå inget att hända mig. 20 Gud själv, han som har regerat i evigheter, kommer inte att bli dem svaret skyldig! De vägrar ju att ändra sig och har ingen som helst respekt för honom. 21 Min vän, som jag litade på, förrådde mig. Han bröt sina löften. 22 Hans ord var hala som olja, men hans hjärta var fyllt av stridslust. I hans vackra och inställsamma ord fanns dolkar gömda! 23 Lämna dina bekymmer till Herren! Han ska bära dem. Han tillåter inte de gudfruktiga att snubbla eller falla. 24 Han ska störta ner de ogudaktiga i gravens djup. Mördare och lögnare ska ryckas bort redan innan de nått sina bästa år. Men jag litar på dig, Herre.