1För körledaren. Av Korachs ättlingar. Maskil.2Gud, vi har hört, våra fäder har berättat för oss om dina gärningar du gjorde på deras tid, för länge sedan.3Du drev ut de främmande folken och satte dit våra fäder i stället. Du krossade de andra folken, men våra fäder lät du blomstra.4De tog inte landet med sitt eget svärd, och deras egen styrka gav dem ingen räddning, utan din mäktiga hands kraft och ljuset från ditt ansikte, för du älskade dem.5Du är min kung och min Gud, som ger en befallning om räddning för Jakob.6Med din hjälp ska vi slå ner våra motståndare och i ditt namn trampa ner våra fiender.7Jag litar inte på min båge, och mitt svärd kan inte rädda mig.8Men du räddar oss från våra fiender, du låter våra motståndare komma på skam.9Vi är alltid stolta över Gud, vi prisar ditt namn för evigt. Séla10Men nu har du visat bort oss och förödmjukat oss, och du drar inte ut med våra härar.11Du tvingade oss att vända för fienden, och våra motståndare tog byte.12Du tillät att vi åts upp som slaktfår och skingrades bland folken.13Du sålde ditt folk för ingenting men gjorde ingen vinst.14Du gjorde oss till åtlöje för våra grannar, till spott och spe för dem som bor omkring oss.15Du har gjort oss till en visa bland folken, något man skakar huvudet åt.16Jag har ständigt min vanära framför mig, och mitt ansikte höljs i skam17när jag hör dem som hånar och smädar, och när jag ser fienden och hämnaren.18Allt detta har kommit över oss, trots att vi aldrig har glömt dig. Vi har inte heller överträtt ditt förbund.19Våra hjärtan har inte vänt sig från dig, och våra steg har inte vikit av från din väg.20Ändå har du krossat oss på schakalernas ställe,[1] höljt oss i ett djupt mörker.21Om vi hade glömt vår Gud och i stället sträckt våra händer mot en annan gud,22skulle då inte Gud genast upptäcka det, han som känner hjärtats hemligheter?23Det är för dig som vi dagen lång dödas och räknas som slaktfår.24Vakna, Herre! Varför sover du? Res dig upp! Förkasta oss inte för alltid!25Varför gömmer du ditt ansikte för oss och glömmer vårt lidande och förtryck?26Vi har sjunkit ner i stoftet, våra kroppar ligger nertryckta i jorden.27Grip in, kom till vår hjälp! Befria oss i din nåd.
Psalm 44
Nya Levande Bibeln
Utlämnad åt fiender
1Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.2-3Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.4Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.5Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,6för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.7Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.8Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.9Jag är stolt över min Gud. Herre, jag kan aldrig tacka dig nog!10Och trots detta har du visat bort oss för en tid. När våra trupper drog ut till strid följde du inte med.11Attacken från våra fiender var så stark att vi måste fly. De intog vårt land och plundrade det.12Du tillät att vi slaktades som får, och de som kom undan med livet spreds ut bland främmande folk.13Du sålde oss för en struntsumma som om vi inte hade något värde alls.14Grannfolken skrattar och hånar oss för allt det onda du har gjort oss.15Du har sett till att ordet "jude" har blivit ett öknamn, föraktat och till en skam bland folken, avskytt av alla.16-17Jag är ständigt hånad och förolämpad och får hela tiden lyssna till hur mina fiender förbannar mig.18All denna olycka har kommit över oss, Herre, trots att vi aldrig har glömt dig. Och vi har inte överträtt ditt förbund.19Våra hjärtan har inte övergett dig! Inte med ett enda steg har vi vikit av från din väg.20Om vi hade gjort det, skulle vi ha förstått varför du lämnade oss bland schakaler i ödemarken och sände oss in i mörker och död.21Om vi hade glömt att tillbe vår Gud och i stället hade bett till andra gudar,22skulle då inte Gud genast ha vetat om det? Jo, för han känner varenda hemlig tanke.23Men nu är det för att vi tjänar dig som man förföljer och dödar oss! Vi är som får som väntar på att bli slaktade.24Vakna, Herre! Res dig upp! Varför sover du? Är vi förkastade för evigt?25Varför gömmer du dig för oss? Ser du inte vår sorg och vårt förtryck?26Förolämpade ligger vi med ansiktet i smutsen.27Grip in, Herre, och kom till vår hjälp! Rädda oss eftersom du älskar oss.