1Sedan lämnade Paulus Athen och for till Korinth.2Där blev han bekant med en jude som hette Aquila. Han var född i provinsen Pontos, men hade nyligen kommit från Italien tillsammans med sin fru Priscilla, eftersom kejsar Claudius hade utvisat alla judar från Rom.3Paulus sökte upp Aquila och Priscilla och bodde sedan och arbetade tillsammans med dem, för de tillverkade lädervaror,[1] precis som han.4Varje vecka, på vilodagen[2], gick Paulus till synagogan och försökte övertyga både judar och icke-judar.5Och sedan Silas och Timotheos anlänt från Makedonien, koncentrerade sig Paulus helt på att tala till judarna och intyga för dem att Jesus är Messias, den utlovade kungen.6Men när judarna sa emot honom och hånade honom, borstade Paulus symboliskt dammet av sin mantel och sa: ”Ni får själva ta ansvar för ert handlande.[3] Jag har gjort vad jag har kunnat. Från och med nu tänker jag vända mig till andra folk.”7Sedan lämnade Paulus synagogan och gick istället till ett hus som ägdes av en man som hette Titius Justus. Han var inte jude men tillbad Israels Gud, och hans hus låg vägg i vägg med synagogan.8Föreståndaren för synagogan hette Crispus, och både han och hela hans familj började tro på Herren Jesus. Många andra i Korinth som hörde Paulus började också tro och lät döpa sig.9En natt visade sig Herren Jesus för Paulus i en syn och sa: ”Var inte rädd! Fortsätt bara att berätta om mig. Låt dem inte skrämma dig till tystnad,10för jag är med dig. Ingen kommer att skada dig, för det är många som tillhör mig i den här staden.”11Paulus stannade därför kvar i Korinth i 1 ½ år och undervisade dem om Guds budskap.12Men då Gallio blivit landshövding över provinsen Achaia,[4] gick judarna till angrepp mot Paulus och förde honom inför landshövdingen för att dömas.13De anklagade Paulus och sa: ”Han förleder människor att dyrka Gud på ett sätt som är emot Moses lag.[5]”14Men innan Paulus hann försvara sig, vände sig Gallio till judarna och sa: ”Hör på, ni judar! Om fallet gällde något brott eller annat ont som mannen gjort, skulle jag gärna lyssna på er.15Men ska ni bara gräla om ord och personer och er egen lag, då kan ni ta hand om det själva. Jag vill inte vara domare i sådana frågor.”16Och så körde han bort dem från domstolen.17Då kastade sig folkhopen över Sosthenes, en av föreståndarna för synagogan, och misshandlade honom mitt framför domarsätet. Men Gallio struntade i dem.
Paulus återvänder till Antiochia i Syrien. Paulus gör en ny resa
18Paulus stannade kvar en tid i Korinth efter att detta hänt, men sedan tog han farväl av de troende och seglade tillbaka till Syrien. Med på resan hade han också Priscilla och Aquila. (Paulus hade dessförinnan besökt Kenchreai, där han enligt judisk sed låtit raka sitt huvud sedan han infriat ett löfte till Gud.)[6]19När de kom i hamn i staden Efesos skildes Paulus från Priscilla och Aquila, och han gick sedan till synagogan[7] för att diskutera med judarna.20Folket i synagogan bad honom stanna några dagar, men han svarade:21”Jag kan tyvärr inte det. Men om Gud vill, så kommer jag tillbaka till er en annan gång.”[8] Sedan gick han ombord igen och lämnade Efesos.22När båten kom till staden Caesarea, gick Paulus iland och fortsatte till Jerusalem för att hälsa på församlingen. Därifrån reste han vidare till Antiochia.23Men när han hade varit där en tid återvände han till provinserna Galatien och Frygien och besökte alla Jesus efterföljare och uppmuntrade och styrkte dem.
Apollos blir undervisad i Efesos
24Under tiden hade en jude som hette Apollos kommit till Efesos. Han var från Alexandria och en mycket god talare som väl kände till Skriften[9].25Apollos hade fått höra om Herren Jesus väg[10], och han talade med stor entusiasm och undervisade noggrant om Jesus. Men han kände bara till det dop som Johannes döparen undervisade om.26Så när Priscilla och Aquila en dag fick höra honom i synagogan[11], där han med stort mod talade till folket, tog de med honomhem och förklarade närmare vad det innebär att följa Guds väg.27Efter ett tag ville Apollos segla över till provinsen Achaia, och de troende i Efesos uppmuntrade honom. Han fick med sig ett brev, där man bad Jesus efterföljare i Achaia att välkomna honom. Och när han kom dit, blev han till stor hjälp för dem som Gud i sin godhet hade låtit komma till tro.28Eftersom han var så väl insatt i Skriften, kunde han med stor kraft gå emot judarna i diskussionerna och bevisa att Jesus verkligen är Messias, den utlovade kungen.