1Sedan kom Herrens budskap till mig igen:2"Varför använder folk det här ordspråket om Israels land: 'Barnen straffas för föräldrarnas synder'?3Så sant jag lever, säger Herren Gud, ska ni inte längre använda det ordspråket i Israel,4för det är jag som ska döma alla, både föräldrar och barn. Min regel är att var och en ska dö för sin egen synd.5Men om någon gör vad som är rätt och riktigt,6inte går upp i bergen för att delta i festerna som hålls för Israels avgudar och tillber dem, inte begår äktenskapsbrott och inte ligger med en kvinna under hennes menstruation,7utan är en barmhärtig långivare som inte håller kvar den pant som fattiga låntagare har gett honom och inte heller rövar från andra, utan ger den hungrige mat och kläder åt den som behöver sådana, då ska han få leva. Om han ger lån utan ränta,8avhåller sig från synd, är ärlig och rättvis när han ska döma andra9och lyder mina lagar, då är han rättfärdig, säger Herren, och han ska få leva.10Men om någon har en son som är en rövare eller mördare eller på annat sätt handlar orätt,11som vägrar att följa Guds lagar och tillber avgudar på bergen och begår äktenskapsbrott, då ska han dö.12Och om en sådan förtrycker den fattige och behövande och rövar från sina gäldenärer genom att vägra låta dem inlösa det som de har gett honom i pant, då ska han också dö. Om han älskar avgudar och tillber dem,13om han lånar ut sina pengar mot ränta, ska han då få leva? Nej! Han måste dö, och han är själv skuld till det.14Men om denne ogudaktige man i sin tur har en son som ser all sin fars ondska men fruktar Gud och vänder sig bort från ett sådant liv, så ska han få leva.15Om han inte går upp till bergen och firar avgudarna eller tillber dem och inte heller begår äktenskapsbrott,16om han är rättvis mot dem han lånar ut pengar till och inte rövar från dem, om han ger den hungrige mat och den behövande kläder,17hjälper de fattiga och inte lånar ut pengar mot ränta, och lyder mina lagar, då ska han inte dö på grund av sin fars synder. Nej, han ska få leva.18Men hans far ska dö för sina egna synder, eftersom han är ogudaktig och gör det som är ont.19'Varför då?' frågar ni. 'Ska inte sonen få betala sin fars synder?' Nej! Om sonen gör det som är rätt och håller mina lagar, ska han få leva.20Den som syndar är den som ska dö. Sonen ska inte bli straffad för sin fars synder, och inte heller fadern för sin sons. Den rättfärdige ska bli belönad för sin godhet och den ogudaktige för sin ondska.21Men om en ogudaktig person vänder om från alla sina synder och lyder mina lagar och gör det som är rätt och rättfärdigt, så ska han också få leva.22Alla hans gamla synder ska bli förlåtna, och han ska få leva eftersom han har omvänt sig.23Tro inte att jag tycker om att se den ogudaktige dö! säger Herren. Nej, det enda jag vill är att han ska vända om från sina onda vägar och så få leva.24Men om en rättfärdig vänder om från sin väg och börjar synda, ska han då tillåtas leva? Nej, naturligtvis inte. All hans tidigare rättfärdighet kommer att bli bortglömd, och han kommer att dö för sina synders skull.25Ändå säger ni: 'Herren är inte rättvis!' Lyssna nu, ni Israels folk! Är det jag som är orättvis eller är det ni?26När en rättfärdig människa upphör att vara rättfärdig och i stället börjar synda och dör i sin synd, så är det på grund av det onda hon har gjort.27Och om en ogudaktig människa vänder om från sin ondska och lyder lagen och gör det som är rätt, så blir hon räddad.28Därför att hon har tänkt över situationen och bestämt sig för att vända om från sina synder och leva ett gudfruktigt liv ska hon verkligen få leva.29Och ändå fortsätter ni, Israels folk, att säga: 'Herren är orättvis!' Men det är ni som är orättvisa och inte jag.30Jag kommer att döma var och en av er i Israel och straffa eller belöna var och en efter hans gärningar.31Vänd därför om från era synder medan det ännu är tid. Kasta dem bakom er och ta emot ett nytt hjärta och en ny ande. Varför ska ni dö, ni Israels folk?32Jag vill inte se er dö, säger Herren Gud. Vänd om, vänd om, så ska ni få leva!