Psalm 104,4 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Skaparens lov

1 Lova HERREN, min själ! HERRE, min Gud, du är hög och stor, du är klädd i majestät och prakt! 2 Han sveper sig i ljus som en klädnad, som en tältduk har han spänt upp himlen. 3 Över vattnen har han timrat sina salar. Molnen är hans vagnar, och han rider på vindens vingar. 4 Han gör vindarna till sina budbärare och eldslågorna till sina tjänare. 5 Han har lagt en fast grund för jorden, så att den aldrig kan rubbas. 6 Du bredde ut djupet som en klädnad över den, och vattnen stod över bergstopparna. 7 De flydde vid din tillrättavisning, vid ditt dunder tog de till flykten. 8 Bergen reste sig, och i dalarna fick vattnen den plats du bestämde åt dem. 9 Du satte en gräns för dem, och de ska aldrig mer översvämma jorden. 10 Du lät källor springa fram i dalarna, och de vällde fram mellan bergen. 11 De ger djuren vatten att dricka. Där släcker vildåsnorna sin törst, 12 Vid dem bygger himlens fåglar sina bon och låter sin sång höras från trädens grenar. 13 Du sänder regn från dina salar över bergen, och jorden mättas med dina goda gåvor. 14 Du låter gräset växa upp åt boskapen och örter åt människan att odla. Så växer det fram mat ur jorden 15 och vin som gör människan glad, olja som får hennes ansikte att skina och bröd som ger henne styrka. 16 HERRENS träd blir väl vattnade, Libanons cedrar, som han planterade. 17 Där bygger fåglarna sina nästen, och hägern håller till bland cypresserna. 18 De höga bergen tillhör stengetterna, och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna. 19 Månen är gjord för att bestämma tider, och solen vet när den ska gå ner. 20 Du sänder mörkret och natten kommer, då alla skogens djur myllrar fram. 21 Då ryter de unga lejonen efter rov och begär sin mat av Gud. 22 Men när solen går upp drar de sig tillbaka till sina hålor för att lägga sig. 23 Då går människan till sitt arbete, där hon arbetar tills kvällen kommer. 24 HERRE, hur många är inte dina verk! I vishet har du gjort alltsammans, och jorden är full av dina skapelser. 25 Där finns det stora och vida havet, som myllrar av otaliga livsformer, av både stora och små djur. 26 Där stävar fartygen fram, och där leker Leviatan, som du format. 27 Alla väntar de på dig, att du ska ge dem deras föda i rätt tid. 28 Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand, och de äter och blir mätta. 29 Men om du vänder dig bort från dem blir de förskräckta. När du tar deras livsande ifrån dem dör de och blir åter jord. 30 Du sänder din Ande, och nytt liv skapas. Du förnyar jorden. 31 Må HERRENS ära bestå i evighet! Må HERREN glädja sig över sina verk! 32 Han ser på jorden, och den bävar, han rör vid bergen, och de ryker. 33 Jag vill sjunga till HERREN, så länge jag lever. Jag vill prisa min Gud så länge jag är till. 34 Må mina tankar behaga honom, jag vill glädjas i HERREN. 35 Låt syndarna förgås från jorden och de onda inte längre få finnas till! Lova HERREN, min själ. Halleluja^[1]!

Nya Levande Bibeln

Glädje över vad Gud har skapat

1-2 Jag välsignar Herren! Herre, min Gud, av hela hjärtat prisar jag dig! Du är klädd i ära, majestät och ljus! Som en tältduk har du spänt upp himlen. 3 Över molnen har du gjort dig din boning. Ja, molnen är dina vagnar. Du rider på vindens vingar. 4 Du gör vindarna till dina budbärare och blixtarna till dina tjänare! 5 Du har lagt en fast grund för jorden så att den aldrig kan rubbas. 6 Du bredde ut haven som en klädnad över den, och vattenmassorna stod över bergstopparna. 7-8 Du talade, och vid ljudet av din röst samlade sig vattnet till stora hav. Bergen blev till, och dalarna fick de djup som du bestämde. 9 Du satte en gräns för haven, för att de aldrig mer skulle översvämma jorden. 10 Du lät källor springa fram i dalarna, och bäckar vällde fram från bergen, 11 bäckar som ger djuren vatten att dricka. Där släcker vildåsnorna sin törst, 12 och på stränderna bygger fåglarna sina bon. Deras sång hörs från trädens grenar. 13 Du sänder regn över bergen, och jorden mättas med dina goda gåvor. 14 Det späda gräset växer upp på din befallning och ger mat åt boskapen. Det finns fruktträd, grönsaker och säd! 15 Det finns vin som gör människan glad, olivolja som får hennes ansikte att skina och bröd som ger henne styrka. 16 Herren planterade cedrarna på Libanons berg, som nu är stora och grönskande. 17 På deras grenar bygger fåglarna sina nästen, medan storkarna håller till bland barrträden. 18 Högt uppe i bergen finns det betesmarker för vildgetterna, och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna. 19 Du har skapat månen för att bestämma månadernas längd och solen vet timmen när den ska gå ner. 20 Du sänder natten och mörkret, då mängder av skogens djur kommer fram. 21 Då ryter de unga lejonen efter mat, men också de är beroende av dig, Gud. 22 Men när solen går upp drar de sig tillbaka till sina hålor för att vila sig. 23 Då går människan till sitt arbete, där hon arbetar tills kvällen kommer. 24 Herre, hur rikt och hur mångsidigt är inte ditt verk! Ja, i din vishet har du gjort alltsammans, och dina rikedomar översvämmar hela jorden. 25 Där finns det mäktiga havet. Det myllrar av liv av alla slag, av både stora och små djur. 26 Där stävar fartygen fram och där leker sjöodjuret. 27 Alla djur väntar på att du ska ge dem deras dagliga föda. 28 Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand för att mata dem, och de äter och blir mätta. 29 Men om du vänder dig bort ifrån dem så blir de förskräckta. Ja, när du tar deras livsande ifrån dem så dör de och blir åter jord. 30 Du sänder din Ande, och nytt liv uppstår på jorden. 31 Prisa Gud i evighet! Han själv känner glädje över allt vad han skapat! 32 Han behöver bara se på jorden så bävar den, och när han rör vid bergen börjar de ryka. 33 Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever. Jag vill prisa Gud till mitt sista andetag! 34 Jag hoppas att sång behagar honom, för han är källan till all min glädje. 35 Låt alla syndare gå under, alla som vägrar att lovprisa honom! Men jag vill lova Herren. Halleluja!