1När Jakob på avstånd såg Esau komma med sina fyrahundra män, fördelade han barnen mellan Lea och Rakel och de två slavinnorna.2De två slavinnorna och deras barn lät han gå först, sedan Lea och hennes barn och sist Rakel och Josef.3Jakob gick framför dem och när han närmade sig brodern, bugade han sig djupt inför honom sju gånger.4Då sprang Esau fram för att möta honom. Han kastade sig om halsen på honom och omfamnade honom och kysste honom och de grät båda.5Sedan såg Esau på kvinnorna och barnen och frågade: ”Vilka är alla dessa som du har med dig?” ”Det är mina barn som Gud har gett mig, herre”, svarade Jakob.6Då kom slavinnorna fram med sina barn och bugade sig djupt.7Sedan kom Lea med sina barn och bugade sig, och slutligen kom Rakel och Josef och bugade sig.8”Och varför skickade du hela den skara jag mötte?” frågade Esau. Jakob svarade: ”Det är min gåva till dig, min herre, för att du ska bli välvilligt stämd.”9”Min bror, jag har tillräckligt”, sa Esau. ”Behåll du vad du har.”10”Nej, om du ser på mig med välvilja, ta emot min gåva”, svarade Jakob, ”om jag har funnit nåd inför dig. Att se ditt ansikte är som att se Guds ansikte, nu när du har mött mig med välvilja.11Ta därför emot min gåva som jag skickade till dig, för Gud har varit generös mot mig, och jag har tillräckligt.” Jakob stod alltså på sig, och till slut accepterade Esau gåvan.12”Låt oss gå nu”, sa Esau. ”Jag följer med dig.”13Men Jakob svarade: ”Min herre, som du ser är barnen små, och i mina hjordar finns ungar som får di. Om de drivs alltför hårt en enda dag kommer de att dö.14Gå du före oss, min herre, så kommer vi efter i lugn och ro, i vår egen takt, allteftersom boskapen framför mig och barnen orkar med, tills jag kommer fram till dig, min herre, till Seir.”15Esau sa: ”Låt mig åtminstone lämna kvar några av mina män.” ”Varför det?” svarade Jakob. ”Det är nog att du tar emot mig med välvilja, min herre.”16Esau återvände då till Seir samma dag,17men Jakob fortsatte till Suckot. Där byggde han sig ett hus och gjorde hyddor för hjordarna och boskapen. Det är därför som platsen kallas Suckot[1].18Jakob återvände välbehållen från Paddan Aram och kom till Shekem i Kanaan och slog läger utanför staden.19Av Hamor, Shekems far, köpte han för hundra silverpengar det land som han slagit läger på[2].20Där reste han ett altare och kallade det för El Elohe Israel[3].
1.Mose 33
Nya Levande Bibeln
Bröderna sluter fred
1När Jakob såg Esau komma på avstånd med sina 400 män2ställde han upp sin familj på led, de två bihustrurna och deras barn först, sedan Lea och hennes barn och Rakel och Josef sist.3Sedan gick Jakob i förväg, och när han närmade sig brodern bugade han sig djupt inför honom sju gånger.4Då sprang Esau fram för att möta honom och omfamnade honom och kysste honom, och de grät båda.5Sedan såg Esau på kvinnorna och barnen och frågade: "Vilka är dessa människor som du har med dig?""Det är mina barn", svarade Jakob.6Då kom bihustrurna fram med sina barn och bugade sig djupt inför Esau.7Sedan kom Lea med sina barn och bugade sig, och slutligen kom Rakel och Josef och bugade sig för honom.8"Och vem tillhör alla dessa hjordar, som jag mötte när jag kom?" frågade Esau. Jakob svarade: "Det är min gåva till dig för att du ska bli vänligt stämd!"9"Käre bror, jag har tillräckligt", skrattade Esau. "Behåll du vad du har."10"Nej, var snäll och ta emot gåvorna" svarade Jakob, "för vilken lättnad är det inte att se ditt vänliga leende! Jag var lika rädd för att möta dig, som om jag skulle närmat mig Gud!11Ta därför emot mina gåvor, för Gud har varit generös mot mig, och jag har tillräckligt." Jakob stod alltså på sig och slutligen accepterade Esau gåvorna.12"Låt oss gå nu", sa Esau. "Jag och mina män tänker följa dig och visa vägen."13Men Jakob svarade: "Som du kan se är några av barnen små, och hjordarna har sina ungar, och om de drivs alltför hårt kommer de att dö.14Gå du före oss, så kommer vi efter i vår egen takt. Vi ses i Seir."15Esau sa: "Låt mig åtminstone lämna kvar några av mina män, som kan hjälpa dig och vara dina vägvisare.""Nej", sa Jakob. "Vi klarar oss bra själva. Gör som jag föreslår."16Esau startade alltså återresan till Seir samma dag,17men Jakob och hans familj fortsatte till Suckot. Där byggde han sig ett läger med inhägnader för hjordarna och boskapen. (Det är därför som platsen kallas Suckot, som betyder hyddor.)18Sedan kom de välbehållna fram till Sikem i Kanaan och slog läger utanför staden.19Av Hamor, Sikems fars familj, köpte han det land som han slagit läger på för hundra silverpengar.20Där reste han ett altare och kallade det för El-Elohe-Israel, som betyder Israels Guds altare.