1Då kom männen från Kirjat-Jearim och tog arken till Avinadavs hus på bergshöjden. De avskilde också Avinadavs son Elasar till att ha ansvar för HERRENS ark.
Samuel blir Israels domare
2Arken stannade sedan i Kirjat-Jearim en lång tid, tjugo år. Men hela Israel sörjde och sökte[1] HERREN.3Då sa Samuel till dem: ”Om ni verkligen menar allvar med att återvända till HERREN, måste ni göra er av med alla främmande gudar och astartegudinnor[2]. Håll er av hela ert hjärta till HERREN, tjäna endast honom och ingen annan! Då kommer han att rädda er från filistéerna.”4Då förstörde folket alla sina baalsgudar[3] och astartegudinnor och tillbad endast HERREN.5Sedan sa Samuel till dem: ”Kom till Mispa allesammans, så ska jag be till HERREN för er!”6När de samlats i Mispa, öste de upp vatten och hällde ut det inför HERREN.[4] Folket fastade också hela dagen och bekände: ”Vi har syndat mot HERREN.” Samuel var Israels domare i Mispa.7När filistéerna fick höra att israeliterna samlats vid Mispa, drog deras hövdingar ut till strid mot dem. När israeliterna fick höra det, blev de förskräckta.8”Fortsätt att be till HERREN, vår Gud, om räddning från filistéerna!” sa de till Samuel.9Samuel tog då ett lamm som fortfarande diade och offrade det till HERREN som ett helt brännoffer. Sedan ropade han till HERREN för Israel och HERREN svarade.10Medan Samuel offrade brännoffret kom filistéerna för att gå till anfall, men HERREN lät en stark åska dundra från himlen, så att filistéerna blev fullständigt panikslagna. Israeliterna kunde därför besegra dem,11och de jagade dem från Mispa ända till Bet Kar och dödade dem allesammans.12Samuel reste en sten mellan Mispa och Shen och kallade den Even Haeser[5]. Han sa: ”HERREN har verkligen hjälpt oss!”13Nu var filistéerna besegrade och de invaderade inte mer Israel, för HERREN var mot filistéerna så länge Samuel levde.14De israelitiska städerna mellan Ekron och Gat som hade erövrats av filistéerna, återlämnades till Israel och den israelitiska armén befriade de närliggande områdena. Det rådde också fred mellan Israel och amoréerna.15Samuel fortsatte att vara Israels domare under resten av sitt liv.16Varje år reste han runt i Israel för att döma i Betel, Gilgal och Mispa.17Men han återvände alltid till Rama där han bodde och därifrån styrde han Israel. I Rama byggde han också ett altare åt HERREN.
1.Samuel 7
Nya Levande Bibeln
1Då kom männen från Kirjat-Jearim och tog arken till Abinadabs hus på bergshöjden, och de avskilde hans son Eleasar att ansvara för den.2Arken stannade där i tjugo år, och under den tiden sörjde hela Israel, för det verkade som om Herren hade övergett dem.
Samuel blir Israels domare
3Vid den tiden sa Samuel till dem: "Om ni verkligen menar allvar med att återvända till Herren, så avskaffa alla era främmande gudar. Bestäm er för att enbart lyda Herren. Då kommer han att rädda er från filisteerna."4Då förstörde de alla sina avbilder av Baal och Astarte och tillbad endast Herren.5Sedan sa Samuel till dem: "Kom till Mispa allesammans, så ska jag be till Herren för er. "6Under en högtidlig ceremoni där hämtade de vatten från brunnen och hällde ut det inför Herren. De fastade också hela dagen och bekände: "Vi har syndat mot Herren."Det var vid Mispa som Samuel blev Israels domare.7Men då filisteernas ledare hörde talas om de stora skarorna som samlats vid Mispa, mobiliserade de sin armé för att anfalla. När israeliterna hörde att filisteerna var på väg mot dem blev de förskräckta.8"Fortsätt att be till Gud om räddning!" bad de Samuel.9Då tog Samuel ett lamm som fortfarande diade och offrade det till Herren som ett helt brännoffer. Han ropade till Herren för Israel, och Herren svarade.10Just då Samuel offrade brännoffret kom filisteerna för att gå till anfall, men Herren lät sin röst åska och dundra från himlen. Filisteerna blev fullständigt panikslagna. Israeliterna slog dem11och jagade dem från Mispa till Bet-Kar och dödade dem allesammans.12Samuel reste en sten mellan Mispa och Sen och kallade den Eben-Haeser, hjälpstenen. Han sa: "Herren har verkligen hjälpt oss!"13Herren stod emot filisteerna, och de återvände inte till Israel så länge Samuel levde.14De israelitiska städerna mellan Ekron och Gat, som hade erövrats av filisteerna, återlämnades nu till Israel, och den israelitiska armén befriade också de närliggande områdena. Det rådde också fred mellan Israel och amoreerna.15Samuel fortsatte att vara Israels domare under resten av sitt liv.16Varje år reste han runt i Israel för att döma, först i Betel, sedan i Gilgal och därefter i Mispa.17Men han återvände alltid till Rama där han bodde, och därifrån dömde han vanligtvis Israel. I Rama byggde han också ett altare åt Herren.