Daniel 10 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Daniels syn vid Tigrisfloden

1 Under persiske kungen Kyros tredje regeringsår^[1] hade Daniel, som också kallades Belteshassar, ännu en uppenbarelse. Uppenbarelsen var sann och handlade om ett stort krig. Förståelsen av uppenbarelsen kom till honom i en syn.^[2] 2 Vid den tiden hade jag, Daniel, sörjt i tre veckor. 3 Jag åt ingen god mat, smakade inget kött och inget vin, och jag smorde inte in min kropp förrän de tre veckorna hade gått. 4 På den tjugofjärde dagen i första månaden stod jag vid den stora floden Tigris. 5 När jag lyfte blicken såg jag en man som var klädd i linnekläder, och runt höfterna hade han ett bälte av guld från Ufas. 6 Hans kropp var som av krysolit, hans ansikte som en blixt, hans ögon som eldslågor, hans armar och ben som polerad koppar, och hans röst som larmet från en folkmassa. 7 Jag, Daniel, såg ensam denna syn. Männen som var med mig såg den inte, men de greps av en sådan skräck att de flydde och gömde sig. 8 Jag lämnades ensam kvar. När jag såg denna stora syn vek kraften från mig, jag blev alldeles likblek och kraftlös. 9 Då hörde jag ljudet av hans tal, och när jag lyssnade på det föll jag ner med ansiktet mot marken i djup sömn. 10 Men en hand rörde vid mig och lyfte mig, så att jag skälvande kom upp på händer och knän. 11 Han sa till mig: ”Daniel, du som är mycket dyrbar, beakta noga vad jag har att säga dig, och res dig upp! Jag har sänts till dig.” När han talade så till mig reste jag mig darrande. 12 Då sa han till mig: ”Var inte rädd, Daniel, för redan från första dagen du började söka efter insikt och ödmjuka dig inför din Gud har dina ord blivit hörda. Jag har kommit för dina ords skull. 13 Men Perserrikets furste stod emot mig under tjugoen dagar. Då kom Mikael, en av de främsta furstarna, till min hjälp, för jag hade blivit kvar hos de persiska kungarna. 14 Nu har jag kommit för att förklara för dig vad som ska hända ditt folk i framtiden, för synen gäller den kommande tiden.” 15 Medan han talade detta till mig stod jag med nerböjt ansikte och förmådde inte säga något. 16 Då var det någon som såg ut som en människa som rörde vid mina läppar. Jag öppnade min mun och kunde tala igen, och jag sa till honom som stod framför mig: ”Herre, jag har fått en stor ångest av synen och har ingen styrka kvar. 17 Hur skulle jag, min herres tjänare, kunna tala med en sådan som du? All min styrka är borta och jag kan knappast andas.” 18 Då rörde han som såg ut som en människa vid mig igen och gav mig styrka. 19 Han sa: ”Var inte rädd, du dyrbare! Frid med dig! Var bara stark, var stark!” När han talade till mig, kände jag mig starkare och sa till honom: ”Tala till mig, min herre, för du har gett mig styrka.” 20 Han svarade: ”Vet du varför jag har kommit? Jag ska snart vända tillbaka för att strida mot Persiens furste, och när jag har gått, kommer Greklands furste. 21 Jag ska dock först tala om för dig vad som står skrivet i Sanningens bok. Ingen annan hjälper mig mot dessa förutom Mikael, er furste.^[3]

Nya Levande Bibeln

Daniel möter Guds ängel

1 Under Kores tredje regeringsår över Persien hade Daniel, som också kallades Beltesassar, ännu en syn. Den handlade om ett krig, ett verkligt krig i framtiden: 2 "När den synen kom till mig hade jag sörjt i tre veckor. 3 Under hela den tiden åt jag inte, drack inget vin och vårdade inte min kropp. 4 När jag på den tjugofjärde dagen i första månaden stod vid den stora floden Tigris 5-6 fick jag plötsligt se en man stå framför mig, klädd i en linneklädnad, med ett bälte av renaste guld runt midjan och med en underbar utstrålning. Hans ansikte lyste och hans ögon var som eldslågor. Hans armar och fötter sken som av polerad koppar, och hans röst var som sorlet från många människor. 7 Jag, Daniel, såg ensam denna syn. Männen som var med mig såg ingenting, men de blev oerhört rädda. De sprang och gömde sig 8 och lämnade mig ensam kvar. När jag såg denna mäktiga syn vek kraften från mig så att jag blev matt och alldeles hjälplös. 9 När han talade till mig föll jag till marken i djup sömn. 10 Men en hand rörde vid mig och lyfte mig, så att jag skälvande kom upp på alla fyra. 11 Och jag hörde hans röst: 'Daniel, du Guds älskade, res dig och lyssna noga till vad jag har att säga dig, för Gud har skickat mig till dig.' Då reste jag mig upp, fortfarande darrande av rädsla. 12 Då sa han: 'Var inte rädd, Daniel, för din bön har blivit hörd i himlen och besvarad redan första dagen du började din fasta inför Herren och bad om förstånd. Redan då blev jag skickad hit för att träffa dig. 13 Men under tjugoen dagar blockerades min väg av den onde ande som regerar över det persiska riket. Då kom Mikael, en av de främsta i den himmelska armén, till min hjälp, så att jag kunde ta mig förbi dessa andar som regerar över Persien. 14 Nu är jag här för att tala om för dig vad som ska hända ditt folk, judarna, vid tidens slut. Uppfyllelsen av synen ligger många år framåt i tiden.' 15 Hela tiden medan han talade stod jag med blicken nedåtvänd och förmådde inte säga ett ord. 16 Då var det någon som såg ut som en människa som rörde vid mina läppar. Jag kunde tala igen, och jag sa till budbäraren från himlen: 'Herre, jag är skrämd av din närvaro och känner mig alldeles kraftlös. 17 Hur skulle jag kunna tala med en sådan som du? All min kraft är borta och jag kan knappast andas.' 18 Då rörde han som såg ut som en människa vid mig, och jag kände hur krafterna återvände. 19 'Gud älskar dig mycket', sa han. 'Var inte rädd! Var bara lugn och stark, ja, var stark!'Precis när han sa dessa ord, kände jag mig starkare och sa till honom: 'Nu kan du fortsätta att tala, för du har gett mig styrka.' 20 Han svarade: 'Vet du varför jag har kommit? Jag har kommit för att tala om för dig vad som är skrivet i Sanningens bok. När jag ger mig av härifrån ska jag på nytt kämpa mig igenom på min väg tillbaka, förbi fursten av Persien och efter honom förbi fursten av Grekland. Det är bara ängeln Mikael, som beskyddar ditt folk Israel, som kommer mig till hjälp. Jag var den som blev utsänd för att styrka medern Darejaves under hans första regeringsår.