1Vem är det som kommer från Edom, från Bosra i mörkröda kläder, som i praktfull dräkt går fram med en sådan kraft? ”Det är jag, som talar i rättfärdighet, den som har makt att rädda.”2Varför är dina kläder så röda, som om du hade trampat en vinpress?3”Jag har ensam trampat vinpressen. Ingen från folken hjälpte mig. Jag trampade dem i min vrede, stampade ner dem i min förbittring. Deras blod stänkte på mina kläder och fläckade ner hela min dräkt.4Jag hade tänkt ut en hämndens dag, mitt befrielseår hade kommit.5Jag såg mig om, men det fanns ingen som ville hjälpa. Det förvånade mig att ingen ville ge stöd. Då blev min egen styrka min räddning och min vrede mitt stöd.6Jag trampade folken i min vrede, lät dem bli druckna av min förbittring och lät deras blod rinna ner till marken.”7Jag vill berätta om HERRENS nåd, prisa HERREN för allt han har gjort för oss, all hans godhet mot Israels folk, som han visat i sin barmhärtighet och nåd.8Han sa: ”De är mitt folk, barn som aldrig sviker.” Så blev han deras räddare.9Han delade all deras nöd, och hans ansiktes ängel räddade dem. I sin kärlek och i sitt medlidande befriade han dem, lyfte upp dem och bar dem under alla tider som gått.10Men de gjorde ändå uppror och bedrövade hans heliga Ande. Därför blev han deras fiende och stred mot dem.11Då kom hans folk ihåg forna tider och tänkte på Mose: Var finns han som ledde dem genom havet, herden för hans hjord? Var finns han som sände sin heliga Ande bland dem,12han, lät sin härliga makt gå vid Moses högra sida, han som klöv vattnen framför dem och för evigt gjorde sig ett namn,13han som ledde dem fram genom djupen? Som hästen på ett öppet fält gick de framåt utan att snava.14Likt boskap som leds ner i dalen, så förde HERRENS Ande dem till vila. Så ledde du ditt folk för att göra dig ett härligt namn.15Se ner från himlen, från din heliga och härliga boning. Var finns din lidelse och din makt? Ditt medlidande och din barmhärtighet har du dragit tillbaka.16Du är ju vår far. Även om Abraham inte vet om oss och Israel inte känns vid oss, så är du, HERRE, ändå vår far, sedan urminnes tider har du hetat vår befriare.17Varför låter du oss gå vilse från dina vägar, HERRE, varför har du förhärdat våra hjärtan, så att vi inte fruktar dig? Vänd tillbaka för dina tjänares skull, de stammar som är din arvedel.18För en kort tid fråntog våra fiender ditt heliga folk dess egendom,[1] våra fiender trampade ner din helgedom.19Vi har blivit som de som du aldrig härskat över, som de som inte har uppkallats efter ditt namn.
Jesaja 63
Nya Levande Bibeln
Herrens dom och Herrens nåd
1Vem är det som kommer från Edom, från Bosra i blodstänkta kläder? Vem är han som i sin kungliga mantel går fram med en sådan kraft?"Det är jag, Herren, som förkunnar din frälsning, Herren, den ende som har makt att frälsa!"2"Varför är dina kläder så röda, som om du hade trampat en vinpress?"3"Jag har ensam trampat vinpressen. Ingen var där och hjälpte mig. I min vrede trampade jag ner mina fiender som druvor. Så gjorde jag slut på mina motståndare. Det är deras blod du ser på mina kläder.4Nu är tiden inne för mig att hämnas mitt folk och befria det från dess förtryckare.5Jag sökte efter någon som ville hjälpa dem, men fann ingen. Detta förvånade mig mycket. Därför fick jag utföra hämnden själv, utan att någon hjälpte mig.6Jag krossade hednafolken i min vrede och fick dem att falla till marken."7Jag vill berätta om vad Gud har gjort i sin nåd och barmhärtighet. Jag ska prisa honom för allt han har gjort. Jag gläder mig över hans godhet mot Israel, över allt han gjort i sin nåd och kärlek.8Han sa: "De är mina egna. De kommer aldrig mer att svika mig." Så blev han deras frälsare.9Han delade deras nöd, och han räddade dem. I sin kärlek och omsorg befriade han dem, lyfte upp dem, och han har burit dem under alla dessa år.10Men de gjorde ändå uppror mot honom och bedrövade hans helige Ande. Det var därför han blev deras fiende och själv stred mot dem.11Då kom de ihåg hur det var när Mose, Guds tjänare, ledde hans folk ut ur Egypten och man ropade: "Var finns han som ledde Israel genom havet, med Mose i täten? Var finns den Gud som sände sin helige Ande bland sitt folk?12Var finns han, vars väldiga makt delade havet när Mose lyfte sin hand och därmed för alltid gjorde sig ett namn?"13Vem ledde dem fram genom havet? Som hästar på ett öppet fält färdades de fram utan att stappla eller falla.14Herrens Ande förde dem till vila som boskap förs till grönt bete i dalarna. Allt detta gav Herren ett namn bland folken.15Herre, se ner från din himmel och se på oss från ditt heliga hus! Var finns den kärlek som du tidigare visade oss, din makt, din nåd och ditt medlidande? Var finns allt detta nu?16Du är ju fortfarande vår far! Även om Abraham och Jakob inte skulle vilja kännas vid oss, så är du ändå vår far, vår befriare sedan lång tid.17Herre, varför har du förhärdat våra hjärtan och fått oss att synda och vända oss mot dig? Kom tillbaka Herre, och hjälp oss, för vi som tillhör dig behöver dig.18Det var ju bara under en kort tid vi fick behålla Jerusalem! Nu har våra fiender intagit staden.19Gud, varför behandlar du oss som om vi inte var ditt folk? Varför behandlar du oss som hedningar, som aldrig kallat dig 'Herre'?