1En dag kom Herrens ängel upp från Gilgal till Bokim och talade till Israels folk: "Jag förde er ut ur Egypten och in i det land som jag lovat era förfäder, och jag sa att jag aldrig skulle bryta mitt förbund med er,2om ni å er sida inte ingick några fredsfördrag med folken som bodde i landet. Jag uppmanade er att riva ner deras avgudaaltaren, men varför har ni varit olydiga?3Jag ska inte längre hjälpa er att driva bort folken som bor här i landet. I stället ska de göra livet surt för er, och deras gudar ska bli en ständig frestelse för er."4När ängeln slutat tala började folket att gråta högt.5Därför fick platsen heta Bokim, som betyder 'Platsen där folket grät'. Där offrade de till Herren.
Josua dör
6När Josua upplöste trupperna i Israel, hade de olika stammarna begett sig till sina respektive områden för att ta dem i besittning.7-9Gudsmannen Josua dog vid 110 års ålder och begravdes på sitt eget landområde i Timnat-Heres i Efraims berglandskap, norr om berget Gaas. Folket hade varit troget mot Herren under hela Josuas livstid och förblev det så länge de gamla männen i den generationen levde. Det var dessa män som hade sett alla de märkliga ting Herren hade gjort för Israel.
Folket börjar tillbe avgudar
10Efter dem växte det upp en generation som varken kände Herren, eller visste vad han gjort för Israel.11De gjorde mycket som Herren uttryckligen hade förbjudit, bland annat att tillbe Baal, kananeernas gud.12-14De vände sig bort från Herren, den Gud som deras förfäder hade älskat och tillbett och som hade fört dem ut ur Egypten, och började i stället att tillbe grannfolkens avgudar. Därför flammade Herrens vrede upp mot hela Israel. Han överlämnade dem till deras fiender, därför att de hade övergett honom för Baal och Astarterna.15När Israel drog ut i strid mot sina fiender stängde Herren vägen för dem. Han hade tidigare varnat Israel och sagt att han inte skulle hjälpa dem om de övergav honom.16Men han utsåg domare bland folket, som skulle rädda dem från deras fiender.17Men folket brydde sig inte heller om att lyssna till domarna utan fortsatte att bryta mot Herrens bud och att tillbe avgudar. De avfärdade mycket snart sina fäders tro och vägrade att följa Herren.18Varje domare räddade under sin livstid Israels folk från dess fiender, för Herren tyckte synd om dem när de jämrade sig över det förtryck de fick utstå. Därför hjälpte han dem så länge domaren levde,19men så snart domaren var död slutade de upp att göra det som var rätt och handlade värre än deras förfäder hade gjort. De började på nytt tillbe hedningarnas gudar och tog efter de hedniska grannfolkens seder.20Då blossade Herrens vrede upp mot Israel igen, och han förklarade: "Eftersom detta folk har brutit det förbund jag upprättade med deras förfäder,21ska inte heller jag längre driva bort de fiender som fortfarande var obesegrade när Josua dog.22I stället ska jag använda dessa nationer för att pröva mitt folk och se om det vill lyda mig, som deras förfäder gjorde."23Herren lät alltså den tidigare befolkningen bo kvar i landet.