1Så här talade Herren till Mose i Sinais öken, under det andra årets första månad sedan de lämnat Egypten:2-3"Israels folk ska fira påsk varje år på kvällen den fjortonde dagen i denna första månad, enligt de föreskrifter jag har gett."4-5Mose meddelade detta, och påskfirandet ägde rum i Sinais öken på kvällen den fjortonde dagen, precis som Herren hade gett befallning om.6-7Men några män var orena därför att de hade kommit nära en död kropp och kunde därför inte äta påsklammet just den kvällen. De kom därför till Mose och Aron och undrade varför de inte fått lov att bära fram sina offer till Herren samtidigt med resten av folket.8Mose bad dem vänta medan han rådfrågade Herren.9Herren svarade och sa:10"Om någon bland Israels folk, vare sig nu eller i kommande generationer, är oren vid påsktiden på grund av att han rört vid en död kropp, eller om några befinner sig på resa och inte kan närvara, så ska de ändå fira påsk, men en månad senare,11på kvällen den andra månadens fjortonde dag. De ska vid det tillfället äta lammet tillsammans med osyrat bröd och bittra örter.12De får inte lämna någonting kvar till följande morgon, de får inte knäcka något av lammets ben, och de måste följa alla de givna föreskrifterna beträffande firandet.13Men om någon som inte är oren eller någon som inte är ute på resa ändå vägrar att fira påsk på den bestämda tiden, ska han uteslutas från Israels folk, därför att han vägrat att offra till Herren i rätt tid, och han måste då bära sin skuld.14En utlänning som bor bland er och vill fira Herrens påsk ska följa samma föreskrifter som jag gett er. Reglerna gäller för alla."
Molnet och elden över tabernaklet
15Den dag då tabernaklet restes vilade molnet över det. På kvällen och under natten blev molnet i stället till en eld,16och så förblev det även i fortsättningen. Molnet som fanns där på dagen såg ut som en eld om natten.17När molnet än höjde sig från tältet bröt hela Israel upp och följde det till den plats där det stannade, och där slog man läger.18Så fortsatte vandringen, allt efter Herrens befallning. Där han sa till dem att stanna, där stannade de och blev kvar på den platsen så länge molnet stod stilla.19Om molnet stod stilla länge, stannade de också länge. Men om molnet bara stannade några dagar, var folket också kvar bara några dagar, för det hade Herren gett befallning om.20-21Ibland stannade molnet bara över natten och flyttade sig redan följande morgon, men dag eller natt, närhelst det flyttade sig, bröt folket upp och följde efter.22Och om molnet dröjde över tabernaklet två dagar, en månad eller ett helt år, blev Israels folk kvar lika länge. Men så snart molnet flyttade sig, följde folket efter.23På Herrens befallning slog de läger eller gick vidare, och vad Herren än gav order om till Mose, det gjorde man.