1.Mose 25 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Abraham dör

1 Abraham skaffade sig ytterligare en hustru. Hon hette Ketura 2 och hon födde honom Simran, Jokshan, Medan, Midjan, Jishbak och Shuach. 3 Jokshans två söner hette Saba och Dedan. Dedans ättlingar var ashuréerna, letushéerna och leumméerna. 4 Midjans söner var Efa, Efer, Henok, Avida och Eldaga. Dessa var alltså ättlingar till Ketura. 5 Abraham gav allt han ägde till Isak. 6 Han gav emellertid gåvor även till sina bihustrurs söner, medan han fortfarande levde, och skickade dem till landet i öster, bort från sin son Isak. 7 Abrahams ålder blev 175 år. 8 Sedan gav han upp andan och dog i en hög ålder, nöjd med livet, och förenades med sina förfäder^[1]. 9 Hans söner Isak och Ismael begravde honom i grottan vid Makpela nära Mamre på den åker som tillhört hettiten Efron, Sochars son, 10 samma åker som Abraham hade köpt av hettiterna. Där begravdes alltså Abraham och hans hustru Sara. 11 Efter Abrahams död välsignade Gud Isak, hans son, som bodde nära Beer Lachaj Roi.

Berättelsen om Ismaels släkt

12 Här följer släkttavlan för Ismael, son till Abraham och Hagar, Saras egyptiska slavinna. 13 Ismaels söner i födelseordning var: Nevajot, Ismaels förstfödde, sedan Kedar, Adbeel, Mivsam, 14 Mishma, Duma, Massa, 15 Hadad, Tema, Jetur, Nafish och Kedma. 16 Dessa är namnen på Ismaels söner, och de är också namnen på tolv stamhövdingar med deras byar och läger. 17 Ismael blev 137 år gammal, och sedan dog han och förenades med sina förfäder. 18 Ismaels ättlingar bosatte sig från Havila till Shur, öster om Egypten, vid vägen mot Assyrien, och de låg ständigt i strid med sina bröder.^[2] 19 Detta är berättelsen om Isaks, Abrahams sons släkt. Abraham blev far till Isak. 20 Isak var 40 år gammal när han gifte sig med Rebecka, dotter till araméen Betuel från Paddan Aram och syster till araméen Laban. 21 Isak bad till HERREN för sin hustru, för hon var ofruktsam. HERREN svarade på hans bön, och hans hustru Rebecka blev gravid. 22 Barnen sparkade varandra i hennes mage. Hon sa: ”Varför ska detta hända mig?” och gick och frågade HERREN. 23 HERREN svarade henne: ”Det finns två folk i din livmoder, två folkstammar ska skiljas från dig. Den ena kommer att bli starkare än den andra, och den äldre ska tjäna den yngre.” 24 När det var dags för henne att föda, födde hon tvillingar. 25 Den förste som föddes hade rödaktig hy som var så hårig att den liknade en skinnfäll. Han fick namnet Esau^[3]. 26 Sedan föddes den andre tvillingen med sin hand om Esaus häl. Därför kallade de honom Jakob^[4]. Isak var sextio år gammal när tvillingarna föddes.

Esau säljer sin förstfödslorätt

27 Allt eftersom pojkarna växte upp blev Esau en skicklig jägare, som höll till ute på markerna, medan Jakob var mer stillsam och trivdes hemma i tälten. 28 Esau var Isaks favorit, för han tyckte om köttet som Esau kom hem med. Men Rebecka älskade Jakob. 29 En dag när Esau kom hem alldeles utsvulten från jakten, höll Jakob på att koka soppa. 30 ”O, vad jag är hungrig!” klagade Esau. ”Ge mig lite av den där röda soppan som du har!” Därför fick han namnet ”Edom”^[5]. 31 ”Det kan jag väl göra, om jag får byta den mot din förstfödslorätt”, svarade Jakob. 32 ”Jag håller ju på att dö. Vad har jag för nytta av förstfödslorätten?” sa Esau. 33 ”Ja, lova då med ed att den är min”, sa Jakob. Esau svor en ed och sålde därmed sin förstfödslorätt till Jakob. 34 Sedan gav Jakob Esau bröd och linssoppa. Han åt och drack och gick sedan och fortsatte med sitt. Så lite värdesatte han sin förstfödslorätt.

Nya Levande Bibeln

Abraham dör

1-2 Abraham skaffade sig ytterligare en hustru. Hon hette Ketura och gav honom flera barn: Simran, Joksan, Medan, Midjan, Jisbak och Sua. 3 Joksans två söner hette Saba och Dedan. Dedans söner hette Assurim, Letusim och Leumim. 4 Midjans söner hette Efa, Efer, Hanok, Abida och Eldaa. 5 Abraham skänkte allt han ägde till Isak. 6 Han gav emellertid gåvor även till sina bihustrurs söner och skickade dem österut bort från Isak. 7-8 Nöjd med livet dog Abraham vid en mogen ålder av 175 år, 9-10 och hans söner Isak och Ismael begravde honom i grottan vid Makpela, nära Mamre, på den åker som Abraham hade köpt från hetiten Efron, Sohars son. Där var Abrahams hustru Sara också begravd. 11 Efter Abrahams död blev Isak föremål för Guds välsignelser. Isak hade nu flyttat söderut till Beer-Lahai Roi i Negev. 12-15 Här följer en förteckning över Ismaels ättlingar i födelseordning. Ismael var son till Abraham och Hagar, Saras egyptiska tjänsteflicka: Nebajot, Kedar, Adbeel, Mibsam, Misma, Duma, Massa, Hadad, Tema, Jetur, Nafis och Kedma. 16 Dessa tolv söner blev hövdingar över tolv stammar, som bar deras namn. 17 Ismael dog slutligen, 137 år gammal, och förenade sig med sina förfäder. 18 Ismaels ättlingar spred sig över landet, från Havila till Sur, (som ligger nordöst om Egypten, på vägen mot Assyrien), och de låg ständigt i strid med varandra.

Jakob och Esau

19 Detta är berättelsen om Isaks barn: 20 Isak var fyrtio år gammal när han gifte sig med Rebecka, dotter till arameen Betuel från Paddan-Aram och syster till Laban. 21 Isak bad till Herren att han skulle ge Rebecka ett barn, för inte ens efter många års äktenskap hade han fått något barn. Till slut blev hon gravid, 22 och det verkade som om flera barn sparkade på varandra i hennes mage. Hon blev mycket bekymrad och frågade Herren vad som var meningen. 23 Herren svarade henne: "Sönerna i din livmoder kommer att bli två rivaliserande folk. En kommer att bli starkare än den andre, och den äldre kommer att bli den yngres tjänare!" 24 Och det stämde in, för hon fick tvillingar. 25 Den förste som föddes hade rödaktig hy och var så hårig, att man kunde tro att han hade en päls på sig. Han fick namnet Esau. 26 Sedan föddes den andre tvillingen med sin hand om Esaus häl! Därför kallade de honom Jakob (det betyder "den som håller i hälen"). Isak var sextio år gammal när tvillingarna föddes.

Esau säljer sin förstfödslorätt

27 Allt eftersom pojkarna växte upp blev Esau en skicklig jägare, medan Jakob mer var den stillsamma typen som trivdes hemma. 28 Esau var Isaks favorit, för han tyckte om köttet som Esau förde med sig hem efter jakterna, och Jakob var Rebeckas favorit. 29 En dag när Esau kom hem alldeles uttröttad från jakten höll Jakob på att koka soppa. 30 "O, vad jag är hungrig!" klagade Esau. "Ge mig lite av den där röda soppan som du har!" (Därför fick han öknamnet "Edom" som betyder röd.) 31 "Det kan jag väl göra, om jag får byta den mot din förstfödslorätt!" svarade Jakob. 32 "Vad har en man för nytta av sin förstfödslorätt, om han dör av hunger?" sa Esau. 33 "Ja, lova då inför Gud att den är min!" sa Jakob. Esau svor en ed och avstod därmed alla sina rättigheter som äldste son till sin yngre bror. 34 Sedan gav Jakob Esau bröd och linssoppa. Han åt och drack och fortsatte att syssla med sitt, likgiltig inför förlusten av de rättigheter han hade kastat bort.