1Detta är HERRENS ord som kom till profeten Jeremia om andra folk:2Om Egypten, mot den egyptiske kungen farao Nekos armé, som stod vid floden Eufrat vid Karkemish, och som Nebukadnessar, kungen av Babylonien, hade besegrat under Jojakims, Josias sons, Juda kungs, fjärde regeringsår:3”Gör i ordning sköldarna, både stora och små, och dra ut i striden!4Spänn för hästarna, sitt upp för att rida, ställ upp er, ta på hjälmarna, gör spjuten blanka och dra på pansaret.5Men vad är det jag ser? De drabbas av förskräckelse, de drar sig tillbaka. Deras krigare är slagna. De flyr utan att kasta en blick tillbaka. Det är skräck på alla sidor, HERREN.6Den snabbaste kan inte fly och hjälten inte komma undan. I norr vid floden Eufrat stapplar de och faller.7Vem är det som reser sig som Nilen, likt strömmar av vatten som väller fram?8Egypten stiger som Nilfloden, som strömmar av vatten som väller fram. Han säger: ’Jag vill stiga och täcka hela jorden, förgöra städer och dem som bor där.’9Dra ut, ni hästar, storma fram, ni vagnar! Tåga fram, ni hjältar, ni från Kush och Put, rustade med sköldar, och ni ludéer, som kan spänna en båge!10För denna dag tillhör Herren, härskarornas HERRE, en hämndens dag då han hämnas sina fiender. Svärdet ska frossa tills det fått nog och släckt sin törst med deras blod. För detta är härskarornas HERRES slaktoffer i landet i norr, vid floden Eufrat.11Gå till Gilead efter balsam, du arma jungfru Egypten! Förgäves prövar du många botemedel – det finns ingen läkedom för ditt sår.12Folken hör talas om din skam. Jorden fylls av ditt förtvivlans rop. Den ena hjälten snubblar över den andra, och de faller tillsammans.”13Detta är vad HERREN talade till profeten Jeremia om den babyloniske kungen Nebukadnessars kommande slag mot Egypten:14”Ropa ut det i Egypten, låt det höras i Migdol, låt det höras i Memfis och Tachpanches! Säg: ’Ställ upp dig, gör dig redo, för svärdet frossar omkring dig.’15Varför har dina kämpar slagits ner? De kunde inte stå, därför har HERREN slagit ner dem.[1]16Gång på gång snubblar de, och den ena faller över den andra. De säger: ’Kom, låt oss återvända till vårt folk och landet där vi föddes, undan förtryckarens svärd.’17Där ska de utropa: ’Farao, Egyptens kung, är bara ett tomt buller. Han har gått miste om sitt tillfälle.’18Så sant jag lever, säger Konungen, härskarornas HERRE är hans namn, som Tabor bland bergen, som Karmel vid havet är han som kommer.19Packa ihop, gör er redo för landsflykt, ni dotter Egyptens invånare, för Memfis ska läggas öde och i ruiner, utan invånare.20Egypten är en grann kviga, men en broms kommer farande från norr.21Också dess legosoldater i dess mitt är som gödkalvar. De vänder om och flyr allesammans, för de kan inte hålla stånd. Det är en olyckans dag för dem, en straffets tid.22Hon väser som en flyende orm när deras armé drar fram. De kommer med yxor mot henne, som vedhuggare.23De fäller hennes skog säger HERREN. De är oräkneliga,[2] fler än gräshoppor, de kan inte räknas.24Dotter Egypten kommer på skam och överlämnas till folket i norr.”25Härskarornas HERRE, Israels Gud, säger: ”Jag ska straffa Amon från No, farao, Egypten och dess gudar och kungar, både farao och alla som litar på honom.26Jag ska överlämna dem åt dem som är ute efter deras liv, åt den babyloniske kungen Nebukadnessar och hans män. Men därefter ska landet åter bli bebott som i gångna tider, säger HERREN.27Var inte rädd, min tjänare Jakob, var inte förskräckt, Israel! Jag ska rädda dig ur landet långt borta och dina barn från det land där de är fångna. Jakob ska återvända och få ro och inte skrämmas av någon.28Frukta inte, min tjänare Jakob, säger HERREN, för jag är med dig. Jag ska förgöra alla de folk som jag har drivit bort dig till. Men jag ska inte utplåna dig. Jag ska straffa dig, men rättvist, för helt ostraffad ska jag inte släppa dig.”
Jeremia 46
Nya Levande Bibeln
1Här är de budskap som Jeremia fick beträffande andra nationer och folk:
Budskap till Egypten
2Detta budskap vänder sig till Egypten under slaget vid Karkemis när Farao Neko, kungen i Egypten, och hans armé blev besegrade vid floden Eufrat av Nebukadnessar, kungen i Babylon, under Josias son Jojakims fjärde regeringsår över Juda:3Gör i ordning era sköldar, ni egyptier, och dra ut i striden!4Spänn för och sitt upp på era hästar, ta på er hjälmarna, vässa spjuten och dra på er pansaret.5Men vad händer? Den egyptiska armén flyr i förskräckelse. Soldater springer utan att kasta en blick tillbaka. Ja, förskräckelse ska omge dem på alla sidor, säger Herren.6Den snabbaste ska inte hinna fly och den starkaste inte komma undan. I norr vid floden Eufrat stapplar de och faller.7Vad är detta för en mäktig armé, som reser sig som Nilen vid högvatten och svämmar över alla bräddar?8Det är den egyptiska armén, som skryter över att den snart ska täcka hela jorden som en flod och utplåna både stad och folk.9Dra ut, ni hästar och vagnar och mäktiga soldater från Egypten! Kom, ni alla etiopier, puteer och ludeer, som är rustade med sköld och som kan spänna en båge!10För denna dag tillhör Herren, härskarornas Gud, en hämndens dag då han ska krossa sina fiender. Svärdet ska frossa tills det fått nog, ja, tills det blivit drucket av ert blod. För Herren, härskarornas Gud, ska ta emot ett offer i dag i norr, vid floden Eufrat!11Gå till Gilead efter salvor, du jungfru, dotter Egypten! Men det finns inget som hjälper mot dina sår. Du använder många olika mediciner, men inget hjälper.12Folken hör talas om din skam. Jorden är fylld av ditt förtvivlans rop. Dina bästa soldater snubblar över varandra och faller tillsammans.13Sedan gav Herren Jeremia det här budskapet angående den babyloniske kungen Nebukadnessars anfall mot Egypten:14Ropa ut det i Egypten och kungör det i städerna Migdol, Memfis och Tapanhes! Mobilisera för strid, för svärdet ska gå fram och ödelägga allt omkring dig.15Varför har Apis, tjurguden, flytt av förskräckelse? Därför att Herren har slagit ner honom mitt framför ögonen på era fiender.16Stora skaror har fallit i högar. De överlevande legosoldaterna säger: "Kom, nu återvänder vi hem igen, så att vi kommer bort ifrån detta fruktansvärda blodbad!"17Byt namn på Farao Hofra och kalla honom 'Mannen utan makt men med mycket oväsen'!18Så sant jag lever, säger din kung, Herren, härskarornas Gud, någon kommer mot Egypten, hög som berget Tabor eller Karmel vid havet.19Packa ihop och gör er beredda att fly ur landet, ni invånare i Egypten, för staden Memfis ska förstöras och lämnas utan en enda levande varelse.20-21Egypten är som en grann kviga, men en broms får henne att springa, en broms från norr! Till och med hennes berömda legosoldater har blivit som skrämda kalvar. De vänder om och flyr, för det är en olyckans dag för Egypten, en straffets dag.22-23Egypten flyr, väsande som en orm. De anfallande trupperna marscherar in. Soldater i en mängd som ingen kan räkna hugger ner ditt folk som när skogshuggare hugger ner en hel skog. De är som en svärm gräshoppor.24Egypten är hjälplöst och överlämnas till folket i norr.25Herren, härskarornas Gud, säger: Jag ska straffa Amon, Tebes gud, liksom alla andra Egyptens gudar. Jag ska också straffa Farao och alla som litar på honom.26Jag ska överlämna dem i händerna på sådana som vill döda dem, i den babyloniske kungens, Nebukadnessars, och hans mäns händer. Men sedan ska landet hämta sig efter förödelsen.27Var inte rädd, du mitt folk, som återvänder till ditt eget land. Var inte förskräckt! Jag ska rädda dig från detta land som du en gång lämnade och leda dina barn som nu är där bort därifrån. Ja, Israel ska vända tillbaka och få ro och inte låta sig skrämmas av något.28Frukta inte, Jakob, min tjänare, säger Herren, för jag är med dig. Jag ska förgöra alla folk som jag har sänt dig till, men jag ska inte utplåna dig. Jag ska straffa dig, men bara tillräckligt för att tillrättavisa dig.