1Efter allt detta såg jag en ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av hans härlighet.2Han ropade med stark röst: ”Den stora staden Babylon har fallit. Hon har blivit en plats där demoner bor, ett tillhåll för alla onda andar, en plats där avskyvärda rovfåglar samlas.3Domen har fallit över den prostituerade, över den stad som drog med sig världens folk i sin sexuella lössläppthet och blev orsak till att de nu får dricka Guds vredes vin. Makthavarna i jordens alla länder har legat med henne, och affärsmän i hela världen har blivit rika på hennes omåttliga lyx och överflöd.”4Sedan hörde jag en annan röst från himlen säga: ”Gå bort från henne, mitt folk, så att ni inte syndar tillsammans med henne och får samma straff som hon.5För hennes synder har staplats på varandra och når ända upp till himlen, och Gud har inte glömt bort det onda hon har gjort.6Behandla henne som hon har behandlat er, ge henne dubbelt igen för allt hon har gjort. Hon gav andra av sin dryck, så ge henne nu en dryck som är dubbelt så bitter.7Hon omgav sig med lyx och överflöd, så låt henne nu få smaka på lika mycket plåga och sorg. Hon säger till sig själv: ’Jag sitter här som drottning. Jag är inte änka och kommer aldrig att få uppleva sorg.’8Men på en enda dag ska plågorna drabba henne. Hon ska få uppleva död, sorg och hunger, och hon ska brännas upp i eld, för Herren Gud som dömer henne är mäktig.9Världens makthavare, som deltog i hennes sexuella lössläppthet och njöt av hennes lyx, ska gråta och jämra sig över henne när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester.10De kommer att stå på långt avstånd av rädsla för att drabbas av samma straff, och de ska ropa: ’Olycka, olycka har drabbat dig Babylon, du starka stad! I ett enda ögonblick har domen kommit över dig.’11Jordens affärsmän ska sörja och gråta över henne, för det finns ingen kvar som kan köpa deras varor.12Det finns ingen marknad för deras guld och silver, deras ädelstenar och pärlor, deras tyger av linne och siden, deras mörkröda och lysande röda[1] tyger, deras välluktande trä, deras varor av elfenben och dyrbara träslag, deras koppar, järn och marmor,13deras kryddor, parfymer, salvor och rökelse, deras vin, olivolja, fint mjöl och vete, deras boskap, får och hästar, eller för deras vagnar, slavar och krigsfångar.14’Allt det vackra du längtade efter har gått förlorat’, ropar de. ’All den lyx och prakt som du värderade så högt kommer aldrig att tillhöra dig mer. Alltsammans är borta för alltid.’15Ja, affärsmännen, som blev rika genom att sälja detta till henne, ska stå där på avstånd av rädsla för att drabbas av samma straff, och de ska gråta och jämra sig och säga:16’Olycka, olycka har drabbat dig, du stora stad, som bar kläder av finaste linne och mörkröda och lysande röda tyger, och som hade smycken av guld, ädelstenar och pärlor.17I ett enda ögonblick försvann all din rikedom!’Och alla handelsfartygens kaptener och passagerare och besättningar, ja, alla som lever av att segla på havet, ska stå på långt avstånd,18och när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester ska de ropa: ’Aldrig har det funnits en stad som denna!’19Och de ska strö jord på huvudet för att visa sin sorg, och de ska klaga och ropa: ’Olycka, olycka har drabbat denna stora stad, som gjorde alla fartygsägare rika genom sin längtan efter lyx. I ett enda ögonblick har allt gått förlorat.’20Men gläd er över hennes öde, du himmel och alla ni som tillhör Gud, och ni Jesus sändebud[2] och profeter som framfört hans budskap, för Gud har äntligen dömt henne för det hon gjorde mot er!”21Sedan lyfte en väldig ängel upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och sa: ”Med samma kraft ska Babylon, den stora staden, störtas ner i djupet och försvinna för alltid.22Aldrig mer ska ljudet av musik från harpor, flöjter och trumpeter höras i dig. Aldrig mer ska hantverkare av något slag finnas i dig. Aldrig mer ska någon mala säd i dig.23Aldrig mer ska en lampa lysa i dig. Aldrig mer ska några glada röster från brud och brudgum höras i dig. Dina köpmän styrde handeln i hela världen, och du bedrog alla med din magi och ockultism.24På dina gator rann blodet från profeterna som framfört ditt budskap och från dem som tillhör Gud, ja, du såg till att människor mördades över hela världen.”
Uppenbarelseboken 18
English Standard Version
The Fall of Babylon
1After this I saw another angel coming down from heaven, having great authority, and the earth was made bright with his glory. (Hes 43:2; Upp 17:1; Upp 17:7)2And he called out with a mighty voice, “Fallen, fallen is Babylon the great! She has become a dwelling place for demons, a haunt for every unclean spirit, a haunt for every unclean bird, a haunt for every unclean and detestable beast. (Jes 13:21; Jes 14:23; Jes 34:11; Jes 34:14; Jer 50:39; Jer 51:37; Sef 2:14; Upp 14:8; Upp 16:13)3For all nations have drunk[1] the wine of the passion of her sexual immorality, and the kings of the earth have committed immorality with her, and the merchants of the earth have grown rich from the power of her luxurious living.” (Hes 27:33; Upp 14:8; Upp 17:2; Upp 18:9; Upp 18:11; Upp 18:15)4Then I heard another voice from heaven saying, “Come out of her, my people, lest you take part in her sins, lest you share in her plagues; (Jes 48:20; 2 Kor 6:17)5for her sins are heaped high as heaven, and God has remembered her iniquities. (1 Mos 18:20; Esr 9:6; Jer 51:9; Jon 1:2; Upp 16:19)6Pay her back as she herself has paid back others, and repay her double for her deeds; mix a double portion for her in the cup she mixed. (Ps 137:8; Jer 16:18; Jer 50:15; Jer 50:29; Jer 51:24; Jer 51:49; Upp 14:10; Upp 16:19; Upp 17:4)7As she glorified herself and lived in luxury, so give her a like measure of torment and mourning, since in her heart she says, ‘I sit as a queen, I am no widow, and mourning I shall never see.’ (Jes 47:7; Hes 28:2; Sef 2:15; Upp 3:17)8For this reason her plagues will come in a single day, death and mourning and famine, and she will be burned up with fire; for mighty is the Lord God who has judged her.” (Jes 47:9; Jer 50:34; Upp 17:16; Upp 18:10)9And the kings of the earth, who committed sexual immorality and lived in luxury with her, will weep and wail over her when they see the smoke of her burning. (Jer 50:46; Hes 26:16; Upp 17:2; Upp 18:3; Upp 18:18; Upp 19:3)10They will stand far off, in fear of her torment, and say, “Alas! Alas! You great city, you mighty city, Babylon! For in a single hour your judgment has come.” (Upp 14:8; Upp 18:8; Upp 18:15; Upp 18:17; Upp 18:19)11And the merchants of the earth weep and mourn for her, since no one buys their cargo anymore, (Hes 27:36; Upp 18:3; Upp 18:15)12cargo of gold, silver, jewels, pearls, fine linen, purple cloth, silk, scarlet cloth, all kinds of scented wood, all kinds of articles of ivory, all kinds of articles of costly wood, bronze, iron and marble,13cinnamon, spice, incense, myrrh, frankincense, wine, oil, fine flour, wheat, cattle and sheep, horses and chariots, and slaves, that is, human souls.[2]14“The fruit for which your soul longed has gone from you, and all your delicacies and your splendors are lost to you, never to be found again!”15The merchants of these wares, who gained wealth from her, will stand far off, in fear of her torment, weeping and mourning aloud, (Upp 18:3; Upp 18:10; Upp 18:11)16“Alas, alas, for the great city that was clothed in fine linen, in purple and scarlet, adorned with gold, with jewels, and with pearls! (Upp 17:4)17For in a single hour all this wealth has been laid waste.” And all shipmasters and seafaring men, sailors and all whose trade is on the sea, stood far off (Hes 27:28; Upp 17:16; Upp 18:10; Upp 18:19)18and cried out as they saw the smoke of her burning, “What city was like the great city?” (Hes 27:30; Hes 27:32; Upp 13:4; Upp 18:9)19And they threw dust on their heads as they wept and mourned, crying out, “Alas, alas, for the great city where all who had ships at sea grew rich by her wealth! For in a single hour she has been laid waste. (Jos 7:6; Job 2:12; Upp 18:3; Upp 18:10; Upp 18:15; Upp 18:17)20Rejoice over her, O heaven, and you saints and apostles and prophets, for God has given judgment for you against her!” (5 Mos 32:43; Jer 51:48; Luk 11:49; Upp 12:12; Upp 19:2)21Then a mighty angel took up a stone like a great millstone and threw it into the sea, saying, “So will Babylon the great city be thrown down with violence, and will be found no more; (Jer 51:63; Upp 5:2; Upp 10:1; Upp 18:10)22and the sound of harpists and musicians, of flute players and trumpeters, will be heard in you no more, and a craftsman of any craft will be found in you no more, and the sound of the mill will be heard in you no more, (Pred 12:4; Jes 14:11; Jes 24:8; Jer 25:10; Hes 26:13)23and the light of a lamp will shine in you no more, and the voice of bridegroom and bride will be heard in you no more, for your merchants were the great ones of the earth, and all nations were deceived by your sorcery. (Jes 23:8; Jer 7:34; Jer 16:9; Jer 33:11; Nah 3:4)24And in her was found the blood of prophets and of saints, and of all who have been slain on earth.” (Jer 51:49; Matt 23:35; Upp 17:6)