Domarboken 20 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Israel anfaller Benjamins stam

1-2 Israel sände då sina ledare och 400.000 beväpnade män till Mispa, där de trädde fram inför Herren. De kom så långt ifrån som Dan och Beer-Seba och alla platser däremellan, och även från Gilead på andra sidan Jordan. 3 Ryktet om mobiliseringen av de israelitiska trupperna nådde snart Benjamin. De ledande männen i Israel skickade då efter den mördade kvinnans man och bad honom berätta vad som hade hänt. 4 "Det var sent när vi kom fram till Gibea, en by i Benjamin", började han. 5 "Samma kväll kom män från staden och omringade huset. Mig tänkte de döda, och min bihustru våldtog de tills hon dog. 6 Då styckade jag hennes döda kropp i tolv delar, som jag sände ut över hela landet, för dessa män hade begått ett fruktansvärt brott. 7 Nu vill jag höra er dom." 8-10 De svarade alla som en man: "Ingen av oss tänker vända om hem, förrän vi har straffat Gibea. En tiondel av armén ska genom lottdragning väljas ut med uppgift att förse oss med proviant. Resten ska förinta Gibea som straff för deras hemska brott." 11 Hela nationen förenades alltså inför uppgiften. 12 Man skickade budbärare till Benjamins stam och ställde krav: "Ni är skyldiga till ett oerhört brott! 13 Utlämna dessa onda män från er stad Gibea, så att vi kan avrätta dem och rena Israel från all ondska." Men folket i Benjamin ville inte höra på sina bröder. 14-15 I stället lyckades man samla 26.000 man till Gibea för att förena sig med de sju hundra som redan fanns där och försvara sig. 16 Bland dessa fanns det 700 vänsterhänta, som var mycket skickliga i att träffa med sina slungstenar. 17 Det övriga Israel, utom Benjamins stam, mönstrade 400.000 man. 18 Före striden drog de israelitiska trupperna upp till Betel för att rådfråga Herren. "Vilken stam ska anföra oss i striden mot Benjamins folk?" frågade de."Juda ska gå först", svarade Herren. 19-20 Tidigt nästa morgon tågade hela armén mot Gibea för att anfalla Benjamins män. 21 Men männen som försvarade staden rusade ut och dödade under den dagen 22.000 israeliter. 22-24 Då grät den israelitiska hären inför Herren ända till skymningen, och de frågade honom snyftande: "Ska vi fortsätta att strida mot vår bror Benjamin?""Ja!" svarade Herren. Då fick den israelitiska armén nytt mod och drog följande dag ut till strid på samma plats som tidigare, 25 och den dagen förlorade de ytterligare 18.000 man, allesammans beväpnade med svärd. 26 Då drog hela armén upp till Betel och grät inför Herren och fastade till kvällen och offrade brännoffer och tackoffer. 27-28 Guds ark fanns där på den tiden, och Pinehas, Eleasars son och Arons sonson, var präst. Israels män frågade Herren: "Ska vi gå ut igen och strida mot vår bror Benjamin?" Herren svarade: "Ja gör det. Jag ska se till att ni besegrar honom." 29 Då lade sig Israels soldater i bakhåll runt Gibea 30 och gick sedan än en gång ut och gjorde sig i ordning för strid. 31 När Benjamins trupper kom ut ur staden för att gå till anfall, drog sig Israels armé tillbaka, och Benjamins män lurades bort från staden när de förföljde Israel. Då började Benjamin precis som tidigare att angripa fiender utmed vägen mellan Betel och Gibea, och lyckades döda ett trettiotal av dem. 32 Då ropade man i Benjamins armé: "Vi besegrar dem igen! " Men de israelitiska soldaterna hade i förväg gjort upp att de skulle försöka få bort Benjamins armé från staden, 33 och när sedan Israels armé hade hunnit till Baal-Tamar vände den tillbaka och gick till anfall, och de 10.000 män som fanns i bakhåll rusade fram och gick 34 också till anfall, utan att Benjamin förstod hur stor faran för nederlag i själva verket var. 35-39 Herren hjälpte Israel att besegra Benjamin, och Israels armé dödade 25.100 man i Benjamin den dagen, nästan hela deras armé. Israels män drog sig alltså tillbaka från Benjamin för att ge dem som låg i bakhåll större möjlighet att manövrera. När benjaminiterna hade dödat omkring trettio stycken av Israels män var de övertygade om att de skulle vinna en lika stor seger som tidigare. Men den styrka som låg i bakhåll rusade in i staden, dödade alla som fanns där och tände eld på staden, och det stora rökmoln som steg mot himlen var signalen för Israel att gå till anfall mot Benjamin. 40-41 Dessa vände sig om och upptäckte att staden stod i lågor och insåg hur allvarligt läget var. 42 De flydde ut i öknen, men Israels armé förföljde dem, och männen som legat i bakhåll kom ut och fortsatte det blodbad som redan hade börjat. 43 De omringade Benjamins armé öster om Gibea och dödade flertalet av dem där. 44 I Benjamins armé dog 18.000 i striden. 45 Resten flydde ut i öknen bort mot Rimmons klippa, men 5.000 dödades utmed vägen och 2.000 närmare Gideom. 46-47 Benjamins stam förlorade den dagen 25.000 tappra män. De 600 som fanns kvar flydde alltså till Rimmons klippa, där de stannade i fyra månader. 48 Men Israels armé återvände och dödade allt och alla som tillhörde Benjamin och brände ner varje stad och by i hela området.