1Därför, mina kära syskon, ska ni stå fasta i Herren, ni som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans.2Så vill jag be Euodia och Syntyche att vara eniga i Herren.3Och jag ber dig, min trogna medarbetare[1], att hjälpa dessa kvinnor, för de har kämpat för evangeliet tillsammans med mig, liksom Clemens och mina övriga medarbetare som har sina namn skrivna i livets bok[2].4Gläd er alltid i Herren! Jag säger om igen: Gläd er!5Låt alla se hur vänliga ni är mot alla människor. Herren är nära.6Oroa er inte för någonting, utan be och vädja alltid till Gud, tacka honom och låt honom veta vad ni behöver.7Då ska Guds frid, som är djupare än vi någonsin kan förstå, skydda era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.8Och nu, syskon, det som är sant, det som är värt respekt och det som är rätt, rent, värt att älska och tala väl om, allt som är förtjänstfullt och värt beröm, håll det i era tankar.9Fortsätt att leva enligt den undervisning ni har fått av mig, det som ni har hört eller sett hos mig, och handla på samma sätt. Då ska fridens Gud vara med er.
Paulus tackar för gåvan
10Jag är så glad i Herren över att ni nu äntligen på nytt fått tillfälle att visa att ni vill hjälpa mig. Det ville ni tidigare också men hade inte möjlighet.11Det betyder inte att jag tidigare led någon nöd, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har.12Jag klarar både fattigdom och överflöd, för jag har erfarenhet av båda. Jag vet hur det är att vara mätt, och jag vet hur det är att vara hungrig. Ibland har jag haft för mycket och ibland har jag haft för lite.13Allt klarar jag av tack vare honom som ger mig kraft.14Men jag är ändå väldigt tacksam för att ni ville hjälpa mig i min svåra situation.15Ni filipper vet ju också själva hur det var när ni just hade tagit emot evangeliet, efter att jag lämnade Makedonien. Ni var den enda församling som delade med sig till mig, så att både det givna och det mottagna kunde bokföras.16Redan när jag var i Thessalonike, skickade ni mig hjälp mer än en gång.17Men det är inte era gåvor jag är ute efter, utan att ni själva ska få ut allt mer av det.18Nu har jag fått allt jag behöver, och mer än så. Jag saknar inget sedan jag fick det ni skickade med Epafroditos, en doftande rökelse, ett offer som gläder och tillfredsställer Gud.19Min Gud ska i sin rikedom och härlighet i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver.20Äran tillhör vår Gud och Fader i all evighet, amen.
Sluthälsningar
21Hälsa alla de heliga i Kristus Jesus. De troende bröder som är hos mig hälsar till er.22Alla de troende här hälsar till er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov.23Nåd från Herren Jesus Kristus åt er ande.
Philipper 4
Nya Levande Bibeln
Förmaningar
1Därför, mina kära syskon, ska ni hålla fast vid er tro på Herren Jesus, ni som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min stolthet.2Så vill jag be Euodia och Syntyche att försöka vara eniga, eftersom ni båda lever i gemenskap med Herren Jesus.3Och jag ber dig, min trogna medarbetare[1], att hjälpa dessa kvinnor, för de har spridit det glada budskapet om Jesus tillsammans med mig. De har arbetat tillsammans med mig, precis som Clemens och mina övriga medarbetare som har sina namn skrivna i livets bok.4Känn glädje i er gemenskap med Herren Jesus! Ja, jag säger om igen: Känn glädje i hans gemenskap!5Låt alla se hur vänliga och omtänksamma ni är mot andra. Tänk på att Herren kommer snart!6Oroa er inte för någonting, utan be till Gud och fråga honom om hjälp. Tala om för honom vad ni behöver och tacka honom ständigt.7Då ska Gud ge er av sin frid, som är djupare än vi någonsin kan förstå. Och hans frid ska skydda era hjärtan och era tankar, eftersom ni lever i gemenskap med Jesus Kristus.8Och nu, mina syskon, vill jag uppmana er att fylla era sinnen med det som är sant, det som är värt respekt och det som är rätt. Låt tankarna vara upptagna med sådant som är bra i Guds ögon, sådant som är värt att älska och tala väl om, ja, allt som är utmärkt och värt beröm.9Fortsätt att leva enligt den undervisning ni har fått av mig, muntligt eller i brev, och handla på samma sätt som ni såg mig göra när jag var hos er. Då ska Gud, han som ger frid, stötta och hjälpa er.
Paulus tackar för gåvan
10Jag är så glad, och jag tackar Herren Jesus, för att ni nu äntligen har fått tillfälle igen att visa att ni vill hjälpa mig.11Det betyder inte att jag tidigare led brist på något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har.12Jag klarar både fattigdom och överflöd, för jag har erfarenhet av båda. Jag vet hur det är att vara mätt, och jag vet hur det är att vara hungrig. Ibland har jag haft för mycket och ibland har jag haft för lite.13Allt klarar jag av, eftersom Herren Jesus ger mig kraft.14Men jag är ändå väldigt tacksam för att ni ville hjälpa mig i min svåra situation.15Ni filipper vet ju också själva hur det var när ni just hade tagit emot det glada budskapet om Jesus. Ni var den enda församling som gav mig ekonomisk hjälp när jag lämnade Makedonien för att sprida budskapet på andra platser.16Ja, till och med innan jag hade lämnat Makedonien, och var kvar i Thessalonike, skickade ni mig hjälp mer än en gång.17Men även om jag är tacksam över era gåvor, så gläder jag mig mest över att ni en dag ska få lön för er givmildhet.18Nu har jag fått allt jag behöver, och mer än så. Jag saknar inget sedan jag fick den gåva ni skickade med Epafroditos. Och ni kan vara säkra på att er gåva är ett offer som gläder och tillfredsställer Gud.19Den Gud jag tjänar är oändligt rik. Och genom Jesus Kristus ska han ge också er allt vad ni behöver, eftersom ni lever i gemenskap med Kristus.20Äran tillhör vår Gud och Far i all evighet. Ja, det är sant![2]
Sluthälsningar
21Hälsa alla de som tillhör Gud genom sin gemenskap med Jesus Kristus. De troende bröder som är hos mig hälsar till er.22Alla de troende här hälsar till er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov.23Med önskan om att Herren Jesus Kristus i sin godhet och kärlek ska skydda er.